Klipschhornschock!

[lennartj]

Rätta mig om jag är ute och cyklar, men beror inte den "magiska" återgivningen från välkonstruerade hornhögtalare på att de har nästan perfekt impedansanpassning.mellan respektive element och omgivande luft?
Då rör sig konerna inte alls, utan tillförd effekt skapar tryckvågor som är viktlösa och därmed mycket snabbare än basreflex och slutna system som i stället "pumpar luft" med en massa motsvarande konarea gånger slaglängd.Jag har lyssnat både på Lennart Christianssons ( Lech) Klipschorn och Bo Hanssons berömda bashorn.Det är i alla fall så jag bäst kan beskriva upplevelsen av dem.
Tåkigt att varken Bo eller Lech är ibland oss längre.
Paul Klipsch blev åtminstone 94 men var tämligen döv mot slutet.

[petersteindl]

Rätta mig om jag är ute och cyklar, men beror inte den "magiska" återgivningen från välkonstruerade hornhögtalare på att de har nästan perfekt impedansanpassning.mellan respektive element och omgivande luft?
Då rör sig konerna inte alls, utan tilförd effekt skapar tryckvågor som är viktlösa och därmed myckeat snabbare än basreflex och slutna system som i stället "pumpar luft" med en massa motsvarande konarea gånger slaglängd.Jag har lyssnat både på Lennart Christianssons ( Lech) Klipschorn och Bo Hanssons berömda bashorn.

Membranen måste röra sig om ljudvågor skall kunna uppstå och membranet (som kan vara koniskt eller domeformat eller plant. Fasplugg införes för att få plan ljudvåg i halsen) har hela luften i hornet som massa om jag förstått saken rätt. Membranet får en större belastning vilket innebär en lägre akustisk impedans som motorn skall klara. Därför vill man ha betydligt kraftfullare motorer då man skall driva horn.

Förenklat, ser jag det så här:
Då det gäller horn ser jag 3 parametrar + 2. Den ena är hornets halsarea d v s "närmast" högtalarelementet. En annan parameter är munnen som är närmast yttre luften. Den 3e parametern är vad som händer däremellan d v s utvidgningen mellan hals och mun. De två andra parametrarna är högtalarmembranets area och den yttre luftens impedans.

Då kan man se det som att membranarean har ett förhållande till halsarean. Om förhållandet är 1:1 så ser jag det som ett kompressionsförhållande 1:1. Är halsarean hälten av membranarean fås kompressionsförhållandet 2:1 och det kallar man för ett kompressionshorn. Sådana horn har ökad andratonsdist p g a kompression, men man får troligtvis högre känslighet. Det förutsätter att motorsystemet kan trycka på denna kompression och att membranet inte bryter upp. Med kompression följer dock osymmetri. I klipschorn är mellanregisterhornet ett kompressionshorn. För PA är det ok om det görs bra och med få resonanser och helst ingen membranuppbrytning. För hifi har jag själv strävat efter förhållandet 1:1.

Sedan kommer vågen till munnen på ett eller annat sätt och om hornmunnen är stor så blir impedansmatchningen gentemot luften i rummet bättre och då har man optimerat hornet och får minst ljudvågor som vandrar bakåt på grund av stående våg eller reflexion i hornet pga impedansmismatch. Horn med förhållande 1:1 kan fås att låta mer neutralt, är min erfarenhet. Motorn blir väldigt kritisk i horn eftersom den skall orka driva på membranet mot en större luftmassa pga hornets transformatorverkan. Här finns en möjlighet att driva hornet i det hastighetskontrollerade området (jag tror det heter så) och få rak frekvensgång. Det kan ofta innebära låg distorsion från motorsystemet och även totalt sett om membranet inte bryter upp eller beter sig konstigt. Jag tror mellanregisterhornet i Klipschorn har för liten munarea och därmed kan få problem med reflexer. Om jag inte minns fel så har Klipsch gett ut en serie Klipschorn med modifierad Tractrix i mellanregistret. Det kan i och för sig få andra saker till följd som också måste optimeras.

