Moderator: Redaktörer
Bill50x skrev:genstruktur skrev:sprudel skrev:För att balansera diskussionen så är det inte så att Spotify är dåligt direkt, det är bara så att CDn låter bättre. Renare bas är en aspekt, finkornigare upplösning i allt som händer. Det är en nivå till på något sätt.
Samma dac, Chord 2 Qute, och övrigt vid uppspelningen. Matningen till dacen är det som skiljer, optiskt från Airport Express för spotify, och coax från Oppo för CD.
Finns det någon poäng att prova att koppla Oppon med optisk med för att prova hur det låter då?
Själv är jag nog beredd att hålla med annars. Tycker nog att cd-skiva låter lite bättre hos mig med. Men har heller inte samma uppspelningsslinga för dem båda.
Spotify Connect kör jag via reciever och dess dac, cd kör jag via min cd-spelare och dess dac och vidare till receivern.
Gillar att köpa lite skivor också, mata ut släden, stoppa i en skiva och luta mig tillbaka. Feelgood!
Har samma kedja för Spotify och dator/server. Eftersom jag har en Squeezebox Classic måste jag ha datorn igång för att spela från Spotify. Att spela CD's görs från samma anläggning, jag bara byter ingång på försteget.
Nu råkar jag ha en mycket bra cd-spelare och den är bättre än SB'n så det låter bättre från CD än Spotify/Server. Sämst låter Spotify, det är något trist och avslaget över ljudet.
Riktig feelgood blir det när man spelar vinyl, cd's är bara för fjuttigt
/ B
sprudel skrev:Svante skrev:Tell skrev:Dock är det ändå lite skillnad i tonkurvan mellan Spotify och CDn/lågbitrateMP3, så nånting mer än codecen kan det nog vara.
Men intressant, det ger alltså ca 1.5db mer crest genom att bara köra en lägre bitrate, känns ju som MasVis verkligen är tillförlitligt alltså.. ;\
MasVis är tillförlitligt på så vis att MasVis visar vad MasVis säger sig visa. En tokmastrad produktion får lite högre toppfaktor när man snålkodar den och det är det MasVis visar. "Felet" ligger i att du (?) och många andra tror att en högre toppfaktor alltid innebär "bättre ljud". Det är fel, toppfaktorn är inte ett kvalitetsmått på det sättet. Vad man däremot kan säga, med åtminstone någon objektiv pondus, är att det är dåligt att klippa en 2-kanalsmix, och att en sådan klippning sänker toppfaktorn.
Man måste förstå sina mätinstrument.
Svante! Du som kan masvis. När du ser graferna på de olika distributionerna, kan du förklara varför basen upplevs tightare på CD utgåvan jämfört med Spotify som är mer svullen. Spåret som heter "Hoppas att det ska gå bra för de yngre också" har Håkan hämtat från en dokumentär om hamnarbetarna i Göteborg och vävt in deras röster. Det är svårt att höra vad de säger i Spotifyutgåvan, men tydligare på CD.
Ligger förklaringen i olika mastringar? Kan man överhuvudtaget se detta i masvis?
JM skrev:I sin strävan efter vara starkast blottläggs hål i huvudet med ofrånkomliga hål i musiken.
Men hög relativ utstyrning av musik borde den relativa maskeringen öka. Varje ljudtryckstopp i visst frekvensområde ger en maskering av ffa på högre frekvenser. Ju högre ljudtryckstopp desto större frekvensområde maskeras ovan ljudtryckstoppens frekvens. Detta betyder att med musik med nästan bara extrema ljudtryckstoppar kommer vi inte höra musiken mellan de starkaste topparnas frekvens. Eftersom maskeringen är bla ljudtrycksberoende kan det möjligen vara av värde att sänka volymen och höra om ljudet förbättras.
JM
Svante skrev:sprudel skrev:Svante skrev:
MasVis är tillförlitligt på så vis att MasVis visar vad MasVis säger sig visa. En tokmastrad produktion får lite högre toppfaktor när man snålkodar den och det är det MasVis visar. "Felet" ligger i att du (?) och många andra tror att en högre toppfaktor alltid innebär "bättre ljud". Det är fel, toppfaktorn är inte ett kvalitetsmått på det sättet. Vad man däremot kan säga, med åtminstone någon objektiv pondus, är att det är dåligt att klippa en 2-kanalsmix, och att en sådan klippning sänker toppfaktorn.
Man måste förstå sina mätinstrument.
Svante! Du som kan masvis. När du ser graferna på de olika distributionerna, kan du förklara varför basen upplevs tightare på CD utgåvan jämfört med Spotify som är mer svullen. Spåret som heter "Hoppas att det ska gå bra för de yngre också" har Håkan hämtat från en dokumentär om hamnarbetarna i Göteborg och vävt in deras röster. Det är svårt att höra vad de säger i Spotifyutgåvan, men tydligare på CD.
Ligger förklaringen i olika mastringar? Kan man överhuvudtaget se detta i masvis?
