HIGH END AUDIO DOES NOT EXIST!!!

[KentLindqvist]

Begreppet "Mid End" har jag sett lite då och då.
Här finns t.o.m. en definition av begreppet.
http://www.urbandictionary.com/define.php?term=mid-end
På wikipedia finns en definition av "middle-end".
https://en.wiktionary.org/wiki/middle-end

Man kan kanske tolka det som att "Mid end" betyder "halvvägs till ändan"

Det var en mycket snäll tolkning. Nej, jag tror att det beror på att folk inte kopplar ordet "end" till sin vanliga betydelse, utan tror att det betyder något annat, diffust.

Trångsynt!

Medel-svart, halvbinär, partielldöd, del-evig. Klingar fint.

[PerStromgren]

Begreppet "Mid End" har jag sett lite då och då.
Här finns t.o.m. en definition av begreppet.
http://www.urbandictionary.com/define.php?term=mid-end
På wikipedia finns en definition av "middle-end".
https://en.wiktionary.org/wiki/middle-end

Man kan kanske tolka det som att "Mid end" betyder "halvvägs till ändan"

Det var en mycket snäll tolkning. Nej, jag tror att det beror på att folk inte kopplar ordet "end" till sin vanliga betydelse, utan tror att det betyder något annat, diffust.

Trångsynt!

Medel-svart, halvbinär, partielldöd, del-evig. Klingar fint.

Visst, men "end" är ju inget sån't ord! Medel-ände, hur låter det?

[paa]

Halvvägs till evigheten.

[Conan]

Om man kommer femma i ett 100-meterslopp har man fått "halv-guld" då?

[ostmaccan]

Tycker fortfarande att High-End handlar mer om känslan som förmedlas än kvaliteten på ljudet (för det är väl inom hifi-området vi håller till?) som kommer ut. Den mätbara kvaliteten alltså, att folk tycker att den senaste High-End-produkten låter bättre än den förra är en annan sak.

[PerStromgren]

En bildgoogling på "high end audio" ger en bra bild (!) av vad många tydligen menar med begreppet.

PS. En intressant köpguide i sammanhanget! THE ABSOLUTE SOUND GUIDE TO AFFORDABLE HIGH-END.

[IngOehman]

Väldigt dyra prylar med synnerligen varierande ljudkvalitet helt enkelt. Visst är totalt nonsens till och med.

Tycker fortfarande att High-End handlar mer om känslan som förmedlas än kvaliteten på ljudet (för det är väl inom hifi-området vi håller till?) som kommer ut. Den mätbara kvaliteten alltså, att folk tycker att den senaste High-End-produkten låter bättre än den förra är en annan sak.

Håller med. Det är definitivt så ordet används.

Men jag skulle hellre att det användes som en beteckning för gruppen "det bästa".


Vh, iö

[Fostex]

High end används ju ofta som marknadsterm för produkter även utanför hifi-branschen. Där menar man high end när produkten har t.ex. utseende/känsla, prisklass och varumärke som tilltalar de som söker något utöver det vanliga. T.ex. i datorvärlden kallar man gärna en iMac för en high end-produkt, trots att prestandan inte alls behöver vara i toppklass jämfört med övriga produkter på marknaden.

På samma sätt kan man nog se ordets betydelse i HiFi-sammanhang. Speciella produkter framtagna för köpstarka individer, som inte nöjer sig med att funktionen är rätt för ändamålet. Det ska gärna vara snyggt, putsat, lite vräkigt och ha en viss statusfaktor. Läser man t.ex. om Burmester 911 på deras hemsida så står ingen produktdata, bara målande beskrivningar om att den är väldesignad, handgjord och skitbra. Rotel 1582 presenteras å andra sidan uteslutande med fokus på prestandan.

Just Burmester kan man få i sin Bugatti om man så vill, som såklart är ett high end-bilmärke. Köper man istället en Ford erbjuds man ett ljudsystem från Sony. Knöt jag ihop säcken där? Jag vet inte...

[Laila]

Inte ett så oävet försök i alla fallen . . . typ.

[dewpo]

Standard_deviation_diagram.svg.png (14.53 KiB) Visad 1753 gånger

Borde det inte vara så att HighEnd existerar alldeles oavsett om det är motiverat eller inte...

[ostmaccan]

(...) Knöt jag ihop säcken där? Jag vet inte...

