Har ditt hifi/ljudintresse ändrat din musiksmak?

[Nattlorden]

Rapping och dansband är dock totalförbjudet hemma hos mej. Det berättar jag alltid för dom som kommer hem och inte redan vet om det.
Det har hänt att någon har försökt smyga på en skiva med rapping. Den har åkt ut genom rutan utan förvarning.

Tror vi får dra igång ett dansband som rappar och döpa det till BakermanZZ

[zartok]

Har du tillgång till Spotify? Då skulle jag rekommendera den utmärkta spellista som sammanställts av ragnwald:

http://open.spotify.com/user/ragnwald/p ... qbqvisoJjC

Tusen tack, då har jag fått ett par jazztips som jag ska testa här i veckan ska bli spännande, men jag håller inte förhoppningarna högt. Men jag VILL absolut att jag ska tycka om det!

[MichaelG]

Min musiksmak har inte ändrats ett dugg pga mitt hifi-intresse. Däremot är njutningen totalt sett större när jag lyssnar på musik genom en bra anläggning, än när jag lärde mig Rossinis ouverturer utantill genom att gång på gång som 11-åring spela min första LP på en Philipsgrammofon med högtalaren i locket. Dock hade jag nog lika roligt då.

[phloam]

Rapping och dansband är dock totalförbjudet hemma hos mej. Det berättar jag alltid för dom som kommer hem och inte redan vet om det.
Det har hänt att någon har försökt smyga på en skiva med rapping. Den har åkt ut genom rutan utan förvarning.

Inom hemmabiosektorn håller man på och jobbar på en lösning på det problemet, "jag kollar inte på sån film" osv:


Musik kräver inte lika avancerad utrustning så det ska nog gå att konditionera in lite Christer Sjögren *hähä*


Skämt åsido - är en breddning en förändring? Är du rädd för att börja gilla viss musik? Jag tror att det alltid är nyttigt att lära sig förstå att uppskatta musik man är ovan vid - det kan berika lyssnandet på ens favoritgenrer och man måste inte gilla det på samma sätt som man älskar "sin" musik.

All musik har ju nånstans gemensamma rötter.

[lennartj]

Från början byggde jag mitt subwoofersystem för att få jämnare frekvensgång i det vanliga området ner till 30 Hz och lite större ljudtryckskspacitet därnere.
25 W från rör i klass-A till ett par Carlsson OA52 var i och för sig tillräckligt för att avnjuta nästan all akustisk musik i en lägenhet.
Tung elektronisk musik och en del annan musik kunde dock bara spelas på mycket måttlig nivå, så jag försökte undvika sådant för att slippa bli frustrerad över anläggningens begränsningar, då den kunde återge min favoritmusik minst lika bra som 5 gånger dyrare anläggningar (som iofs oftast var mer allround, på köpet).

Subwoofersystem förkastade jag efter åtskilliga års försök på 1980-talet, men 20 år senare hade idéer till en bättre lösning växt/värkt fram och hårdvara fanns så den kunde förverkligas och överträffade mina förhoppningar med råge.
Då kunde jag inte bara spela orgelmusik och Funk medgott tryck, utan upptäckte även Techno, Trance, Dubstep, Drone och annan obskyr Electronica som kan vara jättekul att varva med ibland.

[sprudel]

Beror på hur man ser detta med smak. Det har skapat ett ökat intresse för musik överlag, absolut.
Det har också gett mig en mer nyanserad syn på olika sorters musik, jag har väl förkovrat mig något på vägen.

[Kronkan]

Vette katten om jag ändrat smak. Men det finns så mycket musik som är lyssningsvärd. Och visst händer det ofta att jag samlar på mig lite skivor som jag inte trodde att jag skulle lyssna på när jag var ung. Johnny Cash och Elvis kan ju vara några exempel. Så vi går ofta lite olika spår här hemma som definitivt breddar vad man lyssnar på.

Popsnöret skulle få med mig på bio förra helgen. Lättast att gå till den lokala. Det blev en film av Björn Afzelius. Så nu har jag lovat att lägga upp en liten fil med LP skivor där han medverkar. Nu 7 st. Det visste jag inte heller.

Men smaken är nog delvis färdigformad. Men så helt plötsligt så lyssnar man på Metallica och annan hårdrock. Hur gick det till?

Så en hygglig anläggning gör ju här hemma att det blir lite mera lyssnande vilket leder till att lite olika artister m m prövas.

Så mycket det finns som är värt att lyssna på.

[momus]

Svaret är även här nej. Men det händer underliga saker när man får bättre prylar. Fick i min hand en DG-skiva med en Schubertkvintett (med bl a Rostropovitch).Är inte särskilt förtjust i Schubert överhuvudtaget, men kunde inte låta bli att sitta alldeles still och lyssna när jag lyssnadepå skivan genom mitt nya RIAA-steg. Musik som jag tidigare inte varit förtjust i (boring!) blev nu intressant (eller nåt). Jag "hörde" interaktionen i spelet och förstod lite mer vad den där Schubert hade tänkt. Han är fortfarande inte någon idol men jag har numera mer respekt för den här kompositören. Så kan det gå. Bättre prylar = intressantare upplevelser.

[PerStromgren]

Min musiksmak har inte ändrats ett dugg pga mitt hifi-intresse. Däremot är njutningen totalt sett större när jag lyssnar på musik genom en bra anläggning, än när jag lärde mig Rossinis ouverturer utantill genom att gång på gång som 11-åring spela min första LP på en Philipsgrammofon med högtalaren i locket. Dock hade jag nog lika roligt då.

