Marc-André Hamelin

Rekommendationer på bra skivor. Allt från mono till mulitikanal.

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2016-10-01 22:50

Torrowitz skrev:
petersteindl skrev:2 andra mästare i en helt annan version.

[ YouTube ]


Med vänlig hälsning
Peter


Hej Peter! Inspelningen med Gould/Bernstein är ovanlig såtillvida att Bernstein gick ut och höll ett tal innan konserten där han sa sig inte stödja Goulds tolkning som bröt mot traditionella tolkningar med att hålla samma tempo. Gould följde bara anvisningarna i partituret och egentligen är tempona inte så mycket annorlunda än vanligt, det är bara vissa ställen som skiljer sig.

Min bror Jörgen gjorde en jämförelse mellan Claudio Arrau och Glenn Gould i Brahms första konsert på Audio Concept i våras. Han spelade också upp Bernsteins minst sagt ovanliga tal, som sedan bidrog stort till myten om Glenn Gould.

Inspelningen av den första konserten med Celibidache och Barenboim förvånande mig en hel del när jag hörde den för några år sedan. Långsamt går det men det är mycket vackert. De minst sagt berömda Oktav-drillarna i den första satsen, har dock Barenboim en hel del problem med. Han har inte en stor hand och drillarna ligger riktigt illa till, är helt öppet för lyssningen så att det hörs vad man gör ... De har också gjort den andra konserten, men här tycker jag att Barenboim inte riktigt har kraften/tyngden som behövs för den svåra pianostämman. Trots det så är de mycket bra versioner att lyssna på. Barenboim har närmast ett fotografiskt minne och spelat (dirigerat) mycket repertoar med stor hjälp av den, dock har han inte spelat den yttersta virtuoslitteraturen. Men han har gjort många fina inspelningar som Beethoven-konserterna, Mozart dito och inte minst en underskattat fin version av alla Mozart-verken för piano. Det finns i boxar till lågpris och det mesta är med helt Ok ljud. På Youtube finns också Beethoven sonatserien där han spelar alla 32 sonater live i Paris. En stor prestation. Flygeln lät dock så pass ostämd att jag hoppade mellan spåren på den första konserten.

Mvh/Torrowitz


Jag har ett gott öga/öra till Barenboim ända från den tid då han spelade in Mozarts pianokonserter på EMI och hans gamla version av Verklärte Nacht på EMI är en klar favorit. Han hade också en otroligt musikalisk hustru som var en av de största solisterna överhuvudtaget och de hade vad jag förstår ett mycket romantiskt äktenskap där han supportade Jacqueline ända in i det sista.

Bild

En sann romantiker, även fast han utåt sett verkar lite torr. Jag föredrar hans romantiska ådra framför många bullriga inspelningar.

Då det gäller Arrau finns en episk inspelning från 1964: Brahms Piano Concerto No.1 med Claudio Arrau och Rafael Kubelik. Jag lyssnar på den just nu. Lysande, genomlyst, vackert.



Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-10-02 00:03

[/quote]

Jag har ett gott öga/öra till Barenboim ända från den tid då han spelade in Mozarts pianokonserter på EMI och hans gamla version av Verklärte Nacht på EMI är en klar favorit. Han hade också en otroligt musikalisk hustru som var en av de största solisterna överhuvudtaget och de hade vad jag förstår ett mycket romantiskt äktenskap där han supportade Jacqueline ända in i det sista.

[ Bild ]

En sann romantiker, även fast han utåt sett verkar lite torr. Jag föredrar hans romantiska ådra framför många bullriga inspelningar.

Då det gäller Arrau finns en episk inspelning från 1964: Brahms Piano Concerto No.1 med Claudio Arrau och Rafael Kubelik. Jag lyssnar på den just nu. Lysande, genomlyst, vackert.

[ YouTube ]


Med vänlig hälsning
Peter[/quote]

Hej Peter!

Barenboim och Jacqueline de Pré var mycket kända. Jag hade en studiekompis som fick spela en lektion för henne, men det var mest sorgligt tyckte han. Hon var rullstolsburen och kunde knappt röra sig. Jag vill minnas att det var MS. Det finns också en spelfilm om deras liv. En film som Barenboim inte gillade och försökte, vad jag minns, stoppa. Hennes inspelning av Elgars cellokonsert med Barenboim är legendarisk. Men det finns mycket kammarmusik som de spelade in med Zukermann och Perlmann. En Schubert Forellkvintett där dirigenten Zubin Metha spelar bas, är en rolig film eftersom den också skildrar hur de repeterar.

Inspelningen med Arrau och Kubelik kände jag inte till och den ska jag absolut lyssna på.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-10-08 00:25

Här kommer en recension från Göteborgs Posten rörande konserten med Hamelin. Vad man kan lägga märke till i texten - jag är ofta mycket tveksam till recensioner - är att denne recensent plockar fram några detaljer ur Hamelins spel som jag finner typiska för honom. Så för mig förstår och hör denne person en del av de speciella detaljer som utgör Hamelins pianokonst. Det blir ingen vanlig "tyck" recension med kanske dessutom en politisk jämlikhetsagenda bakom ... Utan några saker som är fakta för mig - vad Hamelin verkligen gör vid flygeln - tas upp och beskrivs och sedan vilket resultat det har för musiken och tolkningen ... Det är på detta sätt jag skulle önska att fler recensenter skrev, beskriv vad man hör och förklara sammanhanget med musiken. Jag hittar ingen länk till texten så jag kopierar bara in den:

Mvh/Torrowitz

Magnifik tolkning av mästerlig pianist
Göteborgs-Posten 23 Sep

Författare: Magnus Haglund

Den kanadensiske virtuospianisten Marc-André Hamelin gör en magnifik tolkning av Brahms första pianokonsert, enligt Magnus Haglund.

Det är verkligen en upplevelse utöver det vanliga att höra den kanadensiske mästerpianisten Marc-André Hamelin som solist i Brahms första pianokonsert. Spelet är stramt och balanserat, ytterligt noggrant i återgivningen av alla ljusskiftningar och klangbrytningar. Samtidigt är det vidöppet för musikens försiktiga ambivalens, de harmoniska förskjutningar som får inte minst den långsamma satsen i denna Brahmskonsert att bli ett enda flöde av sublim skönhet.

Men tolkningen är också motsatsen till romantisk yvighet. I just denna bemärkelse är Hamelins pianospel den naturliga fortsättningen på den virtuoskonst som i början av det förra seklet odlades av pianister som Leopold Godowsky och Sergej Rachmaninoff.

Man skulle kanske kunna tro att en pianist av det här slaget skulle briljera med sina tekniska färdigheter. Men storheten i Hamelins spel ligger snarare i kärnfullheten och den lyssnande hållningen som får även de mest tonstarka passager att skimra av nyansrikedom. Tolkningen är sammanhållen och klassicistisk.

Det här är därtill en konsert där Symfonikerna under den blivande chefdirigenten Santtu-Matias Rouvali visar sig från sin allra starkaste sida. Det finns en värme och ett naturligt djup i ljudbilden, och den akustiska obalans som kunde noteras för en vecka sedan är nu som bortblåst. I framförandena av Katarina Leymans Solar Flares och Béla Bartóks Konsert för orkester lyfter Rouvali fram musikens formella strukturer, och det uppstår en imponerande klarhet och skärpa i fördelningen av klangfärger och rytmiska förlopp. Bartók blir något av en strukturalist, med en räcka elektriska energier som flödar samtidigt, rätt igenom den täta orkesterkroppen.