Då är nästa fråga, vad är Hi-Fi och High End samtidigt? Är det då man har hög känsla av status/exclusivitet osv och samtidigt fokus på prestandan? Vilka apparater är såna i så fall?

[hifikg]

(...) Knöt jag ihop säcken där? Jag vet inte...

Då är nästa fråga, vad är Hi-Fi och High End samtidigt? Är det då man har hög känsla av status/exclusivitet osv och samtidigt fokus på prestandan? Vilka apparater är såna i så fall?

Krell förstås. Ser sååå mycket coolare ut än min 208:a (och kostade sååå mycket mer pengar), men jag hör ingen skillnad.

[Fostex]

ostamaccan: Ja per min definition är det nog så! High end-marknadsförd apparatur som dessutom givits eftertanke när det gäller prestandan. Vad gemene man sedan uppfattar som HiFi är nog rätt väsensskilt. Både Argon och Bryston gör HiFi-produkter enligt mig, men få skulle kalla Argon High End, oavsett prestanda. Det finns kanske inget ord för "hifi-apparat med spjutspetsprestanda som gör sitt jobb mycket bättre än snittet, oavsett prisklass/finish/brand"?

High End kan då såklart också stå i motsatsförhållande till HiFi, även om det kanske inte är så vanligt. Kablar som lastar förstärkare på konstiga sätt ser jag som en sådan produkt.

hifikg: Jag hade absolut hellre haft en Krell än en Nad som gör jobbet lika bra. Kanske till och med om Nad'en lät liiiiiiite sämre på något mindre kritiskt sätt, t.ex. vid riktigt stark volym. Feelgood fungerar på mig. Men jag ser inte nyttan i att betala för det, kanske för att jag inte har pengar över till så fina grejer i min HiFi-budget. Har aldrig ägt en uttalad High End-produkt, men äger flera spitzenklasse-grejer, enligt definitionen ovan. Några meter EKK t.ex.

[Almen]

Så här skrev jag i en tråd från 2013 (Var går den ekonomiska gränsen för High End?):

Här är en tråd från 2005: Vad är High End ?. Många storheter i den.

Och här är en från 2010: HIGH END

Så för tredje gången upprepar jag min entydiga, användbara definition:

övre delen av prissegmentet

Detta har (tyvärr) inom hifi inget med prestanda, byggkvalitet eller transparens hos den enskilda komponenten att göra.

Upmarket (or high-end) commodities are products, services or real estate targeted at high-income consumers.

[petersteindl]

Så här skrev jag i en tråd från 2013 (Var går den ekonomiska gränsen för High End?):

Här är en tråd från 2005: Vad är High End ?. Många storheter i den.

Och här är en från 2010: HIGH END

Så för tredje gången upprepar jag min entydiga, användbara definition:

övre delen av prissegmentet

Detta har (tyvärr) inom hifi inget med prestanda, byggkvalitet eller transparens hos den enskilda komponenten att göra.

Upmarket (or high-end) commodities are products, services or real estate targeted at high-income consumers.

Fast, inom High End Audio är det inte riktigt så. Den avgörande frågeställningen blir 1.) Om man utvecklar en produkt som man vill ska bli det bästa man kan göra, utan att låta ekonomin styra, eller 2.) Om det är ekonomin som styr produkten till att kosta mycket.

Om det är det förstnämnda så är utsagan på Wiki Falsk.

Jag kan säga att av de utpräglade High End företag jag kommit nära i kontakt med så är det ofta skickliga entusiaster som gör produkter. Deras produkter är inte targeted at high-income consumers. Det finns ingen targeting. Priset blir vad det blir med tanke på de ursprungliga kriterier över produktens funktion som är satta.

Sedan finns det Multinationella stora företag som säljer Mainstream men vill visa sina muskler och väljer att göra dyra produkter som de hoppas kunna marknadsföras som något av det bästa och det är i princip enkom för att få bättre rykte i Mainstream. Då handlar det om price targeting, som jag ser det.

Dock anser jag att det förstnämnda primärt är High End Audio som är ett Premium till Luxury segment. Om Technics, Pioneer, Philips eller SONY gör tokdyra Audio produkter så är det oftast tal om targeting. Men t.ex. TAD är inte targeting. TAD låter inte ekonomin styra. TAD är High End Audio.

Om man istället tar TV eller Video eller projektorer så hamnar SONY i High End Video. Jag tror deras dyrare projektorers pris är som en funktion av nedlagt utvecklingsarbete, teknik och kvalitet. Priset blir som det blir.