Parametrarna i MasVis är valda för att visa framför allt det sista som har hänt med tvåkanalsmixen. Olika masteringar brukar med förvånansvärt hög träffsäkerhet gå att skilja åt. Det är betydligt svårare att mäta sådana saker som du beskriver, och man måste alltid ha både placebokortet och tanken på hårdvaruskillnader med i beräkningen. Jag säger inte att de är förklaringen, men vill vara noga med att säga att de måste uteslutas för att man ska kunna utesluta dem. Duh.
Så, jag tror att svaret är nej, man kan inte se rösttydlighet i MasVis. Däremot är masteringsprocessning ofta ett såpass gravt ingrepp på signalen att den syns mycket tydligt i MasVis och sådan kan förstås påverka tydligheten och renheten generellt i musikproduktioner.
Det är väl det här som är "problemet" med mätningar och när de serveras till mätovana personer. Mätovana personer vill gärna att mätningar ska visa något som de har upplevt, och vi ingenjörer har en förmåga att ta fram saker som korrelerar med dem, men det är ändå sällsynt att man lyckas producera ett mätinstrument som visar <valfritt ljudbeskrivande adjektiv>, tex "grötighet". Däremot finns det en del tekniskt mätbara parametrar som man med lite träning kan höra och ha lika stor nytta av (eller större) som de subjektiva parametrar som man kanske först ville mäta. De är inte samma sak, men ofta lika potenta och framför allt mer reliabla. Språkliga beskrivningar av ljud blir mycket lätt ett personberoende gungfly. Och allra bäst blir det när de två korsbefruktar varandra i det att de subjektiva parametrarna "strys upp" genom att man fäster dem på objektiva parametrar. Det blir inga 1-1-matchningar, men ändå en viss stabilisering av de subjektiva ljudbeskrivningarna. Där någonstans finns syftet med MasVis.
Undrar om jag svarade på frågan...
Svante skrev:JM skrev:I sin strävan efter vara starkast blottläggs hål i huvudet med ofrånkomliga hål i musiken.
Men hög relativ utstyrning av musik borde den relativa maskeringen öka. Varje ljudtryckstopp i visst frekvensområde ger en maskering av ffa på högre frekvenser. Ju högre ljudtryckstopp desto större frekvensområde maskeras ovan ljudtryckstoppens frekvens. Detta betyder att med musik med nästan bara extrema ljudtryckstoppar kommer vi inte höra musiken mellan de starkaste topparnas frekvens. Eftersom maskeringen är bla ljudtrycksberoende kan det möjligen vara av värde att sänka volymen och höra om ljudet förbättras.
JM
Ok...? Vad vill du ha sagt med det?
JM skrev:Svante skrev:JM skrev:I sin strävan efter vara starkast blottläggs hål i huvudet med ofrånkomliga hål i musiken.
Men hög relativ utstyrning av musik borde den relativa maskeringen öka. Varje ljudtryckstopp i visst frekvensområde ger en maskering av ffa på högre frekvenser. Ju högre ljudtryckstopp desto större frekvensområde maskeras ovan ljudtryckstoppens frekvens. Detta betyder att med musik med nästan bara extrema ljudtryckstoppar kommer vi inte höra musiken mellan de starkaste topparnas frekvens. Eftersom maskeringen är bla ljudtrycksberoende kan det möjligen vara av värde att sänka volymen och höra om ljudet förbättras.
JM
Ok...? Vad vill du ha sagt med det?
[ Bild ]
Tokmastrad musik ökar sannolikheten för ljudtrycksmaskering jämfört med identisk musik som ej är tokmastrad. Av kurvan ovan framgår tydligt att ljudtrycksmaskeringen är inte försumbar vid ökande ljudtryck. Ljudtrycksmaskeringen gör att vi endast hör en delmängd av den icke tokmastrade musiken.
För den icke tränade lyssnaren är skillnaden knappt märkbar då hjärnan gissar hyffsat vad maskeringen tagit bort. För den tränade lyssnaren är skillnaden markant.
[ Bild ]
Har den tokmastrade musiken mer inslag av låga frekvenser ökar maskeringsområdet ytterligare i viktiga områden i tonkurvan.
https://en.wikipedia.org/wiki/Auditory_masking
JM
JM skrev:[ Bild ]
Av figuren ovan framkommer att maskering finns vid a l l a ljudnivåer. Vid tokmastring komprimeras musiken. Vid given medelljudnivå ger om jag fattat rätt tokmastring en kompressionen med minskad dynamik. Relativt icke tokmastrad musik vid given medelljudnivå är det relativt fler frekvenser som lyfts upp i ljudstyrka med möjlighet till att ytterligare bidra till maskeringen.
JM
JM skrev:[ Bild ]
Av figuren ovan framkommer att maskering finns vid a l l a ljudnivåer. Vid tokmastring komprimeras musiken. Vid given medelljudnivå ger om jag fattat rätt tokmastring en kompressionen med minskad dynamik. Relativt icke tokmastrad musik vid given medelljudnivå är det relativt fler frekvenser som lyfts upp i ljudstyrka med möjlighet till att ytterligare bidra till maskeringen.