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2016-10-08 15:54

Torrowitz skrev:

Jag har ett gott öga/öra till Barenboim ända från den tid då han spelade in Mozarts pianokonserter på EMI och hans gamla version av Verklärte Nacht på EMI är en klar favorit. Han hade också en otroligt musikalisk hustru som var en av de största solisterna överhuvudtaget och de hade vad jag förstår ett mycket romantiskt äktenskap där han supportade Jacqueline ända in i det sista.

[ Bild ]

En sann romantiker, även fast han utåt sett verkar lite torr. Jag föredrar hans romantiska ådra framför många bullriga inspelningar.

Då det gäller Arrau finns en episk inspelning från 1964: Brahms Piano Concerto No.1 med Claudio Arrau och Rafael Kubelik. Jag lyssnar på den just nu. Lysande, genomlyst, vackert.

[ YouTube ]


Med vänlig hälsning
Peter


Hej Peter!

Barenboim och Jacqueline de Pré var mycket kända. Jag hade en studiekompis som fick spela en lektion för henne, men det var mest sorgligt tyckte han. Hon var rullstolsburen och kunde knappt röra sig. Jag vill minnas att det var MS. Det finns också en spelfilm om deras liv. En film som Barenboim inte gillade och försökte, vad jag minns, stoppa. Hennes inspelning av Elgars cellokonsert med Barenboim är legendarisk. Men det finns mycket kammarmusik som de spelade in med Zukermann och Perlmann. En Schubert Forellkvintett där dirigenten Zubin Metha spelar bas, är en rolig film eftersom den också skildrar hur de repeterar.

Inspelningen med Arrau och Kubelik kände jag inte till och den ska jag absolut lyssna på.

Mvh/Torrowitz


Lyssna gärna på inspelningen med Arrau och Kubelik och berätta vad du tycker.

Jag vill gärna återgå till Barenboim ett kort ögonblick.

Kolla in denna.



Ett fint smakrov på ett i mitt tycke fantastiskt pianostycke.

Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
lemmts
 
Inlägg: 409
Blev medlem: 2006-10-20
Ort: Stockholm

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav lemmts » 2016-10-09 11:25

Torrowitz skrev:Den inspelning jag absolut vill rekommendera är den med Claudio Arrau och Bernard Haitink på Philips.
Mvh/Torrowitz

Beställd

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-10-09 15:29

Hej Peter! Tack för länken till Brahms etta med Arrau och Kubelik. Jag har lyssnat och jämfört med CD-inspelningen med Haitink i Concertgebouw. Här kommer några av mina tankar:

Det som slår mig först är hur lika de båda inspelningarna är i både frasering, karaktär och klang. Det skiljer lite i sättet att spela, att närma sig musiken. Jag tycker fortfarande och som jag tidigare skrivit, att Arrau var född att spela de båda Brahms konserterna! Hans mycket långa linjer i musiken som är anpassat till harmoniken, passar den som en handske. Likaså hans fylliga klang, alltid tydlig och med en stark basstämma från flygeln. Detta sista är också något som jag beundrar med Hamelin, klangen från pianot blir närmast symfonisk. Han och Arrau kan dessutom variera mellanstämmorna så att klangen sällan blir hård, om nu bara inte inspelningen är det ... Hamelin sa en gång till mig då vi diskuterade lite om klang, att han aldrig slagit av en sträng i hela sitt liv. Mycket ovanligt för någon pianist! Dynamiken kommer i första hand från basen och ju starkare man spelar, desto mer bas måste det vara för att ge intrycket av verklig styrka. Av den anledningen tenderar en del pianister som jag hört att låta hårda i starkare passager. Dessutom kommer de vanligt förekommande njurmikarna att förstärka intrycket av hårdhet jämfört med hur en flygel låter i verkligheten. De skär av basen vid för långa mikrofonavstånd och förstärker ljudet med hjälp av membranresonansen från ca. 4 kHz. Resonansen är naturligtvis beroende på hur stor membranet på mikrofonen är. Högre upp för små membran.

Nåväl, jag tycker mycket om båda inspelningarna, men föredrar den på CD där orkestern är betydligt bättre balanserat mot pianot. Det är svårt att höra träblåsarna eller ens pukan (?) i Kubeliks inspelning - framförallt när pianot klingar - medan de går fram betydligt tydligare och naturligare i Haitinks version. Alla stråkar klingar också bättre balanserat med Concertgebouw-inspelningen. Haitink är en något kyligare dirigent än Kubelik, men precisionen inom orkestern och till solisten är exemplarisk. Fantastiskt orkesterspel! Kubeliks version har också de ”artefakter” i diskanten, som jag ofta hör på Youtube och som gör att pianot klingar rått med början i tvåstrukna oktaven. Detta kanske beror på Youtubes ljudkomprimering? Vackert är det inte och mina öron drar ihop sig … Ljudteknikerna drar också ner den allmänna volymen från ca.11 minuter (under ett starkt oktav-parti från flygeln) in i första satsen, för att efter ett par minuter dra upp igen? Tyder på en live radioinspelning från en offentlig konsert.

Men det finns en skillnad i Arraus spel i de båda versionerna. Med Kubelik går det något snabbare och är mer framåtlutat i fraserna, medan Arrau vårdar klangen bättre i Philips-inspelningen och blir något mindre (mycket lite) dramatisk. Men det är nog en naturlig funktion av att Kubeliks version är en live inspelning (hostningar och applåder) och CD:n är gjord i en tom Concertgebouw-sal (det finns faktiskt någon hostning och hörbar bladvändning här också …?). Just denna sal är något överakustisk just därför att den är tom, men Philips-teknikerna har gjort ett bra jobb att ändå skapa en tydlighet. Det är bara i de absolut starkaste nyanserna som ljudet blir suddigt. Philips brukar vara bra på tydlighet utan att det blir vasst. Man kan bara höra ett svagt bandbrus och lite distorsion i de starkaste nyanserna i en högupplöst anläggning, men inte alls illa för en inspelning från 1969 och som publicerades 1970.

Som vanligt är Philips-ljudet något för ljus, men inte störande så. Arrau hade mer av väster hand i verkligheten. Denna balans är dock vanlig i piano-konsertinspelningar. Man hör höger hand och lite av basen. Jag skulle tro att det beror på att man önskar tydlighet – jämför med jazz-inspelningar där flygeln ofta brukar beskäras för att inte ”störa” basistens ljud. Jag har hört alltför många sådana klangjusteringar. Naturligtvis finns det spelfel i liveversionen, men få som är störande. Arrau var också känd för att hantera de berömda oktav-drillarna i första satsen på ett helt makalöst sätt.

Alltnog så är CD:n en otroligt fin inspelning av de båda Brahmskonserterna som jag är övertygad om att de som vill lyssna på dem kommer att uppskatta. Länken till Kubelik-versionen är också mycket fin men då med reservationerna för balansen och tydligheten.