Med vänlig hälsning
Peter

[Fostex]

Jag kan säga att av de utpräglade High End företag jag kommit nära i kontakt med så är det ofta skickliga entusiaster som gör produkter. Deras produkter är inte targeted at high-income consumers. Det finns ingen targeting. Priset blir vad det blir med tanke på de ursprungliga kriterier över produktens funktion som är satta.

Men vad är då dessa kriterier, förutom teknisk funktion? Och vem bestämmer att produkten ska kallas "High End", och varför?

[dewpo]

Så här skrev jag i en tråd från 2013 (Var går den ekonomiska gränsen för High End?):

Här är en tråd från 2005: Vad är High End ?. Många storheter i den.

Och här är en från 2010: HIGH END

Så för tredje gången upprepar jag min entydiga, användbara definition:

övre delen av prissegmentet

Detta har (tyvärr) inom hifi inget med prestanda, byggkvalitet eller transparens hos den enskilda komponenten att göra.

Fast, inom High End Audio är det inte riktigt så. Den avgörande frågeställningen blir 1.) Om man utvecklar en produkt som man vill ska bli det bästa man kan göra, utan att låta ekonomin styra, eller 2.) Om det är ekonomin som styr produkten till att kosta mycket.

Om det är det förstnämnda så är utsagan på Wiki Falsk.

Jag kan säga att av de utpräglade High End företag jag kommit nära i kontakt med så är det ofta skickliga entusiaster som gör produkter. Deras produkter är inte targeted at high-income consumers. Det finns ingen targeting. Priset blir vad det blir med tanke på de ursprungliga kriterier över produktens funktion som är satta.

Sedan finns det Multinationella stora företag som säljer Mainstream men vill visa sina muskler och väljer att göra dyra produkter som de hoppas kunna marknadsföras som något av det bästa och det är i princip enkom för att få bättre rykte i Mainstream. Då handlar det om price targeting, som jag ser det.

Dock anser jag att det förstnämnda primärt är High End Audio som är ett Premium till Luxury segment. Om Technics, Pioneer, Philips eller SONY gör tokdyra Audio produkter så är det oftast tal om targeting. Men t.ex. TAD är inte targeting. TAD låter inte ekonomin styra. TAD är High End Audio.

Om man istället tar TV eller Video eller projektorer så hamnar SONY i High End Video. Jag tror deras dyrare projektorers pris är som en funktion av nedlagt utvecklingsarbete, teknik och kvalitet. Priset blir som det blir.

Med vänlig hälsning
Peter

Men det blir lite knepigt när mainstream produkterna på grund av stora volymer som generar stora inkomster och snabb teknologisk utveckling konkurrerar ut HighEnd produkterna och i praktiken blir bättre... Som till exempel var fallet med 3d Grafikkort där Nvidia och Ati tog över Premium segmentet med lätt modifierade Mainstream produkter...

[petersteindl]

Jag kan säga att av de utpräglade High End företag jag kommit nära i kontakt med så är det ofta skickliga entusiaster som gör produkter. Deras produkter är inte targeted at high-income consumers. Det finns ingen targeting. Priset blir vad det blir med tanke på de ursprungliga kriterier över produktens funktion som är satta.

Men vad är då dessa kriterier, förutom teknisk funktion? Och vem bestämmer att produkten ska kallas "High End", och varför?

Ingen bestämmer om produkten klassas som High End. Kriterierna kan i princip vara vad som helst utom priset men inom High End Audio är det den tekniska kvaliten och materialval. Priskriteriet ligger inte hos High End. Priskriteriet ligger hos Mainstream segmentet eller hos budget segment. Det är de som sätter gränserna gällande pris.

[petersteindl]

Så här skrev jag i en tråd från 2013 (Var går den ekonomiska gränsen för High End?):

Fast, inom High End Audio är det inte riktigt så. Den avgörande frågeställningen blir 1.) Om man utvecklar en produkt som man vill ska bli det bästa man kan göra, utan att låta ekonomin styra, eller 2.) Om det är ekonomin som styr produkten till att kosta mycket.

Om det är det förstnämnda så är utsagan på Wiki Falsk.

Jag kan säga att av de utpräglade High End företag jag kommit nära i kontakt med så är det ofta skickliga entusiaster som gör produkter. Deras produkter är inte targeted at high-income consumers. Det finns ingen targeting. Priset blir vad det blir med tanke på de ursprungliga kriterier över produktens funktion som är satta.