Min första anläggning var hyggligt kapabel, så jag kunde avnjuta skivor med litet högre fidelitet än du. Anläggningen var en radiogrammofon i mahogny av golvmodell inköpt till jul 1957, med klart hyggligt basåtergivning och separata diskantelement. Den hade en 5-bands equilizer, dessutom, inte tokigt! Jag tror jag grundlade en förståelse för tonkurvans betydelse för återgivningen redan i 4-årsåldern tack vare denna equilizer!

[30Hzbone]

Jo, smaken har definitivt förändrats=breddats.

Men framför allt är det nog bekantskaperna man gjort via denna hobbyn som spelat upp saker man kanske aldrig hade snubblat över annars som stått för breddningen.

+1

Inkluderat spellistor på Spottan som forummedlemmar bidragit med, samt musik som används vid Gökande.

[JB]

Madonna - frozen

Den där är ett ganska bra exempel på vad mastering gör med en låt med terrassdynamik. De starkare partierna låter ganska illa (det finns iofs värre madonnalåtar) men i de svagare partierna får man veta ungefär hur det lät före masteringen.

Det där är faktiskt ett exempel på en låttyp som mitt hifiintresse skulle få mig att välja bort, just eftersom den demonstrerar skillnaden. Det blir så uppenbart att någon har sabbat min upplevelse.

Madonna - Ray Of Light - 09 - Frozen.flac
(Bilder)

Fast numera ser ju inte låtarna ut sådär, där har man ju bara maximerat stereomixen så dom starka partierna plattas ut, nuförtiden så tokkomprimerar man ju först alla spår separat, sedan kör man en lite långsammare masterkompressor som ser till att alla partier låter ungefär lika platt.

Tex som den här, notera att i början är det bara EN gitarr som spelar, och ändå ser det partiet nästan lika högt ut som när det brakar lös.
Fördelen är att lugna och starka partier får ungefär samma sound, men det blir såklart ännu plattare istället.


Det är verkligen inget snack om saken att man gjort allt för att försöka få mixen att låta så högt det bara går, brukar bli "trycket" i dom lägsta registren som drabbas mest av det, låter inte så roligt om man lyssnar med hyffsat neutrala grejer, att EQa upp basen några dB skadar verkligen inte:
http://open.spotify.com/track/4wLKVG0c7xvLDrILLfDhLk

[bootstrap]

Ja, jag tror det. Nu är jag iof av åsikten att man ska testa nya saker, musik inkluderat. Hifi intresset har inte ensamt bestämt min nuvarande musiksmak men jag tror säkert det har påverkat, inte minst musiktips från andra hifipersoner. Men jag kan fortfarande tycka komprimerad musik är asbra

[darkg]

Stefan Sundström klagade en gång: Jag vill skriva visor, men det blir bara rock. Jag vill spela metal, men det är mest softare, glesare och en del elektroniskt som låter ok. På måttlig volym. På kvällen. Satte igång nån Balbastre cembalo (typ) grej, men det jag gick igång på mest hade en sån klangrikhet och inspelad efterklang att det med mina förutsättningar var jobbigt för öronen.

Hifi-intresset har väl i mitt fall inte givit så rik utdelning, men kanske att jag har börjat ana att det kunde ha varit bättre...

[roggaro]

ja Brandenburgarna 4-5-6 särskilt med cembalon i mitten och blockflöjter tonalt i balans följt av stråkar och allt omkring känns alltid bra
bäst av allt är att höra vilka toner cembalon levererar

[bakerman22]

Rapping och dansband är dock totalförbjudet hemma hos mej. Det berättar jag alltid för dom som kommer hem och inte redan vet om det.
Det har hänt att någon har försökt smyga på en skiva med rapping. Den har åkt ut genom rutan utan förvarning.

Skämt åsido - är en breddning en förändring? Är du rädd för att börja gilla viss musik? Jag tror att det alltid är nyttigt att lära sig förstå att uppskatta musik man är ovan vid - det kan berika lyssnandet på ens favoritgenrer och man måste inte gilla det på samma sätt som man älskar "sin" musik.

All musik har ju nånstans gemensamma rötter.

Jag tycker helt enkelt inte om dansband och rapping. Det finns så mycket bra musik där ute, så jag tycker inte att det finns någon anledning
för mej att sitta och lyssna på musik som jag tycker är FRUKTANSVÄRT dålig, enbart för att lära mej tycka om det.

Äter du mat som du nästan kräks av, gång på gång, enbart för att bredda dina matvanor?
Är du rädd för att börja tycka om viss sorts mat?

[Conan]

Eftersom hifi-intresset sen barnsben har utvecklats parallellt med musiksmaken så vete honnan vad som har influerat vad egentligen. En släng av audiophilia neusosa från sena tonåren och ett tag framåt var väl en faktor till vad som spelades på anläggningen (oproportionerligt stor andel låtar från High Fldelitys test-cd ), men den direkta musiksmaken påverkades nog inte.

Det kanske är lite som med mat? Även om man nu har finare köksredskap, finare matsalsmöbler samt bättre bestick & porslin, finns det ju inget som säger att jag inte kan njuta av en burgare och en pucko på stan..?

Om något kanske det är så att smaken både för mat & musik har expanderats, men det har ju inte slagit om helt.