Jag återkommer senare om Månskenssonaten.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2016-10-09 23:26

Torrowitz skrev:Hej Peter! Tack för länken till Brahms etta med Arrau och Kubelik. Jag har lyssnat och jämfört med CD-inspelningen med Haitink i Concertgebouw. Här kommer några av mina tankar:

Det som slår mig först är hur lika de båda inspelningarna är i både frasering, karaktär och klang. Det skiljer lite i sättet att spela, att närma sig musiken. Jag tycker fortfarande och som jag tidigare skrivit, att Arrau var född att spela de båda Brahms konserterna! Hans mycket långa linjer i musiken som är anpassat till harmoniken, passar den som en handske. Likaså hans fylliga klang, alltid tydlig och med en stark basstämma från flygeln. Detta sista är också något som jag beundrar med Hamelin, klangen från pianot blir närmast symfonisk. Han och Arrau kan dessutom variera mellanstämmorna så att klangen sällan blir hård, om nu bara inte inspelningen är det ... Hamelin sa en gång till mig då vi diskuterade lite om klang, att han aldrig slagit av en sträng i hela sitt liv. Mycket ovanligt för någon pianist! Dynamiken kommer i första hand från basen och ju starkare man spelar, desto mer bas måste det vara för att ge intrycket av verklig styrka. Av den anledningen tenderar en del pianister som jag hört att låta hårda i starkare passager. Dessutom kommer de vanligt förekommande njurmikarna att förstärka intrycket av hårdhet jämfört med hur en flygel låter i verkligheten. De skär av basen vid för långa mikrofonavstånd och förstärker ljudet med hjälp av membranresonansen från ca. 4 kHz. Resonansen är naturligtvis beroende på hur stor membranet på mikrofonen är. Högre upp för små membran.

Nåväl, jag tycker mycket om båda inspelningarna, men föredrar den på CD där orkestern är betydligt bättre balanserat mot pianot. Det är svårt att höra träblåsarna eller ens pukan (?) i Kubeliks inspelning - framförallt när pianot klingar - medan de går fram betydligt tydligare och naturligare i Haitinks version. Alla stråkar klingar också bättre balanserat med Concertgebouw-inspelningen. Haitink är en något kyligare dirigent än Kubelik, men precisionen inom orkestern och till solisten är exemplarisk. Fantastiskt orkesterspel! Kubeliks version har också de ”artefakter” i diskanten, som jag ofta hör på Youtube och som gör att pianot klingar rått med början i tvåstrukna oktaven. Detta kanske beror på Youtubes ljudkomprimering? Vackert är det inte och mina öron drar ihop sig … Ljudteknikerna drar också ner den allmänna volymen från ca.11 minuter (under ett starkt oktav-parti från flygeln) in i första satsen, för att efter ett par minuter dra upp igen? Tyder på en live radioinspelning från en offentlig konsert.

Men det finns en skillnad i Arraus spel i de båda versionerna. Med Kubelik går det något snabbare och är mer framåtlutat i fraserna, medan Arrau vårdar klangen bättre i Philips-inspelningen och blir något mindre (mycket lite) dramatisk. Men det är nog en naturlig funktion av att Kubeliks version är en live inspelning (hostningar och applåder) och CD:n är gjord i en tom Concertgebouw-sal (det finns faktiskt någon hostning och hörbar bladvändning här också …?). Just denna sal är något överakustisk just därför att den är tom, men Philips-teknikerna har gjort ett bra jobb att ändå skapa en tydlighet. Det är bara i de absolut starkaste nyanserna som ljudet blir suddigt. Philips brukar vara bra på tydlighet utan att det blir vasst. Man kan bara höra ett svagt bandbrus och lite distorsion i de starkaste nyanserna i en högupplöst anläggning, men inte alls illa för en inspelning från 1969 och som publicerades 1970.

Som vanligt är Philips-ljudet något för ljus, men inte störande så. Arrau hade mer av väster hand i verkligheten. Denna balans är dock vanlig i piano-konsertinspelningar. Man hör höger hand och lite av basen. Jag skulle tro att det beror på att man önskar tydlighet – jämför med jazz-inspelningar där flygeln ofta brukar beskäras för att inte ”störa” basistens ljud. Jag har hört alltför många sådana klangjusteringar. Naturligtvis finns det spelfel i liveversionen, men få som är störande. Arrau var också känd för att hantera de berömda oktav-drillarna i första satsen på ett helt makalöst sätt.

Alltnog så är CD:n en otroligt fin inspelning av de båda Brahmskonserterna som jag är övertygad om att de som vill lyssna på dem kommer att uppskatta. Länken till Kubelik-versionen är också mycket fin men då med reservationerna för balansen och tydligheten.

Jag återkommer senare om Månskenssonaten.

Mvh/Torrowitz


Arrau - Kubelik finns ju på CD. Jag beställde den och fick den i fredags. Jag lyssnade på båda på tuben och jag gillade verkligen Kubelik. Den passar mitt sinne bättre. Jag kommer dock även att köpa den med Haitink. Då kan jag jämföra båda på CD. Jag tar inte ljudet på tuben på allvar. Däremot brukar det musikaliska budskapet inte gå förlorat på tuben.

Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-10-10 03:22

petersteindl skrev:
Arrau - Kubelik finns ju på CD. Jag beställde den och fick den i fredags. Jag lyssnade på båda på tuben och jag gillade verkligen Kubelik. Den passar mitt sinne bättre. Jag kommer dock även att köpa den med Haitink. Då kan jag jämföra båda på CD. Jag tar inte ljudet på tuben på allvar. Däremot brukar det musikaliska budskapet inte gå förlorat på tuben.

Med vänlig hälsning
Peter


Jag ser att det finns två inspelningar eller kanske bara utgåvor av Brahms etta med Arrau och Kubelik. Jag undrar om det är samma inspelning? Den ena är en SACD hybrid på Praga med en Arrau på omslaget i mycket mogen ålder, den andra en CD på Orfeo D'Or som ser ut att vara mycket tidigare. Jag hittar ingen information om vad som är vad. Men det kan fortfarande vara samma inspelning? Om det är samma inspelning så är nog mixningen tyvärr mindre bra, betydligt sämre än på Philips utgåvan. Det är Bayerska Radions orkester på båda Kubelik skivorna, så det är nog mycket troligt att det är samma inspelning.

Jag hoppas verkligen att ljudet är betydligt bättre på CD:n än på Youtube. En del inspelningar låter bara förfärligt där, men samtidigt så finns mycket intressant att hitta där som kan vara mycket svårt att få tag på. Efter att jag skaffat mig en modern TV brukar jag ofta titta på föredrag eller historiska program på Youtube. Ibland blir man häpen över framförallt bildkvalitén.

En parentes: Kubelik har också spelat in alla Mahlers symfonierna med Bayerska radions orkester. Tyvärr är varken orkesterspelet eller ljudet på den högsta nivån, men Kubelik har ett sympatiskt och varmt grepp om alla verken som är mycket tilltalade. Speciellt den fjärde symfonin ges i ett varmt och mycket vackert framförande.