Sedan finns det Multinationella stora företag som säljer Mainstream men vill visa sina muskler och väljer att göra dyra produkter som de hoppas kunna marknadsföras som något av det bästa och det är i princip enkom för att få bättre rykte i Mainstream. Då handlar det om price targeting, som jag ser det.

Dock anser jag att det förstnämnda primärt är High End Audio som är ett Premium till Luxury segment. Om Technics, Pioneer, Philips eller SONY gör tokdyra Audio produkter så är det oftast tal om targeting. Men t.ex. TAD är inte targeting. TAD låter inte ekonomin styra. TAD är High End Audio.

Om man istället tar TV eller Video eller projektorer så hamnar SONY i High End Video. Jag tror deras dyrare projektorers pris är som en funktion av nedlagt utvecklingsarbete, teknik och kvalitet. Priset blir som det blir.

Med vänlig hälsning
Peter

Men det blir lite knepigt när mainstream produkterna på grund av stora volymer som generar stora inkomster och snabb teknologisk utveckling konkurrerar ut HighEnd produkterna och i praktiken blir bättre... Som till exempel var fallet med 3d Grafikkort där Nvidia och Ati tog över Premium segmentet med lätt modifierade Mainstream produkter...

Nu blandar du ihop Premium segmentet med High End.

När man talar om Premium så ligger det i en skala enligt följande:

Mass market - Smart buy - Mainstream - Premium - Luxury.

När man talar om High End så representerar det en grupp i en annan skala. Inom Audio blir det:

Low End - Mid Fi - High End.

Då du pekar på Nvidia och Ati så representerade de Smart buy och tog sedan över i nästan alla segment. Apple har i princip samma inriktning. Lägg in exempelvis iPhone 7 i de olika skalorna. iPhone 7 representerar i västvärlden alla segment i den översta skalan och enbart High End i den nedre skalan. Ikea började som Smart buy. Sedan tog de även över i Mainstream och Mass Market. På vissa saker marknadsför de sig som Premium.

Med vänlig hälsning
Peter

[dewpo]

Fast, inom High End Audio är det inte riktigt så. Den avgörande frågeställningen blir 1.) Om man utvecklar en produkt som man vill ska bli det bästa man kan göra, utan att låta ekonomin styra, eller 2.) Om det är ekonomin som styr produkten till att kosta mycket.

Om det är det förstnämnda så är utsagan på Wiki Falsk.

Jag kan säga att av de utpräglade High End företag jag kommit nära i kontakt med så är det ofta skickliga entusiaster som gör produkter. Deras produkter är inte targeted at high-income consumers. Det finns ingen targeting. Priset blir vad det blir med tanke på de ursprungliga kriterier över produktens funktion som är satta.

Sedan finns det Multinationella stora företag som säljer Mainstream men vill visa sina muskler och väljer att göra dyra produkter som de hoppas kunna marknadsföras som något av det bästa och det är i princip enkom för att få bättre rykte i Mainstream. Då handlar det om price targeting, som jag ser det.

Dock anser jag att det förstnämnda primärt är High End Audio som är ett Premium till Luxury segment. Om Technics, Pioneer, Philips eller SONY gör tokdyra Audio produkter så är det oftast tal om targeting. Men t.ex. TAD är inte targeting. TAD låter inte ekonomin styra. TAD är High End Audio.

Om man istället tar TV eller Video eller projektorer så hamnar SONY i High End Video. Jag tror deras dyrare projektorers pris är som en funktion av nedlagt utvecklingsarbete, teknik och kvalitet. Priset blir som det blir.

Med vänlig hälsning
Peter

Men det blir lite knepigt när mainstream produkterna på grund av stora volymer som generar stora inkomster och snabb teknologisk utveckling konkurrerar ut HighEnd produkterna och i praktiken blir bättre... Som till exempel var fallet med 3d Grafikkort där Nvidia och Ati tog över Premium segmentet med lätt modifierade Mainstream produkter...

Nu blandar du ihop Premium segmentet med High End.

När man talar om Premium så ligger det i en skala enligt följande:

Mass market - Smart buy - Mainstream - Premium - Luxury.

När man talar om High End så representerar det en grupp i en annan skala. Inom Audio blir det:

Low End - Mid Fi - High End.