JM
music4ever skrev:4 sidor och ingen har gjort det man borde göra, om man vill veta.
1. Ta CD skiva.
2. Rippa låten man upplever annorlunda.
3. Konvertera den med rätt program, till 320 kbit/s ogg.
4. Ta sen och jämför wave rippen med OGG versionen med foobar ABX test
5. Lägg upp resultatet här.
Svante skrev:JM skrev:[ Bild ]
Av figuren ovan framkommer att maskering finns vid a l l a ljudnivåer. Vid tokmastring komprimeras musiken. Vid given medelljudnivå ger om jag fattat rätt tokmastring en kompressionen med minskad dynamik. Relativt icke tokmastrad musik vid given medelljudnivå är det relativt fler frekvenser som lyfts upp i ljudstyrka med möjlighet till att ytterligare bidra till maskeringen.
JM
Mastering innebär dynamisk kompression, dvs att musikens ljudstyrka ändras över tid. Därför vore det intressant att visa grafer över temporal maskering. Graferna du visar visar hur ljud maskerar varandra mellan olika frekvenser. Det vore möjligen relevant för olika eq-ingrepp.
JM skrev:Observera att tidsområdet som påverkas är omfattande. I detta fall upp till 200 ms.
sprudel skrev:Svante skrev:Tell skrev:Dock är det ändå lite skillnad i tonkurvan mellan Spotify och CDn/lågbitrateMP3, så nånting mer än codecen kan det nog vara.
Men intressant, det ger alltså ca 1.5db mer crest genom att bara köra en lägre bitrate, känns ju som MasVis verkligen är tillförlitligt alltså.. ;\
MasVis är tillförlitligt på så vis att MasVis visar vad MasVis säger sig visa. En tokmastrad produktion får lite högre toppfaktor när man snålkodar den och det är det MasVis visar. "Felet" ligger i att du (?) och många andra tror att en högre toppfaktor alltid innebär "bättre ljud". Det är fel, toppfaktorn är inte ett kvalitetsmått på det sättet. Vad man däremot kan säga, med åtminstone någon objektiv pondus, är att det är dåligt att klippa en 2-kanalsmix, och att en sådan klippning sänker toppfaktorn.
Man måste förstå sina mätinstrument.
Svante! Du som kan masvis. När du ser graferna på de olika distributionerna, kan du förklara varför basen upplevs tightare på CD utgåvan jämfört med Spotify som är mer svullen. Spåret som heter "Hoppas att det ska gå bra för de yngre också" har Håkan hämtat från en dokumentär om hamnarbetarna i Göteborg och vävt in deras röster. Det är svårt att höra vad de säger i Spotifyutgåvan, men tydligare på CD.
Ligger förklaringen i olika mastringar? Kan man överhuvudtaget se detta i masvis?
Max_Headroom skrev:Spotify manipulerar med ljudströmmen i realtid, uppenbarligen. I fallet med filerna som Rydberg lade ut så går Spotify-muzaken med annan hastighet än CDn.
Svante skrev:JM skrev:Observera att tidsområdet som påverkas är omfattande. I detta fall upp till 200 ms.
Menar du att vi ska dra den slutsatsen av en bild som har bildtexten "schematic drawing to illustrate masking"? Bilden verkar lite skum, dessutom, är den maskerande tonen 15 dB stark?
Annars är förstås temporal maskering något att fundera över när det gäller dynamisk kompression, och det är nog inblandat när folk säger att en kompressor "lyfter fram svaga ljud".
JM skrev:Svante skrev:JM skrev:Observera att tidsområdet som påverkas är omfattande. I detta fall upp till 200 ms.
Menar du att vi ska dra den slutsatsen av en bild som har bildtexten "schematic drawing to illustrate masking"? Bilden verkar lite skum, dessutom, är den maskerande tonen 15 dB stark?
Annars är förstås temporal maskering något att fundera över när det gäller dynamisk kompression, och det är nog inblandat när folk säger att en kompressor "lyfter fram svaga ljud".
[ Bild ]
https://hydrogenaud.io/musepack/klemm/w ... glish.html
Du förvånar mig - i litteraturen är temporla maskering efter en ljudpuls ofta kring 200 ms lite beroende på kontexten.
Mp3 bygger på felaktigt antagande på hur hörandet är uppbyggt i speciella band. Hur är det med dagens kompressionsalgoritmer? Många låter bättre än hur mp3 lät från början.
Vilka antaganden bygger dagens algoritmer på?
JM
Svante skrev:Mastering innebär dynamisk kompression, dvs att musikens ljudstyrka ändras över tid. Därför vore det intressant att visa grafer över temporal maskering. Graferna du visar visar hur ljud maskerar varandra mellan olika frekvenser. Det vore möjligen relevant för olika eq-ingrepp.
Användare som besöker denna kategori: entt, Google [Bot] och 14 gäster