På senare tid har det kommit flera stora boxar med "mastrat" ljud. Tidigare har det betytt en försämring av ljudet med pumpande brusreduceringar och vass klang, men de sista boxarna klingar oftast bättre än originalskivorna. En mycket stor Glenn Gould box med alla hans Columbia inspelningar, en utgåva med Horowitz alla Carnegie Hall konserter, samt en härlig utgåva med Heifetz alla stereo inspelningar. Efter att ha gjort en del stickprov så finner jag att man lyckats att i nästan alla fall göra bättre versioner av de gamla utgåvorna. Man har gjort nya överföringar och i några fall även ommixningar. Jag fick precis hem en box med Arraus alla RCA och Columbia inspelningar från 1941-1952. Jag har ännu inte hört på dem, men flera av dessa skivor har varit utgångna. Det är på sätt och vis tur att man lever i en tid då man kan köpa fantastiska skivor för bara drygt 10:-/skiva. Skivindustrin gör allt för att tjäna kanske de sista pengarna på gamla inspelningar, och det är bara att tacka och ta emot.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-10-10 03:32

När jag ser närmare så är SACD utgåvan en live-inspelning från 1963-64. Då borde det vara samma inspelning på de båda skivorna med Kubelik och Arrau.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2016-11-15 05:41

Kan det här vara nåt? :)

http://www.gso.se/en/gsoplay/video/solo-recital-hamelin/

Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-11-16 19:52

Hamelin spelar Brahms första pianokonsert med Göteborgs symfoniker och Rouvali som dirigent.

Jag har fått en fil som jag kan spela upp över mitt stora system och har där betydligt bättre möjligheter att se och lyssna än över min 11 år gamla bärbara, där bildfilen hackar betänkligt vid direkt strömning över nätet. Därför har mina kommentarer dröjt något. Jag hänvisar som jag tidigare gjort till klockan och vill gärna nämna några ställen som jag finner speciellt intressanta och typiska för Hamelins/Rouvalis tolkning.

Start 00:20 Orkesterintroduktion som saknar tydliga linjer framåt i musiken. Inte så speciellt rent i stråkarna vid starkare nyanser. Ljudet är avlägset och dessutom otydligt vilket tyvärr gäller genomgående.

4:15 Pianots första entré. Hamelin låter musiken flöda framåt och tempot ökar något, orkestern är fortfarande något efter solisten, men det blir bättre ju längre satsen löper på. Vänster hand är svårare att höra än höger. Hamelin har en ny lösning på de berömda oktavdrillarna: han spelar oktaven i höger hand men övergår direkt till att spela drillen som ett tremolo på en nona. Det var något nytt för mig.

6:10 Vissa träblåsare hörs starkare än pianot som låter avlägset? Det blir en märklig ljudbild eftersom flygeln är placerad framför i både salen och i bilden.

7:01 Hamelin spelar sidotemat utmärkt vackert och fritt. Här är det uppenbart att diskanten på flygeln prioriteras. Ser man på mick-placeringen så står Thuresson (?)-mickarna närmare diskantsträngarna än till bassidan därav kanske en klangskillnad. Men det beror naturligtvis också på hur de är balanserade i mixen.

9:55 Ett utmärkt vackert hornsolo av solohornisten, som sedan visar sig spela riktigt bra genomgående under hela konserten.

10:47 Hamelin spelar sedvanlig briljans oktaver som inte ligger helt lätt till. Här balanserar han ljudet mer mot basen och det betyder i denna inspelning av balansen i flygeln blir bättre men det inspelade ljudet återspeglar inte hur Hamelin låter i verkligheten. Detta är ett vanligt problem. Han är en av få pianister som balanserar klangen olika i svaga respektive starka nyanser för att det inte ska låta hårt.

16:40 Sidotemat en andra gång i reprisdelen. Här framgår Hamelins mer lyriska sidor mycket tydligt.

19:32 Återigen mycket fint spel av solohornisten.

20:13 Lyssna med vilken lätthet som Hamelin spelar de krångliga oktaverna i codan.

20:49 Här kan man höra vilket tryck han lägger på basoktaverna. Att Hamelin har så lätt för sig kan ligga honom i fatet, man uppfattar ofta inte svårigheter med honom. Han sitter dessutom mycket stilla vilket kan störa de som tror att känsla uppstår med stora yviga rörelser. Jag tycker att det är befriande att han inte har stora åthävor på scenen!
__________

22:14 Sats 2. Mycket bättre linjer i orkestern nu. Dirigenten driver musiken framåt och i viss mån bakåt i fina långa linjer. Kanske har Hamelins tolkning påverkat alla?

23:42 Återigen mycket fritt och vackert spel där Hamelin utnyttjar harmoniken till fullo för sin frasering genom att linjerna inte bryts trots takten är mycket fri.

24:40 Fin hornist i orkestern! Härifrån blir uttrycket mycket intimt och vackert. Dirigenten hakar på Hamelin och låter nästan musiken stanna upp. En av de verkliga höjdpunkterna tycker jag i denna tolkning!

26:50 Fortsättning på pianosolot. En av de finaste varianterna jag hört från alla pianister. Orkestern kompar mycket bra.

30:41 Dramatik i typisk Brahms anda. Det är lätt att börja slå i flygeln här då det ska bli intensivare och intensivare, men Hamelin lägger istället mer tryck i basen. Skickligt gjort.

33:30 Drillar som stiger långsamt och alternerar i händerna. Återkommer i sista satsen men då på nedåtgående. Detta plus att hålla ihop musiken men en så lång linje kräver en stor teknik för att genomföra detta. Snyggt spelat!
______________

35:56 Sats 3 som börjar i ett rasande tempo, det finns ingen tvekan eller uppstannade här. Hamelin ger en dramatisk karaktärförändring som kontrast i musiken.

37:15 Ett av de mer berömda temana ur konserten börjar här och Hamelin utnyttjar de något ovanliga och märkliga vändningar i melodin/harmoniken på bästa sätt. Visar upp dem tydligt istället för att förminska och låta dem bara passera.

40:30 Hornisterna spelar verkligen direkt på slaget. Skönt att höra!

40:45 Ett berömt fugerat avsnitt som brukar ställa till med problem i stråkarna, men det fungerar bra om inte perfekt då träblåsarna är något sena.

42:43 Hamelin spelar mer framåtlutat och orkestern hamnar lite efter. Det gäller att kunna lägga i en högre växel ... Detta ligger Hamelin också något i fatet när han spelar med andra. Han har en så stark "motor" att han ibland gasar på och lämnar andra efter sig. Men detta är en live-konsert där ska man också satsa!

44:27 Hornister igen som hjälper hela träblåset att driva musiken framåt!

45:22 Drillarna från sats 2 men åt motsatt håll.

45:40 En plötslig tempoförändring till codan där det ofta brukar gå isär. Här fungerar det bra men det är Hamelin som anpassar sig till orkestern. Tyvärr lite isär på slutet av satsen från orkestern.

____________


För mig är detta en utmärkt bra tolkning, på inget sätt tråkig och med en fantastiskt bra spelad långsam sats. Heder åt Göteborgarna, Rouvali och naturligtvis Hamelin.

Detta är mina personliga reaktioner som kanske någon tycker är trevliga/intressanta att läsa? Jag önskar inte reta upp någon, så jag ber om ursäkt om någon skulle ta illa vid sig.

Jag återkommer kanske senare med pianoaftonen när jag fått en spelbar fil för mitt stora system som nu ligger ute på nätet.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
lemmts
 
Inlägg: 409
Blev medlem: 2006-10-20
Ort: Stockholm

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav lemmts » 2016-11-17 22:28

Det är jättekul att läsa en sådan här genomgång. Härlig nergrottning i detaljer. Själv fattar jag nada, har ingen musikalisk skolning, men har ändå behållning av texten. Det är möjligt att jag skulle tycka att framförandet är mer eller mindre bra (har inte hört det) men inte riktigt kunna förklara varför.