Då du pekar på Nvidia och Ati så representerade de Smart buy och tog sedan över i nästan alla segment. Apple har i princip samma inriktning. Lägg in exempelvis iPhone 7 i de olika skalorna. iPhone 7 representerar i västvärlden alla segment i den översta skalan och enbart High End i den nedre skalan. Ikea började som Smart buy. Sedan tog de även över i Mainstream och Mass Market. På vissa saker marknadsför de sig som Premium.

Med vänlig hälsning
Peter

Förstår jag dig rätt om du menar att HighEnd ska ses som en strävan efter Bästa ljud, Bästa Upplevelse medan allt annat är en strävan efter prisvärd, konkursens kraftig produkt i det prissegment man valt att placera produkten i? Då ska alltså en mer esoterisk produkt som skapas av någon med avvikande uppfattning om hur ljud skall låta ses som ett HighEnd försök medans något som är dyrare med en mera vanlig uppbyggnad ses som Lyx produkt inte HighEnd?

[hifikg]

ostamaccan: Ja per min definition är det nog så! High end-marknadsförd apparatur som dessutom givits eftertanke när det gäller prestandan. Vad gemene man sedan uppfattar som HiFi är nog rätt väsensskilt. Både Argon och Bryston gör HiFi-produkter enligt mig, men få skulle kalla Argon High End, oavsett prestanda. Det finns kanske inget ord för "hifi-apparat med spjutspetsprestanda som gör sitt jobb mycket bättre än snittet, oavsett prisklass/finish/brand"?

High End kan då såklart också stå i motsatsförhållande till HiFi, även om det kanske inte är så vanligt. Kablar som lastar förstärkare på konstiga sätt ser jag som en sådan produkt.

hifikg: Jag hade absolut hellre haft en Krell än en Nad som gör jobbet lika bra. Kanske till och med om Nad'en lät liiiiiiite sämre på något mindre kritiskt sätt, t.ex. vid riktigt stark volym. Feelgood fungerar på mig. Men jag ser inte nyttan i att betala för det, kanske för att jag inte har pengar över till så fina grejer i min HiFi-budget. Har aldrig ägt en uttalad High End-produkt, men äger flera spitzenklasse-grejer, enligt definitionen ovan. Några meter EKK t.ex.

Tog Krell, för min NAD skulle egentligen ha varit en Krell, men eftersom jag inte fick provlyssna så åkte jag o köpte en 208 o resten av pengarna räckte till en tur runt i Europa med familjen den sommaren. Och ljudmässigt har jag inte ångrat mig, men självklart hade en sådan pjäs prytt sin plats. Men till vilken nytta kan man fråga sig. Är nästan alltid ensam i lyssningsrummet och har så mörkt det är möjligt. Jag hade ett försteg från Krell några år och i början gillade jag den blå lysdioden, men sen började ALLA med blåa lysdioder och det kändes inte lika exklusivt längre och skenet störde mer än det gladde. Det som gör Krell till High-End är priset. Tycker jag. Ja, kvaliteteten på byggena är säkert mycket god den med. Ljudmässigt måste man nog upp i mer rejäla pjäser än den KSA 50 eller om det var 80 som jag hade tänkt köpa för att eventuellt hitta någon hörbar skillnad vs NAD 208 som bara är High-End när det gäller ljudkvaliteten. Inte helt oviktigt.

[petersteindl]

Men det blir lite knepigt när mainstream produkterna på grund av stora volymer som generar stora inkomster och snabb teknologisk utveckling konkurrerar ut HighEnd produkterna och i praktiken blir bättre... Som till exempel var fallet med 3d Grafikkort där Nvidia och Ati tog över Premium segmentet med lätt modifierade Mainstream produkter...

Nu blandar du ihop Premium segmentet med High End.

När man talar om Premium så ligger det i en skala enligt följande:

Mass market - Smart buy - Mainstream - Premium - Luxury.

När man talar om High End så representerar det en grupp i en annan skala. Inom Audio blir det:

Low End - Mid Fi - High End.

Då du pekar på Nvidia och Ati så representerade de Smart buy och tog sedan över i nästan alla segment. Apple har i princip samma inriktning. Lägg in exempelvis iPhone 7 i de olika skalorna. iPhone 7 representerar i västvärlden alla segment i den översta skalan och enbart High End i den nedre skalan. Ikea började som Smart buy. Sedan tog de även över i Mainstream och Mass Market. På vissa saker marknadsför de sig som Premium.

