Hjälp med att bemästra min rumsakustik

[pellewallberg]

Undrar hur kurvan blir om du testar att fasvända basmodulerna?
Jag är bara nyfiken på hur det påverkar dippen...

I fallet med delning vid 60 Hz, inget alls. Men om jag delade vid 120 Hz så kunde jag påverka dippen mer eller mindre genom att tidsförskjuta basen "fram" och "tillbaka". Men fallen där dippen minskade så försämrades andra områden (inte helt ologiskt kanske). Har inte kvar några mätningar på detta.

[NADifierad]

Då har du provat även det .
Hoppas att absorbent/dämpnings experimenten bär frukt då.

[Adhoc]

En absorbent lika tjock som baffelns utstick från väggen bakom skulle också döda reflektion, -inte kul det heller att ha permanent.

Hur tänker du kring bredden på denna absorbent?

Rent generellt, stor bredd och höjd är bra bredd och höjd. Om du tittar på de första mätningarna och jämför dipparna, får du en indikation på att en bred och hög absorbent mildrar den djupa dippen som du fick med stängd dörr, oavsett om högtalarbaffeln var 49 eller 64 cm från väggen bakom. Öppen dörr = minskad reflektion vilket ger minskat djup på dippen. Öppen dörr eller fönster reflekterar ingenting av vad som går in i hålet och kan liknas med "perfekt absorbtion". Vid ca 115 Hz är högtalarna rundstrålande och våglängden 343/115 = ca 3 m, den reflektionen sträcker sig i sidled alltså minst fram till dörren eftersom dippen mildrades i djup av den öppna dörren. (Vad som är praktiskt möjligt och acceptabelt, tja ... Samtidig vill du inte göra en madrasserad cell av rummet så resultatet blir dött.)

[Adhoc]

I frekvensområdet för den första djupa dippen (från dryga 100 Hz och uppåt "en bit") bygger en spaltpanel inte särskilt mycket i djup. Diagrammet är från ett ex-jobb (KTH) mätt i ekokammare med ca 2x3 m spaltabsorbent på golvet. För totalt byggdjup 86 mm: 70 mm regelram som tätas av lufttätt mot dörrväggen, i med tex 70 mm Isover Piano eller lättast möjliga stenullen du kan hitta, på med 70 mm breda brädor eller uppkapad MDF/spånplatta 16 mm tjock. Vald spaltbredd mellan brädorna bestämmer (tillsammans med djupet) i vilket frekvensområde spaltabsorbenten blir som effektivast. En fördel, förutom att den blir lite skräddarsydd mot ett smalt frekvensområde, är att den inte dödar ned rummet och reflekterar mer och mer mot högre frekvenser.

Spaltabsorbent-diagram.png (41.07 KiB) Visad 2961 gånger

[JM]

Repetition av lite basakusik.
Var skall en basabsorbent placeras?

sinewave.gif (4.26 KiB) Visad 2925 gånger

OPTIMIZING THE AIR GAP
While increasing the depth of the air gap does indeed lower the frequency range absorbed, for thinner panels it can also reduce the absorption at some higher bass frequencies. The maximum amount of absorption for a given frequency occurs when the air gap is 1/4 the wavelength for that frequency. Figure 4 below shows the velocity of a sound wave, which is greatest as it transitions through zero. When it reaches the top or bottom of the cycle, the velocity is minimum, but the pressure is maximum. Because the velocity is greatest 1/4 wavelength from a boundary, more energy is present to force the waves through the absorbent material.
Wave velocity
Figure 4: As a sound wave travels toward a boundary, the pressure and velocity are reset at the boundary. Therefore the wave has a maximum velocity 1/4 wavelength from the wall. At half a wavelength the velocity is minimum. Then it rises again at 3/4 wavelength. This pattern repeats indefinitely.

Av figuren ovan framgår att basabsorbenten skall placeras där luftmolekylena rör sig som mest runt sitt jämnviktsläge.
Ju varmare basabsorbenten blir desto effektivare ljudabsorption.
Av figuren framgår att sämst är att placera absorbenten invid väggen! Invidväggen råder alltid ett tryckmaximum för basresonanser dvs inga rörliga molekyler som kan omvandlas till värme.
Vid en 1/4 och 3/4 våglängd har luftmolekylerna högst hastighet dvs lämpliga platser för absorbenter.