Varför skulle nån ta illa vid sig av din text?

Har lyssnat ett antal gånger på Philpsinspelningen med Arrau och Haitink, men uppfattar den som lite tamare och därmed ointressantare än den med Ashkenazy och Haitink som jag har sen tidigare. Men det är kanske bara vanans makt.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-11-29 02:53

lemmts skrev:Det är jättekul att läsa en sådan här genomgång. Härlig nergrottning i detaljer. Själv fattar jag nada, har ingen musikalisk skolning, men har ändå behållning av texten. Det är möjligt att jag skulle tycka att framförandet är mer eller mindre bra (har inte hört det) men inte riktigt kunna förklara varför.

Varför skulle nån ta illa vid sig av din text?

Har lyssnat ett antal gånger på Philpsinspelningen med Arrau och Haitink, men uppfattar den som lite tamare och därmed ointressantare än den med Ashkenazy och Haitink som jag har sen tidigare. Men det är kanske bara vanans makt.


Hej!

Lemmts du har en mycket öppen trevlig attityd till ditt musiklyssnande. Du ser på det du gör med perspektiv. Det är en härlig grund att bygga något mer på! Självinsikt är den största "öronöppnaren". Jag har stor respekt för ett sådant förhållningssätt. Brist på utbildning är inte alltid så viktigt, attityden och nyfikenheten desto mer. Man kan lära sig en hel del utan att studera på högskola – olika utbildningar varierar dessutom kraftigt i kvalité – som kan både fördjupa både ens förståelse och därmed ens lyssnande.

Som några kanske gissat så önskar med mina "lyssningslistor" på Brahms och tidigare Chopin, visa att ett framförande av ett längre verk eller en konsert, inte består av en sak eller ens kan visa på en enstaka uppfattning om hur det var. Går man in mer i detalj så blir olika "episoder" i musiken alltid mer eller mindre bra, även för de största artisterna. Av denna anledning vill man också klippa i musiken och få ytterligare någon/några chanser att upprepa en episod förhoppningsvis till det bättre, framförallt om det gäller en inspelning som kanske ska ges ut på skiva. Ingen av de artister som jag arbetat med har tyckt något annat. Att hålla på i 50 minuter och tro att allt ska gå bra med endast en tagning som på en konsert, det fungerar mycket sällan (eller aldrig) i verkligheten. Även s.k. live-upptagningar är ibland redigerade utan att man nämner det i skivtexterna. Det brukar dock komma fram efter en viss tid ... Det finns alltid "fel" på olika sätt, då koncentrationen hos alla människor varierar över tid. Det hela är en mycket stor myt att en enda tagning skulle vara bättre.

Berömd är Glenn Goulds undersökning som först publicerades i Amerikanska High Fidelity och som finns i The Glenn Gould Reader, där han undersöker hörbarheten av klipp! De som hörde klippen sämst var ironiskt nog ljudtekniker och musiker ... Jag brukar ibland spela upp ett stycke med 85 klipp på två minuter där ingen hitintills har hört ett enda av dem! Det är ett klipp varannan sekund ... Om man klipper "med" musikens linjer och inte "mot", så hörs inte klippen. Men det är ett för stort ämne för att gå in på här.

Så man kan både spela upp sig eller ner sig under en konsert, mer eller mindre katastrofer, ett periodvis "säkerhetsspel", kan bytas mot stora höjdpunkter. Därför blir uttalanden som att detta gillar jag eller inte – även om det naturligtvis inte är fel att uttrycka en åsikt – mindre "upplysande" av vad som egentligen skett sett över 50 minuters musik eller ens 10 minuter.
___________

Alla artister som har en tanke bakom deras tolkning och utför det övertygande, har ett värde. Genom åren har jag blivit betydligt tolerantare och finns det bara en klar avsikt (vilket inte alltid är fallet), så accepterar jag tolkningen, även om jag själv kanske skulle föredra en annat sätt att spela. Ett nytt sätt att se på ett verk är det som ofta blir intressant med klassisk musik.

Det kan ta tid – flera år till och med – att "byta" från en tolkning som man vant sig vid till en annan. Dekader att omedelbart kunna höra fördelarna med ett annat sätt att spela just denna musik. Nu inte sagt att den "nya" tolkningen absolut skulle vara "bättre" på olika faktorer. Däremot så skiljer sig värderingen av dessa faktorers betydelse – om alla ens finns med – väldigt mycket mellan olika personer! Här finns kärnan till olika åsikter och eventuella missförstånd.

Saker som jag brukar nämna gäller balansen mellan höger och vänster hand, som vissa tycker är direkt oviktigt eller kanske inte alls ens är medveten om att den finns, då man i första hand lyssnar på melodin. Det kan t.o.m. vara så att man inte hör att ackord eller toner tappas bort med en för överdriven melodistämma. Harmoniken blir då alltid en mycket sekundär faktor i dessa tolkningar. Många inspelningar är obalanserade och ofta för ljusa, i viss musik så frekvensbeskärs t.o.m. flygeln för att inte "störa" t.ex. en bas eller så använder man en mindre flygel med mindre bas i redan från början. Här blir harmoniken från pianisten/flygeln av sekundär betydelse. Annat gäller långa versus korta linjer, klang, inte minst "suddiga" mindre bra uttecknade passager, vilket kan t.o.m. vara ett generellt problem för vissa artister ... Artikulationen, hur karaktärer växlar i musiken, vissa karaktärer är kanske medvetet underspelade/överspelade för att skapa en större kontrast, eller så finns det lite total variation alls av de olika karaktärerna, eller "känslan" i musiken som några kanske vill kalla det.
_______________

När det gäller negativ respons så har jag alldeles för mycket personliga upplevelser – även mycket direkta och förvånande aggressiva – för att jag uttrycker mig på detta sätt. Jag önskar dock inte gå in mer på dessa ... det för ingenstans.

Men, jag hoppas att de detaljer som jag nämner i texterna kan bli "portar" till nya upplevelser och en fördjupning av ens lyssnande! Utvecklingen går från ett övergripande lyssnande till att man med tiden upptäcker mer och mer detaljer. Olika värderingar har då också en tendens att ändra sig!

Detaljerna är också anledningen till att jag har skaffat mig ett mycket bra ljudsystem och ett lyssningsrum, turligt nog utan störande resonanser, bara några mindre och knappt hörbara finns. Allt för att obehindrat kunna höra och njuta mer av musiken. :-)

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2016-12-09 16:49

Nu ligger Brahms Pianokonsert ute med Hamelin. Så nu kan vi alla kolla.
http://www.gso.se/gsoplay/klipp/oslagba ... ar-brahms/

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2016-12-17 04:47

Här är en lite speciell pianist. Kanske faller Torrowitz i smaken. :)



Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2016-12-17 11:37

petersteindl skrev:Här är en lite speciell pianist. Kanske faller Torrowitz i smaken. :)

[ YouTube ]


Med vänlig hälsning
Peter


Hej Peter!