Med vänlig hälsning
Peter

Förstår jag dig rätt om du menar att HighEnd ska ses som en strävan efter Bästa ljud, Bästa Upplevelse medan allt annat är en strävan efter prisvärd, konkursens kraftig produkt i det prissegment man valt att placera produkten i? Då ska alltså en mer esoterisk produkt som skapas av någon med avvikande uppfattning om hur ljud skall låta ses som ett HighEnd försök medans något som är dyrare med en mera vanlig uppbyggnad ses som Lyx produkt inte HighEnd?

Njaee. Low End - Mid Fi - High End, är en skala som tillhör produkten eller varumärket oavsett marknaden. Segmentet är en produktrelaterad eller varumärkesrelaterad egenskap.

Mass market - Smart buy - Mainstream - Premium - Luxury, är marknadssegment som är en stämpel utifrån hur marknaden ser ut. Det är en marknadsegenskap. Sedan gäller det att känna till definitionerna på dessa olika begrepp.

Ibland kan det vara svårt att se skillnaden på dessa två vitt skilda måttstockar och det beror oftast på att de journalister som försöker beskriva saker blandar ihop begreppen med varandra. Det är därför som frågor dyker upp gällande detta.

Inom mass market är varumärket utsuddat. Det är priset som gäller. Det behöver inte ens finnas varumärket angett på den typen av produkter som säljs i mass market. Det är som att gå på en marknad och se en billig leksak, handske, mössa, eller något annat där man inte bryr sig om vilket varumärke som står. Det är ju så billigt.

I Mainstream finns varumärket med som sales point. Det är lite dyrare produkter som konsumenten tittar om det står ett varumärke på etiketten. Är det något man känner igen och förknippar som prisvärt så kan det bli ett köp.

I Luxury är det priset som bestämmer om det är lyx. Ett varumärke med produkter med sådant pris är alltid lyxprodukter, oavsett kvalitet. Det är nästan så att om en högtalare kostar 10 miljoner dollar och presterar illa så anses det som mer lyx än om den är bra. Det är andra parametrar som styr, men om det är lyxigt med bra så är det en parameter som styr. Man köper lyx för att visa sin personliga monetära Power. Helst skall produkten vara bra, men om det exempelvis kostar 1 miljon dollar per år i service så är det ett plus i kanten för då vet man att kreti och pleti inte har råd att behålla produkten ens om de köpt den billigt begagnat. För att hålla sig kvar som lyxvarumärke så är det inte att rekommendera att spä ut varumärket med billiga produkter hur bra de än är. Man skall också se till att fattiglapparna inte har råd att äga sådana produkter. Det är i så fall inte bra för statusen på varumärket. Om en städare har råd att köpa en klocka med samma varumärke som koncernchefen så kan det klockmärket ge upp sin status som lyxvarumärke. Varumärket i denna kategori skall vara en symbol för status oavsett dess produkt.

Premium är produkter som är dyrare än Mainstream och som man vill skall utmärka sig över mainstream. Då marknadsför man Varumärket med dess produkters förträffliga kvalitet. Det är inte att förväxla med lyx. High End Audio produkter har ofta en förmåga att appellera köpare inom Premium segmentet.

Smart buy är en form av mass market produkter där kvaliten ofta kan gå rakt in i Premium segmentet och då måste man marknadsföra varumärket tillsammans med produkten. Lyckas man med den bedriften är sannolikheten stor till enorm tillväxt.

En High End produkt kan vara från ett Low End varumärke som etablerat sig inom mass market men vill höja sig in i Mainstream för att om möjligt hamna i Premium.

Med vänlig hälsning
Peter

[dewpo]

Nu blandar du ihop Premium segmentet med High End.

När man talar om Premium så ligger det i en skala enligt följande:

Mass market - Smart buy - Mainstream - Premium - Luxury.

När man talar om High End så representerar det en grupp i en annan skala. Inom Audio blir det:

Low End - Mid Fi - High End.

Då du pekar på Nvidia och Ati så representerade de Smart buy och tog sedan över i nästan alla segment. Apple har i princip samma inriktning. Lägg in exempelvis iPhone 7 i de olika skalorna. iPhone 7 representerar i västvärlden alla segment i den översta skalan och enbart High End i den nedre skalan. Ikea började som Smart buy. Sedan tog de även över i Mainstream och Mass Market. På vissa saker marknadsför de sig som Premium.