I ditt fall med en destruktiv interferens vid 115 Hz i lyssningspositionen i ett rum som är 6 m på längden är det självklart lättast att flytta lysningspositionen.
Med bibehållen lyssningsposition mitt i rummet är det bara att dämpa den fasvända reflexen i bakväggen för att minimera den destruktiva 115 Hz interferensen.

JM

[rajapruk]

Ett tips är att kolla på impulsrespons-diagrammet, så ser du när olika reflexer anländer i tiden, och med vilken styrka.

[Kraniet]

men den där dippen är väl en typisk golvreflexdipp? du kan dubbelkolla genom att lägga rejält med dämpmaterial på golvet eller ställa en skärm på lämpligt ställe.

edit: kan ju också vara reflexen i väggen bakom högtalaren. eller så är det flera ytor som samverkar, kan tänka att du genom att ha sluttande ytor får fler reflexer vid samma frekvens och därmed en kraftigare dipp.
http://www.mh-audio.nl/CancellationFreq.asp

edit: en annan grej du kan prova är att vända bastornen 90 grader och ställa dom platt mot väggen. om problemet är reflexen i väggen borde problemet försvinna.

[NADifierad]

men den där dippen är väl en typisk golvreflexdipp? du kan dubbelkolla genom att lägga rejält med dämpmaterial på golvet eller ställa en skärm på lämpligt ställe.

Det hade jag bekymmer med när jag hade stativare på en mediabänk. Då hamnade den förvisso högre i frekvens, 250 hz. Det avhjälptes med två saccosäckar på golvet en bit ut ifrån högtalarna.
Jag har inte gjort den kopplingen i detta fallet pga den lägre frekvensen. Fast det är väl troligt att det blir andra golvreflexer med linjekälla.
Värt att testa

[Kraniet]

men den där dippen är väl en typisk golvreflexdipp? du kan dubbelkolla genom att lägga rejält med dämpmaterial på golvet eller ställa en skärm på lämpligt ställe.

Det hade jag bekymmer med när jag hade stativare på en mediabänk. Då hamnade den förvisso högre i frekvens, 250 hz. Det avhjälptes med två saccosäckar på golvet en bit ut ifrån högtalarna.
Jag har inte gjort den kopplingen i detta fallet pga den lägre frekvensen. Fast det är väl troligt att det blir andra golvreflexer med linjekälla.
Värt att testa

ja jag vet inte det är ju klurigt. men gångvägsskillnaden verkar ju iaf vara ca 75 cm. ser ut som att det är många reflexytor runt högtalarna som skulle kunna ge upphov till sånt. Takreflexen är väl tex ganska lika golvreflexen i ett sånt här fall? Sen att taket sluttar mot sidorna och högtalarna står symmetriskt bör ju ge flera relfexer i samma frekvensspann? Symmetriska sluttande ytor är ju inte så speciellt bra i akustiksammanhang vad jag förstår.

[Johan_Lindroos]

Repetition av lite basakusik.
Var skall en basabsorbent placeras?

sinewave.gif

OPTIMIZING THE AIR GAP
While increasing the depth of the air gap does indeed lower the frequency range absorbed, for thinner panels it can also reduce the absorption at some higher bass frequencies. The maximum amount of absorption for a given frequency occurs when the air gap is 1/4 the wavelength for that frequency. Figure 4 below shows the velocity of a sound wave, which is greatest as it transitions through zero. When it reaches the top or bottom of the cycle, the velocity is minimum, but the pressure is maximum. Because the velocity is greatest 1/4 wavelength from a boundary, more energy is present to force the waves through the absorbent material.
Wave velocity
Figure 4: As a sound wave travels toward a boundary, the pressure and velocity are reset at the boundary. Therefore the wave has a maximum velocity 1/4 wavelength from the wall. At half a wavelength the velocity is minimum. Then it rises again at 3/4 wavelength. This pattern repeats indefinitely.