Ja den är fantastiskt rolig och tecknarna fångar karaktären på musiken på ett underbart sätt. Faktiskt är att Hamelin berättade just om denna Tom och Jerry film vid ett tillfälle och att den som barn inspirerat honom att börja fingra just på den andra rapsodin av Liszt. Dock en annan version - jag visste inte att det fanns fler - som jag länkar till nedan. Jag minns den också från min barndom som något som satt sig i mitt sinne!!! Hamelin skrev en lång egen kadens i slutet av rapsodin som verkligen är något i hästväg och mycket rolig. Han spelade hela rapsodin med kadens som ett av många extranummer på en konsert i Amorinasalen, jag tror det var 1998.

https://www.youtube.com/watch?v=_Ybdd9lV0ho (uppdelad i tre delar av någon anledning och den mest berömda delen är när musen åker gatlopp mellan hamrarna).

Vill man sedan vara lite seriös och titta i katalogen, så finns det 15 "vanliga" Ungerska Rapsodier, fyra Ungerska ytterligare som skrevs senare i hans liv och sedan den mycket stora Spanska Rapsodin som verkligen är ett stort och avancerat mästerverk. Hamelin brukar föredra den 13 tror jag om jag räknar rätt. Den är riktigt harmoniskt intressant och mer introvert verk. Liszt orkestrerade också många av Rapsodierna.

En av anledningarna att jag åkte ner och studerade för Roberto Szidon, var att han på DG spelat in dels alla Scriabin Sonaterna. Men även just alla 20 Rapsodier, vilket var en nyhet på den tiden (sent 70-tal) då man oftast bara spelade de första 15, aldrig de senare 4, och bara ibland den Spanska Rapsodin. Men Roberto hade ett stort intresse för okänd repertoar.

Liszt är den som utan tvekan skrivit mest för piano och Leslie Howard "nästan" kompletta Liszt box innehåller 99 CD på plus 74 minuter på de flesta skivorna! Han spelade in 6-7 skivor per år vilket är nästan ofattbart, då han också var tvungen att redigera mycket av musiken som inte fanns i tryck. Leslie säger att det finns material för ytterligare en halv CD, men det är svårigheter att komma åt manuskripten från personer som inte vill släppa ifrån sig manuskripten. Hur man inte vill göra det är riktigt svårt att förstå?

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2017-01-04 17:34

Det här har tyvärr ingenting med Tom & Jerry att göra, ej heller så mycket med Marc André Hamelin. Vill bara tipsa om att Haruki Murakami kommit med en bok där han samtalar om musik tillsammans med Seiji Ozawa. Där står det en del om Leonard Bernstein (Seiji Ozawa var Leonard Bernsteins "hjälpdirigent". Och han hade Herbert von Karajan som mentor). Det handlar också lite om pianospel. Så helt OT kanske inte inlägget är.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2017-01-08 14:55

momus skrev:Det här har tyvärr ingenting med Tom & Jerry att göra, ej heller så mycket med Marc André Hamelin. Vill bara tipsa om att Haruki Murakami kommit med en bok där han samtalar om musik tillsammans med Seiji Ozawa. Där står det en del om Leonard Bernstein (Seiji Ozawa var Leonard Bernsteins "hjälpdirigent". Och han hade Herbert von Karajan som mentor). Det handlar också lite om pianospel. Så helt OT kanske inte inlägget är.


Hej Momus! Ingen fara med OT, jag finner det ofta bara är något positivt om man nu har något bra att tillföra som du har! Jag har tittat på Murakamis bok Conversations, och det verkar vara en härlig bok som jag absolut ska läsa. Genom åren har det kommit viktiga böcker om musik och bland dem är Josefh Horowitz "Conversations with Arrau", Glenn Plaskin "Horowitz", Tim Page "The Glenn Gould Reader".

Jag finner ofta i intervju- eller samtalsböcker, att man kommer en artist närmare, men naturligtvis bara om intervjuaren själv är kunnig. Jag har haft stort nöje av framförallt läsa ovanstående böcker. Jag har också läst dem flera gånger och det ska också bli ett nöje att läsa Murakamis bok. Tack för tipset!

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2017-01-23 01:06

Peter[/quote]

Jag vill gärna återgå till Barenboim ett kort ögonblick.

Kolla in denna.



Ett fint smakrov på ett i mitt tycke fantastiskt pianostycke.

Med vänlig hälsning
Peter[/quote]

Torrowitz skriver:

Barenboim presenterar Beethovens Månskenssonat på 5 minuter och liknar den första satsen vid en begravningsmarsch då den enligt Barenboim liknar Mozarts opera Don Giovanni. I operan finns ett ställe där Don Juan knivdödar kommendören. Just där finns några takter som liknar ackompanjemanget som Månskenssonaten inleds med och som tydligen återfinns i en av Beethovens skissböcker. Jag tycker själv att resonemanget är ganska så långsökt, men Barenboim tror på detta och genomför den första satsen med en striktare marschlik inställning. Fullt acceptabelt efter som det är en tydlig idé som genomförs, även om jag inte finner att det ger mig en ny upplevelse av musiken. Tyvärr går Barenboim snabbt över både den andra och den fantastiska tredje satsen med några få exempel. Synd då den sista satsen inte alls är lika känd som den första och det är här vi också finner sonatformen. Jag har mött många människor som inte förstått att den inledande satsen är bara en av tre satser, t.o.m. musiklärare i olika sammanhang. Normala människor kan man knappast klandra, men jag tycker att musiklärare borde känna till Beethovens mest berömda sonat, det borde vara normal allmänbildning ...

Märkligt nog så är det en normal Steinway i introduktionen till programmen, men senare är det Barenboims nya flygel som han spelar på? Det gjorde mig något förvirrad från början. Barenboims flygeln har strängarna parallellt med varandra och är inte korsbesträngad som en normal modern flygel eller piano är. Korsbesträngningen är för att utnyttja utrymmet bättre på resonansbotten så att bassträngarna kan bli längre och därmed ha mindre koppar spunnet runt sig och får därmed mindre inharmonicitet. Barenboims är byggd i nära samarbete med Steinway och är i verkligheten en slags Steinway hybrid, men är i mitt tycke ett sämre klingande instrument. Den djupaste basen är tjock i ljudet, lilla oktaven nasal som på äldre instrument och diskanten har en ganska så hård metallisk klang. Instrumentet låter faktiskt som en gammal flygel och det var just det som Barenboim blev fascinerad av när han provade en av Liszts flyglar. BIS har spelat in en av dem med Dag Achats på en skiva från 1984, (jag tror inte att det är just den flygeln som Barenboim provade eftersom den sistnämnda stod i Italien). Jag vill också minnas att von Bahr t.o.m. betalade en del av renoveringen av Liszts instrument för att få göra skivan. https://www.discogs.com/Franz-Liszt-Dag ... se/3235495

Barenboims nya flygel finns återgivet på en ny DG-skiva från 2016: http://www.deutschegrammophon.com/en/cat/4796724. Inspelningen är mycket bra men visar också tydligt på de problem som jag uppfattar det enligt ovan.

Alltnog så gör Barenboim en mycket stor insats med dessa YouTube-klipp när han vill sprida kunskap om den klassiska musiken! Han har t.ex. också en ungdomsorkester med musiker från Palestina, Israel och Syren, där han vill skapa fred genom att ungdomar får möte varandra på ett positivt sätt i dessa explosiva länder. Barenboim är verkligen en stor musiker och verklig humanist! :)

Av Beethovens 31 sonater har en del namn och är därför (?) mer kända än andra sonater som jag finner är precis lika intressanta. Namnen är Pathetique, Månsken, Pastoralsonaten, Les Adieux, Appassionata, Waldsteinsonaten, Hammarklaveret, den lilla Äktenskapssonaten och den avslutande op.111 som även gett namnet åt skivbolaget med samma namn. Jag har kanske glömt någon sonat?