Mvh
Peter

[DrBoar]

Var själv i Örebro med HFN&RR test CD, den med garagedörren! Lyssnade på Klipschornen på ganska hög nivå. Det kom personal rusande från andra delar av butiken och undrade vad i helsike som hade hänt

Tidigare hade jag både Voightpipor med 8" Hokutone element och hembyggda Klipschhorn med Pyle element. Båda lät bra i lägenheten och båda hängde med ner till 40 Hz. Att hornkopplade 15" kan spela mycket högre är självklart. Men grejen var att även på låga volymer då 8" elementen knappt rörde sig så hade ändå ljudet olika karaktär. Voight piporna lät bra men hornen hade mer liv och dynamik redan på låga nivåer.

Jag vet inte om det beror på hornen eller på att stora strålningsytor ger mer riktningsverkan på övertonerna till basen. Det vore kul att prova en riktigt stor baslåda inte subwoofer, nota bene, med flera baselement som både kan köras rakt upp till 400 Hz och med digitala tidskorrektioner så att elementkontellationen blir rundstrålande hela vägen upp till 400 Hz. Jag har 8 stycken 10" men man kanske skall ha ännu fler för ett sådant försök.

[MiaM]

Jag är inne på samma teori som lennartj.

Visst, konen måste göra någon faktisk rörelse för att alstra ljud, men rörelsen är väldigt liten.

Detta sänker all distorsion som relateras till stort konutslag. Ojämnheter i magnetfältet kring spolen, upphängningens olika hårda mottryck beroende på konens placering och liknande egenskaper minskar mångfaldigt jämfört med de vanliga lådtyperna.

Jag har inget minne av att ha hört just Klipschhorn men har däremot sysslat med "proffsljud" på "amatörnivå" eller vad man nu ska kalla det. I anläggningen vi använde hade vi (förutom precis i början) ett par mellanregisterhorn som var kopior av JBL 4560 ("Albin Hagström PA 115" tror jag de hette, lär enligt tidigare ägare ha varit på turné med Kicki Danielsson ). Vi hade även först "Martinbottnar" för basen, senare "W-horn". De sistnämnda kunde nog spela lite högre men lät väl egentligen inte lika rent, men de var ack så mycket smidigare att transportera eftersom de hade rena 90-gradersvinklar överallt på lådan medan "Martinbottnarna" hade alla möjliga och framförallt omöjliga och framförallt opraktiska vinklar som krånglade till transport.

I dessa 4560-kopior hade vi ett par uråldriga RCF L15/P02-element. Under ett bra tag hade vi noterat att det lät lite som om det kommit in något skräp kring elementet i ena hornlådan, men det var inte värre än att det var helt okej att spela med och ingen lyssnare/hyrare/kund sa någonsin nåt om detta. Till slut bestämde vi oss för att undersöka det hela. När vi skruvade ur elementet och provkörde det försiktigt löstaget helt utan låda så lät det rent utsagt förskräckligt, något med talspolen hade havererat av överbelastning. Det var väl iofs inte så konstigt, mellanregister har ju ofta en medeleffekt som ligger klart närmare toppeffekten än hos basregistret (iaf vid dansgolvsmusik) och slutsteget som drev mellanregistren var specat till 120W i 8 ohm medan högtalarna var märkta 100W max, 75W kontinuerligt. Till saken hör också att vi kört denna kombination av slutsteg och högtalare i flera år innan elementet tog skada.

Just att detta grava fel knappt hördes när elementet satt i ett horn säger en del om vilka brister ett horn kan trolla bort. Om man istället utgår från ett normalt fungerande element så kan man väl spekulera kring om det över huvud taget är möjligt att höra den typen av brister hos ett element när det sitter i ett bra horn?

Sen finns det högtalarlådor som är mellanting och jobbar som horn ned till något frekvensområde och därunder jobbar som basreflexlåda ("basreflexhorn"). Om jag inte minns så är väl "Dasset", JBL 4530, sådana. Här får man givetvis en hel del konutslag vid så låga frekvenser att hornverkan avtar/avtagit.