Av figuren ovan framgår att basabsorbenten skall placeras där luftmolekylena rör sig som mest runt sitt jämnviktsläge.
Ju varmare basabsorbenten blir desto effektivare ljudabsorption.
Av figuren framgår att sämst är att placera absorbenten invid väggen! Invidväggen råder alltid ett tryckmaximum för basresonanser dvs inga rörliga molekyler som kan omvandlas till värme.
Vid en 1/4 och 3/4 våglängd har luftmolekylerna högst hastighet dvs lämpliga platser för absorbenter.

I ditt fall med en destruktiv interferens vid 115 Hz i lyssningspositionen i ett rum som är 6 m på längden är det självklart lättast att flytta lysningspositionen.
Med bibehållen lyssningsposition mitt i rummet är det bara att dämpa den fasvända reflexen i bakväggen för att minimera den destruktiva 115 Hz interferensen.

JM

Observera att detta är felaktigt!

[JM]

Repetition av lite basakusik.
Var skall en basabsorbent placeras?

sinewave.gif

OPTIMIZING THE AIR GAP
While increasing the depth of the air gap does indeed lower the frequency range absorbed, for thinner panels it can also reduce the absorption at some higher bass frequencies. The maximum amount of absorption for a given frequency occurs when the air gap is 1/4 the wavelength for that frequency. Figure 4 below shows the velocity of a sound wave, which is greatest as it transitions through zero. When it reaches the top or bottom of the cycle, the velocity is minimum, but the pressure is maximum. Because the velocity is greatest 1/4 wavelength from a boundary, more energy is present to force the waves through the absorbent material.
Wave velocity
Figure 4: As a sound wave travels toward a boundary, the pressure and velocity are reset at the boundary. Therefore the wave has a maximum velocity 1/4 wavelength from the wall. At half a wavelength the velocity is minimum. Then it rises again at 3/4 wavelength. This pattern repeats indefinitely.

Av figuren ovan framgår att basabsorbenten skall placeras där luftmolekylena rör sig som mest runt sitt jämnviktsläge.
Ju varmare basabsorbenten blir desto effektivare ljudabsorption.
Av figuren framgår att sämst är att placera absorbenten invid väggen! Invidväggen råder alltid ett tryckmaximum för basresonanser dvs inga rörliga molekyler som kan omvandlas till värme.
Vid en 1/4 och 3/4 våglängd har luftmolekylerna högst hastighet dvs lämpliga platser för absorbenter.

I ditt fall med en destruktiv interferens vid 115 Hz i lyssningspositionen i ett rum som är 6 m på längden är det självklart lättast att flytta lysningspositionen.
Med bibehållen lyssningsposition mitt i rummet är det bara att dämpa reflexen i bakväggen för att minimera den destruktiva 115 Hz interferensen.

JM

Observera att detta är felaktigt!

Jag uppskattar påpekande typ som Johan kommer med utan person angrepp.
Tack Johan!!!
Korrektion - reflexen fasvänds ej vid väggen för övrigt korrekt som jag ser det.
Pudel.

Dvs absorbenter skall inte placeras vid väggen utan där molekylerna rör sig mest! Rätt logiskt.

JM

[Johan_Lindroos]

Repetition av lite basakusik.
Var skall en basabsorbent placeras?

sinewave.gif

OPTIMIZING THE AIR GAP
While increasing the depth of the air gap does indeed lower the frequency range absorbed, for thinner panels it can also reduce the absorption at some higher bass frequencies. The maximum amount of absorption for a given frequency occurs when the air gap is 1/4 the wavelength for that frequency. Figure 4 below shows the velocity of a sound wave, which is greatest as it transitions through zero. When it reaches the top or bottom of the cycle, the velocity is minimum, but the pressure is maximum. Because the velocity is greatest 1/4 wavelength from a boundary, more energy is present to force the waves through the absorbent material.
Wave velocity
Figure 4: As a sound wave travels toward a boundary, the pressure and velocity are reset at the boundary. Therefore the wave has a maximum velocity 1/4 wavelength from the wall. At half a wavelength the velocity is minimum. Then it rises again at 3/4 wavelength. This pattern repeats indefinitely.