Jag själv föredrar i första hand Kempffs inspelningar av sonaterna. Han finner ofta en närmast överjordisk atmosfär i många av verken och bryggar på detta sätt över sin ibland habila teknik. Man har överseende med honom då musiken klingar på detta underbara sätt. Jag tycker det är riktigt härligt att lyssna på en sådan musiker. Det har verkligen inte funnits många som kan spela på detta sätt.

https://www.youtube.com/watch?v=uNtm3O4bfz4

Mvh/Torrowitz

BosseS
 
Inlägg: 754
Blev medlem: 2014-06-17
Ort: Molkom

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav BosseS » 2017-01-24 21:54

Kempffs var intressant. Inledningen påminner om Leopold Stokowski, båda låter musiken tala, sakta och böljande. Lite överraskande då att han avslutar med en sådan frenesi.

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2017-01-24 22:06

På Beethoven är Kempff en av mina absoluta favoriter. Han är den enda jag hört som kan spela Für Elise, åtminstone som jag vill ha det. :)

VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2017-01-29 03:02

BosseS skrev:Kempffs var intressant. Inledningen påminner om Leopold Stokowski, båda låter musiken tala, sakta och böljande. Lite överraskande då att han avslutar med en sådan frenesi.


Lite OT här men jag hoppas att det ska gå bra:

Hej BosseS!

Trevligt att du fått upp ögonen för Kempff. Sista satsen är mycket kraftfull och upprörd, men det är också en av de bästa sonatsatser som Beethoven skrev! Kempff är enligt mitt tycke en av de absolut främsta inom klassiskt pianospel. Han var en mycket god improvisatör och spelade även orgel. Han hade en bror som var präst i Stockholm och hade under många år sommarkurser i Positano på Amalfi-kusten. Kempff köpte en villa för att kunna vila sig mellan turnéer och som nu ägs av en stiftelse. På somrarna gav han kurser för några av de främsta unga pianisterna som hade startat en egen karriär och som endast fick komma dit på en personlig inbjudan. Svenska Solveig Wikman var inbjuden till villan en sommar i Positano och har berättat för mig att undervisningen gick till på så sätt att eleven spelade först stycket och sedan gjorde Kempff samma sak utan några egentliga kommentarer. En märklig form av undervisning, men ibland så kan det räcka med att vara nära en riktigt stor musiker för att något större ska lossna. Sättet att närma sig musiken och frasera kan vara direkt förlösande för en ung musiker.

Jag har varit i Positano flera gånger och också letat efter villan där Kempff bodde och fick en upplysning av en person på turistbyrån i staden (tänk att denna unga kvinna visste vem Kempff var ...), att villan är stängd för tillfället. Den ligger en bra bit upp på de branta klipporna i Positano. En stor skönhetsupplevelse är det att stå och blicka ut över havet och ett populärt resmål. Dock är det inte helt lätt att komma dit. Vägarna är minst sagt smala, krokiga och mycket farliga. Båten från Salerno är nog det bästa sättet.

Kempffs inspelning av all Beethovens 32 Sonater (inte 31 som jag som hastigast skrev tidigare ...) är klassiska versioner och som jag tycker borde vara en grundbult i allas CD-samling om man har ett intresse i pianomusik. De brukar kallas för den klassiska pianomusikens Nya testamente, det Gamla är Bachs Vältemperade klaver. Dessa skivor har aldrig gått ur katalogen och låter förvånansvärt bra trots att de spelades in 1964/65. Nedan är länken till stereo-versionen. Jag rekommenderar inte den tidigare mono-versionen från 1951-56.

https://www.amazon.co.uk/Beethoven-Pian ... en+sonatas

Likaså de fem pianokonserterna är en klassisk standard som jag alltid återvänder till med glädje. Jag har inte räknat hur många olika versioner jag har av alla fem eller enstaka konserter, men detta är den man ska ha enligt min bedömning om man bara siktar på en version. Samlare köper nog alltid flera versioner. Det finns också en mono-version med Kempff och Paul van Kempen som jag finner mindre intressant, så jag rekommenderar stereo versionen från 1962 med Berlinarna och Leitner:

https://www.amazon.co.uk/Piano-Concerto ... +concertos

Jag minns en violinist från Radiosymfonikerna som berättade om sin reaktion när Kempff skulle spela alla fem konserterna på 60-talet. Han tänkte: "Oj, vad tråkigt". Många år senare sa han till mig; att det var en av de största upplevelser som han haft under sina många år i Radiosymfonikerna. Sällsynta ögonblick som man inte glömmer, då musik slutar att vara musik och bli något större än alla enskilda deltagare! Kempff hade en sådan musikalisk kraft.

https://www.google.se/search?q=wilhelm+ ... DKwQ7AkIOw

Här är några bilder från Positano och en del på Kempff och pianister som varit på kurserna. Även andra pianister finns med. Jag förstår inte riktigt hur Google sorterar? Men man får snabbt en uppfattning om den undersköna miljön i Positano.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
lemmts
 
Inlägg: 409
Blev medlem: 2006-10-20
Ort: Stockholm

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav lemmts » 2017-01-29 20:03

OT: Positano minns jag som en mycket märklig men härlig by. Den ger ett intryck att vara helt vertikal. Klättrar på den lodräta klippan. Kör inte bil där!

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2017-01-29 20:34

lemmts skrev:OT: Positano minns jag som en mycket märklig men härlig by. Den ger ett intryck att vara helt vertikal. Klättrar på den lodräta klippan. Kör inte bil där!


Jag har cyklat där, det är jättekul och jättefint. Cyklade hela Amalfikusten. Jag började i Salzburg och cyklade Berchtesgaden, Zell am See, Grossglockner, Cortina, Treviso, Venedig och hela Adriatiska kusten ner till Termoli och tog båt till Isole Tremiti och sedan ner till Vieste, Manfredonia, Foggia och sedan över bergen till Avellino och Salerno och hela Amalfikusten, Ravello, Praiano, Positano och till Sorrento. Båt till Capri och sedan Pompeji, Vesuvius och Neapel. Sedan hela västra kusten längs byarna till Ostia och Rom. Det tog 7 veckor med en hel del sol och bad och avkoppling och 30 kg packning. Att cykla upp till Ravello tog lite på krafterna men jag hade god träning i Alperna. Ravello var fantastiskt fint. Det ligger högt beläget med fina trädgårdar och eftersom vi är i musikavdelningen kan sägas att Richard Wagner spenderade tid här och skrev en del av sin musik i Ravello.

Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2017-01-30 01:04

petersteindl skrev:
lemmts skrev:OT: Positano minns jag som en mycket märklig men härlig by. Den ger ett intryck att vara helt vertikal. Klättrar på den lodräta klippan. Kör inte bil där!