Med vänlig hälsning
Peter

Förstår jag dig rätt om du menar att HighEnd ska ses som en strävan efter Bästa ljud, Bästa Upplevelse medan allt annat är en strävan efter prisvärd, konkursens kraftig produkt i det prissegment man valt att placera produkten i? Då ska alltså en mer esoterisk produkt som skapas av någon med avvikande uppfattning om hur ljud skall låta ses som ett HighEnd försök medans något som är dyrare med en mera vanlig uppbyggnad ses som Lyx produkt inte HighEnd?

Njaee. Low End - Mid Fi - High End, är en skala som tillhör produkten eller varumärket oavsett marknaden. Segmentet är en produktrelaterad eller varumärkesrelaterad egenskap.

Mass market - Smart buy - Mainstream - Premium - Luxury, är marknadssegment som är en stämpel utifrån hur marknaden ser ut. Det är en marknadsegenskap. Sedan gäller det att känna till definitionerna på dessa olika begrepp.

Ibland kan det vara svårt att se skillnaden på dessa två vitt skilda måttstockar och det beror oftast på att de journalister som försöker beskriva saker blandar ihop begreppen med varandra. Det är därför som frågor dyker upp gällande detta.

Inom mass market är varumärket utsuddat. Det är priset som gäller. Det behöver inte ens finnas varumärket angett på den typen av produkter som säljs i mass market. Det är som att gå på en marknad och se en billig leksak, handske, mössa, eller något annat där man inte bryr sig om vilket varumärke som står. Det är ju så billigt.

I Mainstream finns varumärket med som sales point. Det är lite dyrare produkter som konsumenten tittar om det står ett varumärke på etiketten. Är det något man känner igen och förknippar som prisvärt så kan det bli ett köp.

I Luxury är det priset som bestämmer om det är lyx. Ett varumärke med produkter med sådant pris är alltid lyxprodukter, oavsett kvalitet. Det är nästan så att om en högtalare kostar 10 miljoner dollar och presterar illa så anses det som mer lyx än om den är bra. Det är andra parametrar som styr, men om det är lyxigt med bra så är det en parameter som styr. Man köper lyx för att visa sin personliga monetära Power. Helst skall produkten vara bra, men om det exempelvis kostar 1 miljon dollar per år i service så är det ett plus i kanten för då vet man att kreti och pleti inte har råd att behålla produkten ens om de köpt den billigt begagnat. För att hålla sig kvar som lyxvarumärke så är det inte att rekommendera att spä ut varumärket med billiga produkter hur bra de än är. Man skall också se till att fattiglapparna inte har råd att äga sådana produkter. Det är i så fall inte bra för statusen på varumärket. Om en städare har råd att köpa en klocka med samma varumärke som koncernchefen så kan det klockmärket ge upp sin status som lyxvarumärke. Varumärket i denna kategori skall vara en symbol för status oavsett dess produkt.

Premium är produkter som är dyrare än Mainstream och som man vill skall utmärka sig över mainstream. Då marknadsför man Varumärket med dess produkters förträffliga kvalitet. Det är inte att förväxla med lyx. High End Audio produkter har ofta en förmåga att appellera köpare inom Premium segmentet.

Smart buy är en form av mass market produkter där kvaliten ofta kan gå rakt in i Premium segmentet och då måste man marknadsföra varumärket tillsammans med produkten. Lyckas man med den bedriften är sannolikheten stor till enorm tillväxt.

En High End produkt kan vara från ett Low End varumärke som etablerat sig inom mass market men vill höja sig in i Mainstream för att om möjligt hamna i Premium.

Med vänlig hälsning
Peter

+1 En i det närmaste perfekt beskrivning av hur en grupp människor fungerar, hur strävan efter status och makt styr oss i ett kapitalistiskt system. Lika viktigt som det är att HighEnd Lyx produkter signalerar status makt är det att produkterna som levereras till vanliga människor inte för bra det skulle ju urholka hela systemet om en städare hade råd med en ett bra liv.. Det är ju strävan som får er att arbeta hårt. Jag vill bara inflika att det faktiskt finns människor som drivs av andra drivkrafter än strävan efter status och makt. Nyfikenhet, Intressen, strävan efter positiva upplevelser etc. Vi är en Marginal produkt i värden dock, Troligen snart ut konkurrerade av den mer effektiva status strävande människan...