Av figuren ovan framgår att basabsorbenten skall placeras där luftmolekylena rör sig som mest runt sitt jämnviktsläge.
Ju varmare basabsorbenten blir desto effektivare ljudabsorption.
Av figuren framgår att sämst är att placera absorbenten invid väggen! Invidväggen råder alltid ett tryckmaximum för basresonanser dvs inga rörliga molekyler som kan omvandlas till värme.
Vid en 1/4 och 3/4 våglängd har luftmolekylerna högst hastighet dvs lämpliga platser för absorbenter.

I ditt fall med en destruktiv interferens vid 115 Hz i lyssningspositionen i ett rum som är 6 m på längden är det självklart lättast att flytta lysningspositionen.
Med bibehållen lyssningsposition mitt i rummet är det bara att dämpa reflexen i bakväggen för att minimera den destruktiva 115 Hz interferensen.

JM

Observera att detta är felaktigt!

Jag uppskattar påpekande typ som Johan kommer med utan person angrepp.
Tack Johan!!!
Korrektion - reflexen fasvänds ej vid väggen för övrigt korrekt som jag ser det.
Pudel.

Dvs absorbenter skall inte placeras vid väggen utan där molekylerna rör sig mest! Rätt logiskt.

JM

Repetition av lite basakusik.
Var skall en basabsorbent placeras?

sinewave.gif

OPTIMIZING THE AIR GAP
While increasing the depth of the air gap does indeed lower the frequency range absorbed, for thinner panels it can also reduce the absorption at some higher bass frequencies. The maximum amount of absorption for a given frequency occurs when the air gap is 1/4 the wavelength for that frequency. Figure 4 below shows the velocity of a sound wave, which is greatest as it transitions through zero. When it reaches the top or bottom of the cycle, the velocity is minimum, but the pressure is maximum. Because the velocity is greatest 1/4 wavelength from a boundary, more energy is present to force the waves through the absorbent material.
Wave velocity
Figure 4: As a sound wave travels toward a boundary, the pressure and velocity are reset at the boundary. Therefore the wave has a maximum velocity 1/4 wavelength from the wall. At half a wavelength the velocity is minimum. Then it rises again at 3/4 wavelength. This pattern repeats indefinitely.

Av figuren ovan framgår att basabsorbenten skall placeras där luftmolekylena rör sig som mest runt sitt jämnviktsläge.
Ju varmare basabsorbenten blir desto effektivare ljudabsorption.
Av figuren framgår att sämst är att placera absorbenten invid väggen! Invidväggen råder alltid ett tryckmaximum för basresonanser dvs inga rörliga molekyler som kan omvandlas till värme.
Vid en 1/4 och 3/4 våglängd har luftmolekylerna högst hastighet dvs lämpliga platser för absorbenter.

I ditt fall med en destruktiv interferens vid 115 Hz i lyssningspositionen i ett rum som är 6 m på längden är det självklart lättast att flytta lysningspositionen.
Med bibehållen lyssningsposition mitt i rummet är det bara att dämpa reflexen i bakväggen för att minimera den destruktiva 115 Hz interferensen.

JM

Observera att detta är felaktigt!

Jag uppskattar påpekande typ som Johan kommer med utan person angrepp.
Tack Johan!!!
Korrektion - reflexen fasvänds ej vid väggen för övrigt korrekt som jag ser det.
Pudel.

Dvs absorbenter skall inte placeras vid väggen utan där molekylerna rör sig mest! Rätt logiskt.

JM

Hej JM!

Det är inte riktigt det jag avser. Det blev också lite fel igen med det du skrev, för en våg som infaller mot en vägg måste fasvändas för att vågen ska kunna reflekteras. Annars stämmer inte heller lösningen av vågekvationens randvillkor.

Min invändning gällde VAR absorbenter bäst placeras. För absorbenter som fungerar där partikelastigheten är hög, alltså så kallade resistiva absorbenter (typ mineralull och liknande), då stämmer det som du skrev.

Men om man avser att använda en absorbent som agerar på ljudtryck, då behöver man placera den där ljudtrycket är högt! Ljudtrycket är som högst i hörn, något lägre längs kanter, och ytterligare något lägre invid en yta. Men ljudtrycket är oftast ännu lägre vid punkter som inte är vid någon rand. "I luften", så att säga. Exempel på absorbenter som fungerar bäst med tryck är olika typer av hemholtzresonatorer och massa/fjädersystem, t.ex. spaltabsorbenter, membranabsorbenter, kaviteter med rör, håltegel framför kavitet, och liknande.