Jag har cyklat där, det är jättekul och jättefint. Cyklade hela Amalfikusten. Jag började i Salzburg och cyklade Berchtesgaden, Zell am See, Grossglockner, Cortina, Treviso, Venedig och hela Adriatiska kusten ner till Termoli och tog båt till Isole Tremiti och sedan ner till Vieste, Manfredonia, Foggia och sedan över bergen till Avellino och Salerno och hela Amalfikusten, Ravello, Praiano, Positano och till Sorrento. Båt till Capri och sedan Pompeji, Vesuvius och Neapel. Sedan hela västra kusten längs byarna till Ostia och Rom. Det tog 7 veckor med en hel del sol och bad och avkoppling och 30 kg packning. Att cykla upp till Ravello tog lite på krafterna men jag hade god träning i Alperna. Ravello var fantastiskt fint. Det ligger högt beläget med fina trädgårdar och eftersom vi är i musikavdelningen kan sägas att Richard Wagner spenderade tid här och skrev en del av sin musik i Ravello.

Med vänlig hälsning
Peter


Mycket trevligt att andra fascinerats av Amalfi-kusten! Och Peter vilken cyckel-tur. Ja man kan knappast kalla en sådan resa en tur. Det borde också vara ett speciellt pris för att cykla upp för den branta stigningen till Ravello!!! 8O Där har man en musikfestival under sommaren. Man sitter och lyssnar på orkestern och har samtidigt en helt underbar utsikt bakom musikerna. Någon vackrare scenbakgrund undrar jag om det finns? Platsen är så pass speciell att förutom många konstnärer som inspirerats här, har jag sett den i några gamla filmer som en bakgrund.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2017-02-25 19:44

Hej!

För att återgå till trådrubriken så kommer här två länkar till utdrag ur Hamelins nya skiva med Rachmaninovs stora 3:e konsert och en trio-inspelning från Verbierfestivalen.

Hamelin har två riktigt bra stråkmusiker med sig i trioinspelningen och tur är det då Hamelin trampar gasen i botten på de två sista sidorna på Mendelssohns d-moll trio. Stråkarna får jobba ordentligt för att följa med ... Lyssna gärna på hela sista satsen som jag finner vara mycket bra från tiden 50:20. Även Beethoven och de andra satserna är naturligtvis mycket bra, men codan är exceptionell. Det är som en stor motor i en snabb Formel 1 bil som inte verkar ha någon begränsning i kraft. Som pianist blir jag fylld av beundran över detta då det är inte något som man kan öva sig till, bara närma sig så smått. Att spela vackert kan ju verka mer moraliskt och etiskt viktigt - det finns det naturligtvis hur mycket som helst av i denna länk på de flesta andra ställen - men till codan är det bara att lyfta på hatten och småle åt hans förmåga! :)

Mvh/Torrowitz

Här finns några avsnitt ur den i april månad kommande skivan med Medtners andra konsert och Rachmaninovs tredje:

http://www.hyperion-records.co.uk/dc.asp?dc=D_CDA68145


Beethoven c-moll trio och Mendelssohn d-moll med Leonidas Kavakos violin, Clemens Hagen cello och Marc-André Hamelin piano.

https://www.youtube.com/watch?v=HnHuKVNXdhs

Sats 4 i Mendelssohn börjar 50:20 och codan 57:05! Fast det är absolut värt att höra minst sista satsen på Mendelssohn ...

Användarvisningsbild
momus
 
Inlägg: 332
Blev medlem: 2008-02-20
Ort: Kungsängen

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav momus » 2017-02-26 00:57

Återigen. Storheten med Marc André Hamelin är att han låter mig upptäcka sånt som jag tidigare slagit dövörat till. Hur är det möjligt att ett soloinstrument som piano kan låta så olika? Vad är det han gör som får mig att sitta käpprak i soffan? Tack gode gud för denna galne kanadick.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2017-03-10 19:45

Jag kan lämna två förhandsbesked till er som gillar Marc-André Hamelin. Han kommer till Helsingborg i höst och spelar en pianoafton fredagen den 1 september! Jag kommer definitivt att åka dit och lyssna! :)

Min bror Jörgen kommer också att hålla ett föredrag om Hamelin dagen innan, dvs. torsdagen den 31 augusti.

Mvh/Torrowitz

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 39703
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav petersteindl » 2017-03-10 23:38

Kolla in denna lilla tös :)



Undrar hur hon blir då hon blir stor? :D

Med vänlig hälsning
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Torrowitz
 
Inlägg: 154
Blev medlem: 2008-02-29

Re: Marc-André Hamelin

Inläggav Torrowitz » 2017-03-11 00:19

petersteindl skrev:Kolla in denna lilla tös :)

[ YouTube ]


Undrar hur hon blir då hon blir stor? :D

Med vänlig hälsning
Peter



Hej Peter!

Hon ska enligt en annan sida där jag sett klippet, bara vara 3 år gammal. Nästan svårt att tro. Hon kan ju obehindrat läsa sina noter och spela med fart den Clementi Sonatin i D-dur som jag också spelade som barn. Jag var dock 10 år gammal ... Jag beundrar hennes koncentration och lätthet. Uttrycket är inte speciellt bra, men denna prestation är ändå fantastisk. Man ska också komma ihåg att nästan alla av de "stora" musikerna har varit underbarn så detta är inget ovanligt annat än att denna flicka är kanske något år före de flesta av underbarnen. Behåller hon lusten att uttrycka sig så kommer det säkert gå bra.

Vi i västerlandet brukar ofta fasa oss över att hon inte får någon barndom eller kanske tvingas, men man glömmer bort att så länge hon mår bra så utvecklar hon sin hjärna på ett fantastiskt sätt och kommer ha stort försprång till sina jämnåriga kamrater. Hon kanske inte heller vill leka med dockor (OBS ironi ...).

Einstein var en mycket duktig violinist och spelade bl.a. Chaconnen av Bach, ett mycket svårt stycke. Denna flicka verkar komma från Kina (?) och där har man förståelse och tar hand om sina begåvningar. Annat är det i Sverige där min bästa elev förbjöds (!) att spela tillsammans med sina kamrater då "han var för bra" enligt rektorn. För mig gäller det att bli så bra som man kan och inget annat! Det är ett verkligt "gränsöverskridande" för att ta ett modeord, om man lyckas med det! Jag förstår inte problemet och rädslan vi har inom musiken att vara riktigt bra på något? Jag mötte en annan rektor efter en konsert som undrade om Månskenssonatens sista sats som den ovan nämnde eleven jag talade om spelade, med stor kraft och övertygelse på en elevkonsert. (Han fick spela då jag ordnade konserten (OBS ironi igen ...)). Rektorn sa till mig inte gratulerar till en fantastisk elev, utan: "det där är väl bara teknik". Ja, om det var så enkelt så borde många kunna spela den satsen. I verkligheten är det få som kan, även på Musikhögskolan. Men jag kommer aldrig på något i stunden att säga, men i efterhand undrar jag över om denne rektor ville ha en hastighetsbegränsning inom musiken? Så fort är musik, men över det då är det bara teknik, kanske? Man har inte samma problem inom idrotten. Jag applåderar alltid begåvning inom idrott, musik, teknik, medicin eller vetenskap. Dessa människor förhöjer i verkligheten våra liv!

Ledsen för ett litet utbrott, men jag blir påmind om några av de dumheter som jag varit med om i mitt liv. Jag riktar inget speciellt mot dig Peter! Det är bara ett tråkigt minne. Tur jag är pensionär numera och kan ägna mig åt trevliga saker. ;-)

Med vänlig hälsning
Torrowitz

FöregåendeNästa

Återgå till Skivrekommendationer


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 9 gäster