av IngOehman » 2003-12-13 23:37
Bortsett ifrån det förskräckligt olämpliga i att använda uttrycket "snabb bas":
Klokt kan som vanligt vara att skilja på återgivning och färgning.
GOD ÅTERGIVNING
Fel i en återgivning kan förstås inte vara "snabb" (inget kan ju hända "i förväg"), utan bara motsatsen, men låt oss för bövelen avstå ifrån att kalla oartikulerad bas för långsam. Just ordet oartikulerad beskriver ju vad det handlar om mycket bättre.
Nåväl, inspelad bas kan alltså återges felaktigt (alltså inte återges som den är inspelad) således att saker smetas ut i tidsdomänen. Detta kan bero både på bashögtalarnas egenskaper och på rumsakustiska interaktioner.
Exempelvis ger alltid alla enstaka subwoofrar en fördärvlig oartikulation, emedan de spelar illa på rumsresonanserna.
Många subwoofrar är dessutom till sin natur extremt illa artikulerade.
Det märker man genom att man kan åstadkomma att basljuden på inspelningarna kommer i takt med den övriga musiken, genom att man stänger av subwoofereländet!
Man kan inte oväntat med lätthet visa (fysikens lagar) att detta himska beteende drabbar alla "smålådiga subwoofrar". Med smålådiga menas då att lådvolymen är liten i förhållande till den volym som subwooferna pumpar. Luftens olinjäritet blir helt enkelt ofrånkomligen motionerad. Värre ändå blir det när de elektroniska filtren adderar (grupplöptid) på olinjäritetsbördan.
"GOD" FÄRGNING
Kan förgning framställa en effekt av "snabbare bas" (läs: mer artikulerad bas)?
Visst kan den det! Det beror på att de flesta inspelningars basinnehåll är bredbandigt och de lågfrekventaste komponenterna är de som varar längst. Är inspelningen bristfällig kan de mycket låga frekvenserna vara olidligt oartikulerade. Även ens lyssningsrum kan ha närbesläkade problem. Detsamma gäller subwoofern.
Det betyder att man (i synnerhet om man har problem med rummet och subwooferns grundläggande artikulation) kan ernå en illusion av bättre artikulation genom att skära av mot lägre frekvenser. De "kortare förloppen" hor de högre registren låts då dominera över de kvardröjande riktigt låga frekvenserna (på inspelningen?).
Detta kan även få till följd att man låter sig övertygas om att vissa baslådedimensioneringar har bättre transientåtergivning, även när verkligheten är den motsatta - bara beroende på att de inspelningar man provat / det rum man provar i, inte medger högupplösta intrycka av den allra lägsta oktaven.
Som vanligt är det klokt att förstå återgivningskedjan i detalj - var del för sig!
(Det är ju därför F/E-lyssning är en så god syssla för framsteg i återgivningen - den medger att man inte buntar ihop länkarna och ser sig blind på totalverkan, utan kan plocka isär enskildheterna och lägga in åtgärden där felen verkligen finns.)
Annars kanske man väljer en tonkurveåtgärd (på rena "lyssna och tyck-grunder"), när det vettiga vore en rumsakustisk åtgärd, eller ett förtidspensionerande av den (bara elva veckor gamla?) för musik oanvändbara subwoofern.
Så kan det vara.
Vh, Ing. Öhman
Senast redigerad av
IngOehman 2004-02-14 15:58, redigerad totalt 1 gång.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).