Således, olika typer av absorbenter fungerar på olika sätt och bör placeras på rätt ställen för att fungera som avsett.

M.v.h.
Johan

[petersteindl]

Hej JM!

Det är inte riktigt det jag avser. Det blev också lite fel igen med det du skrev, för en våg som infaller mot en vägg måste fasvändas för att vågen ska kunna reflekteras. Annars stämmer inte heller lösningen av vågekvationens randvillkor.

Min invändning gällde VAR absorbenter bäst placeras. För absorbenter som fungerar där partikelastigheten är hög, alltså så kallade resistiva absorbenter (typ mineralull och liknande), då stämmer det som du skrev.

Men om man avser att använda en absorbent som agerar på ljudtryck, då behöver man placera den där ljudtrycket är högt! Ljudtrycket är som högst i hörn, något lägre längs kanter, och ytterligare något lägre invid en yta. Men ljudtrycket är oftast ännu lägre vid punkter som inte är vid någon rand. "I luften", så att säga. Exempel på absorbenter som fungerar bäst med tryck är olika typer av hemholtzresonatorer och massa/fjädersystem, t.ex. spaltabsorbenter, membranabsorbenter, kaviteter med rör, håltegel framför kavitet, och liknande.

Således, olika typer av absorbenter fungerar på olika sätt och bör placeras på rätt ställen för att fungera som avsett.

M.v.h.
Johan

Kan du förklara lite närmare det jag markerat i blått.

Om man tittar på ljudtrycket hos en propagerande ljudvåg som reflekteras mot en hård yta så ändras inte fasen då ljudvågen reflekteras. En positiv puls blir inte negativ vid reflektion.

Mvh
Peter

[flamur]

I frekvensområdet för den första djupa dippen (från dryga 100 Hz och uppåt "en bit") bygger en spaltpanel inte särskilt mycket i djup. Diagrammet är från ett ex-jobb (KTH) mätt i ekokammare med ca 2x3 m spaltabsorbent på golvet. För totalt byggdjup 86 mm: 70 mm regelram som tätas av lufttätt mot dörrväggen, i med tex 70 mm Isover Piano eller lättast möjliga stenullen du kan hitta, på med 70 mm breda brädor eller uppkapad MDF/spånplatta 16 mm tjock. Vald spaltbredd mellan brädorna bestämmer (tillsammans med djupet) i vilket frekvensområde spaltabsorbenten blir som effektivast. En fördel, förutom att den blir lite skräddarsydd mot ett smalt frekvensområde, är att den inte dödar ned rummet och reflekterar mer och mer mot högre frekvenser.

Spaltabsorbent-diagram.png

Hur ska man utläsa det där diagrammet? Är ett högt värde = att den dämpar mer av den frekvensen? Alltså glasull dämpar höga frekvenser bättre och den tunnare isoleringen dämpar bas bäst?

[darkg]

I frekvensområdet för den första djupa dippen (från dryga 100 Hz och uppåt "en bit") bygger en spaltpanel inte särskilt mycket i djup. Diagrammet är från ett ex-jobb (KTH) mätt i ekokammare med ca 2x3 m spaltabsorbent på golvet. För totalt byggdjup 86 mm: 70 mm regelram som tätas av lufttätt mot dörrväggen, i med tex 70 mm Isover Piano eller lättast möjliga stenullen du kan hitta, på med 70 mm breda brädor eller uppkapad MDF/spånplatta 16 mm tjock. Vald spaltbredd mellan brädorna bestämmer (tillsammans med djupet) i vilket frekvensområde spaltabsorbenten blir som effektivast. En fördel, förutom att den blir lite skräddarsydd mot ett smalt frekvensområde, är att den inte dödar ned rummet och reflekterar mer och mer mot högre frekvenser.

Spaltabsorbent-diagram.png

Hur ska man utläsa det där diagrammet? Är ett högt värde = att den dämpar mer av den frekvensen? Alltså glasull dämpar höga frekvenser bättre och den tunnare isoleringen dämpar bas bäst?

