Alltså, jag har varit lite smånyfiken på Wimp, och om Wimp kan ge mig något av värde.
Nu har det hampat sig så att jag inte idats ladda ner någon prova-på-session av sagda musiktjänst. Faktiskt även beroende på att den gamla datorn var för gammal för att hantera programmet.
Men, emellanåt, när jag sitter och botaniserar bland "Klassiskt och Jazziskt" på Spotify, så får jag "ljudkvalitets-inducerade distraherande tankar" på att det KANSKE är vits att använda det okomprimerade Wimp istället. (Samtidigt som jag oftast inte har någon susning om ifall det är inspelningen eller musiktjänsten som har brister.)
Gick därför nyss in på Wimps hemsida på nytt. Möttes där av en möjlighet att genomföra ett litet "Kan-du-höra-skilladen-test":
Det är fem korta musiksnuttar som finns tillgängliga. för varje snutt kan man klicka på "A" eller "B" fram och åter, för att sedan svara på vad som "Är Hifi" och gå vidare till nästa musiksnutt.
http://www.hifi-kollen.se/
Jag fick fyra "rätt" av dessa fem.
Men, jag måste säga att det nog handlade en hel del om ren tur, att det blev ett såpass "bra" resultat.
Eller kanske att det fanns skillnader, men att jag inte fäste något väsentligt avseende vid dem.
Ty, den där musiken är ju - enligt mig - väldigt "enkel" rent ljudkomplexitetsmässigt och jag tyckte nog att jag klickade lite på måfå...
Två frågor infinner sig:
Varför används just dessa snuttar? De ställer ju inte särskilt stora krav på apparaturen/rummet.
Om Wimp primärt vänder sig till dem som lyssnar på "den där sortens musik": -Vilken mening har den högre kvalitetskapaciteten för dem?
En tredje fråga kanske kan vara huruvida min hörsel och/eller min apparatur inte förmår särskilja kvalitetsskillnaderna mellan "A" och "B".
