iö skrev:text som beskriver kabeln
Nej, verkligen inte! Lika lite som något man kan äta som är glutenfritt, skulle vara identiskt med något annat som också är glutenfritt. Fläskfile och tomat t ex.
Olika material är inte likadana bara för att de båda "saknar pvc". I det här fallet är ju uppbyggnaden dessutom annorlunda då kabeln du pekar på har både inner- och ytterisolering. Det påverkar kapacitansen.
Nota bene: Därmed inte sagt att det spelar stor hörbar roll. Olika högtalarkablar är ju i de flesta anläggningar (kombinationer av förstärkare och högtalare) själva verket väldigt lika varandra i de flesta fall, alltså även kablar som är helt annorlunda uppbyggda.
Men om man går på djupet med kabelns egenskaper och bortser ifrån att även de sämsta kablarna färgar förhållandevis lite, så: Den kabel du pekar på är verkligen inte likadan som Guru-kabeln!
MagnusÖstberg skrev:På vilka punkter är den bättre än den kabeln Naqref gav ut via LTS?
Jag antar att du menar den som kom fram från diskussioner jag hade med Anders och som han sedan satta i produktion? Alltså lågimpedanskabeln? Den har ungefär samma sorts tillblivelse som SD-fötterna. De startade båda med en diskussion om vilka saker som ger vilka egenskaper.
Svaret på din fråga är att det är totalt olika kablar beteendemässigt! De är nästan så olika som två kablar kan bli.
Sättet du ställer frågan för mig att tro att du tänker dig att de påminner om varandra, men inget kunde vara felaktigare. LTS-kabeln är gjord helt utan hänsyn till kapacitansen (som i Gurukabeln gjorts så låg som möjligt) och istället var målet att sikta på en karakteristisk impedans som är låg, väldigt låg. Så låg att den börjar falla ned till området där man finner de flesta högtalare.
Fördelen med det är att induktansen blir exceptionellt låg och att övre gränsfrekvensen därmed blir hög. Men nackdelen är att energi som till följd av högtalarens induktiva impedans reflekteras tillbaka till förstärkaren kan bli ett mycket stort problem, det kan i själva verket få förstärkare att oscillera vildt och gå hädan.
Boten mot detta är att förse kabeln med en konjugatlänk, som absorberar den energi som annars hade reflektersts tillbaka genom kabeln och ställt till med problem för förstärkaren. Konjugatlänken på LTS-kabeln är nödvändig helt enkelt.
Gurukabeln är den aboluta motsatsen, den reflekterar minimalt med energi (genom val av material och uppbyggnad) ehuru inom ramen för vad som ger tillräckligt låg induktans för att passa dimensioneringen som Guru-(och Ino-)högtalare har givits.
Man kan åstadkomma kablar med ännu lägre induktans genom att använda mycket smala ledare på stort avstånd från varandra, men en sådan kabel får en transfer som påverkar musiksignalen i mycket högre grad. Den sortens kabel är vad t ex Naim kräver, på grund av sina ovanligt utformade utgångssteg på förstärkarna utan utgångsfilter.
- - -
Kort sammanfattning: Gurukabeln är konstruerad för att arbeta optimalt tillsammans med Guru-(eller Ino-) högtalare, inom ett väldigt specifikt längdintervall.
LTS-kabeln är konstruerad för att fungera med precis vilka högtalare som helst, även tossigt felkonstruerade, och i valfri längd. Priset är en mycket komplex uppbyggnad.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