Det är spalterna som är olika breda (1mm osv), allt annat lika, utom "Glasull"=ingen panel.

[RogerGustavsson]

I frekvensområdet för den första djupa dippen (från dryga 100 Hz och uppåt "en bit") bygger en spaltpanel inte särskilt mycket i djup. Diagrammet är från ett ex-jobb (KTH) mätt i ekokammare med ca 2x3 m spaltabsorbent på golvet. För totalt byggdjup 86 mm: 70 mm regelram som tätas av lufttätt mot dörrväggen, i med tex 70 mm Isover Piano eller lättast möjliga stenullen du kan hitta, på med 70 mm breda brädor eller uppkapad MDF/spånplatta 16 mm tjock. Vald spaltbredd mellan brädorna bestämmer (tillsammans med djupet) i vilket frekvensområde spaltabsorbenten blir som effektivast. En fördel, förutom att den blir lite skräddarsydd mot ett smalt frekvensområde, är att den inte dödar ned rummet och reflekterar mer och mer mot högre frekvenser.

Spaltabsorbent-diagram.png

Hur ska man utläsa det där diagrammet? Är ett högt värde = att den dämpar mer av den frekvensen? Alltså glasull dämpar höga frekvenser bättre och den tunnare isoleringen dämpar bas bäst?

Det är spalterna som är olika breda (1mm osv), allt annat lika, utom "Glasull"=ingen panel.

En annan fråga är hur mycket man dämpar vid de frekvenserna? Det lär ju krävas en ruggigt stor volym om man vill dämpa låga frekvenser med mer än någon dB även om avstämning en är rätt.

[Adhoc]

KTH-studien var tidigare utlagd på internet och kunde tankas ned. Jag tror inte man hittar den längre vid googling. Jag har den som pdf om någon vill ha den mejlad till sig.

Ur minnet; så användes en tät lådram med botten, ca 2 x 3 m i sida, för att följa en standard vid mätningar. Före lådan placerades i ekokammare gjordes en mätning i ekokammaren, därefter lyftes lådan in och placerades på golvet och mätningar gjordes igen: A) fylld glasfiber respektive B) med stenull. Identiska brädor, 70x16 mm, fick täcka ovansidan på lådramen, varefter resultat med olika spaltbredder 1-16 mm (samt någon blandad variant med varierade spaltbredder) uppmättes. Från skillnaderna mellan tom ekokammare mot ekokammare med helmholtzlådan, kunde sedan lite tjusiga diagram för absorbtionsvärdena för olika frekvenser räknas fram och presenteras. Någon större skillnad mellan glasfiberullen och stenullen framkom inte. Hade man valt annan isolering av väsentligt högre/lägre luftflödesresistivitet mot den andra, tror jag skillnader hade visat sig mer, så att variant X) kunde sägas vara lämpligare än Z) vid något frekvensområde.

Hög absorbtionskoefficient vid låga frekvenser, gärna över ett bredare område och samtidigt fallande och lägre/låga för mellanregister och diskant är vad som normalt önskas. Det Roger G är inne på, storleken/ bredd och höjd, spelar roll. Vid låg frekvens / stor våglängd bör man inte förvänta sig mirakler från något som är väsentligt mindre i storlek.

[flamur]

I frekvensområdet för den första djupa dippen (från dryga 100 Hz och uppåt "en bit") bygger en spaltpanel inte särskilt mycket i djup. Diagrammet är från ett ex-jobb (KTH) mätt i ekokammare med ca 2x3 m spaltabsorbent på golvet. För totalt byggdjup 86 mm: 70 mm regelram som tätas av lufttätt mot dörrväggen, i med tex 70 mm Isover Piano eller lättast möjliga stenullen du kan hitta, på med 70 mm breda brädor eller uppkapad MDF/spånplatta 16 mm tjock. Vald spaltbredd mellan brädorna bestämmer (tillsammans med djupet) i vilket frekvensområde spaltabsorbenten blir som effektivast. En fördel, förutom att den blir lite skräddarsydd mot ett smalt frekvensområde, är att den inte dödar ned rummet och reflekterar mer och mer mot högre frekvenser.

Spaltabsorbent-diagram.png

Hur ska man utläsa det där diagrammet? Är ett högt värde = att den dämpar mer av den frekvensen? Alltså glasull dämpar höga frekvenser bättre och den tunnare isoleringen dämpar bas bäst?

Det är spalterna som är olika breda (1mm osv), allt annat lika, utom "Glasull"=ingen panel.

Tack :)

[JM]

Hej JM!

Det är inte riktigt det jag avser. Det blev också lite fel igen med det du skrev, för en våg som infaller mot en vägg måste fasvändas för att vågen ska kunna reflekteras. Annars stämmer inte heller lösningen av vågekvationens randvillkor.

Min invändning gällde VAR absorbenter bäst placeras. För absorbenter som fungerar där partikelastigheten är hög, alltså så kallade resistiva absorbenter (typ mineralull och liknande), då stämmer det som du skrev.

Men om man avser att använda en absorbent som agerar på ljudtryck, då behöver man placera den där ljudtrycket är högt! Ljudtrycket är som högst i hörn, något lägre längs kanter, och ytterligare något lägre invid en yta. Men ljudtrycket är oftast ännu lägre vid punkter som inte är vid någon rand. "I luften", så att säga. Exempel på absorbenter som fungerar bäst med tryck är olika typer av hemholtzresonatorer och massa/fjädersystem, t.ex. spaltabsorbenter, membranabsorbenter, kaviteter med rör, håltegel framför kavitet, och liknande.

Således, olika typer av absorbenter fungerar på olika sätt och bör placeras på rätt ställen för att fungera som avsett.

M.v.h.
Johan

Kan du förklara lite närmare det jag markerat i blått.

Om man tittar på ljudtrycket hos en propagerande ljudvåg som reflekteras mot en hård yta så ändras inte fasen då ljudvågen reflekteras. En positiv puls blir inte negativ vid reflektion.

Mvh
Peter

Ser fram emot ett svar.

JM

[Johan_Lindroos]

Hej JM!

Det är inte riktigt det jag avser. Det blev också lite fel igen med det du skrev, för en våg som infaller mot en vägg måste fasvändas för att vågen ska kunna reflekteras. Annars stämmer inte heller lösningen av vågekvationens randvillkor.

Min invändning gällde VAR absorbenter bäst placeras. För absorbenter som fungerar där partikelastigheten är hög, alltså så kallade resistiva absorbenter (typ mineralull och liknande), då stämmer det som du skrev.

Men om man avser att använda en absorbent som agerar på ljudtryck, då behöver man placera den där ljudtrycket är högt! Ljudtrycket är som högst i hörn, något lägre längs kanter, och ytterligare något lägre invid en yta. Men ljudtrycket är oftast ännu lägre vid punkter som inte är vid någon rand. "I luften", så att säga. Exempel på absorbenter som fungerar bäst med tryck är olika typer av hemholtzresonatorer och massa/fjädersystem, t.ex. spaltabsorbenter, membranabsorbenter, kaviteter med rör, håltegel framför kavitet, och liknande.

Således, olika typer av absorbenter fungerar på olika sätt och bör placeras på rätt ställen för att fungera som avsett.

M.v.h.
Johan

Kan du förklara lite närmare det jag markerat i blått.

Om man tittar på ljudtrycket hos en propagerande ljudvåg som reflekteras mot en hård yta så ändras inte fasen då ljudvågen reflekteras. En positiv puls blir inte negativ vid reflektion.

Mvh
Peter

Ser fram emot ett svar.

JM

Du hade ett fel i det du skrev, men det vill du inte låtsas om nu, eller? Du vill bara snaska i vad någon annan tror jag hade fel i verkar det som. Något som du själv påstod som du sedan rättade till, fast det blev fel då.

[PerStromgren]

Jag vill litet ödmjukt be om att ni diskuterar sak, snarare än person.

[sprudel]

Jag vill litet ödmjukt be om att ni diskuterar sak, snarare än person.

Ibland brister det när man blir uppenbart provocerad, även om provokationen inte är tydligt uttryckt så finns den mellan raderna.