Tolkningshjälp av en OA-konstruktion önskas

[matssvensson]

Mats, förväntade du något liknande detta?

Summering av direktljud och takreflex utförd i Arta. Inget tidsfönster eller smoothing (utom std 1/24)
[ Bild ]

Hittade ingen beskrivning i manualen, förutom detta då. "Load and sum - loads the .pir file and sum with a current impulse response".
Gjorde en matchning mot min Excel-fil, och de stämde överens.
Vi får nog anledning att komma tillbaka till detta när de riktiga mätningarna tar vid.

Nej. Har inte tänkt ut exakt vad jag förväntade mig, mer än att summeringen kanske borde ta hänsyn till tidsdifferensen mellan signaler? Inte ens säker på att du ska summera signalerna i uttolkningen för hur vår hörsel uppfattar dem.

Hur summerar du signalerna i excel?

mvh, mats

[galder]

"Tid" och fas mäts samtidigt som nivån. Så håller man nivå och tidsfönster konstant under mätningarna så blir det nog bra.
Jag tar medelvärdet av summan i Excel. Och tror att jag fortsätter med kalkylark framöver. Släpper Arta's summeringsberäkning då jag inte vet hur det beräknas där, oavsett en som det såg ut hyfsad matchning mot Excel. Skalningen av fönstren skiljde lite åt.

[matssvensson]

"Tid" och fas mäts samtidigt som nivån. Så håller man nivå och tidsfönster konstant under mätningarna så blir det nog bra.
Jag tar medelvärdet av summan i Excel. Och tror att jag fortsätter med kalkylark framöver. Släpper Arta's summeringsberäkning då jag inte vet hur det beräknas där, oavsett en som det såg ut hyfsad matchning mot Excel. Skalningen av fönstren skiljde lite åt.

Ja, håller man nivå och tidsfönster konstant blir det bra. Utmaningen är då att rymma båda signalerna inom samma tidsfönster, få tillräcklig frekvensupplösning utan att få in andra reflexer från samma rum.

När du säger att du tar medelvärdet av summan, vad är det du adderar då? Ber om ursäkt för mina frågor. Men jag kommer inte längre ihåg hur man matematiskt adderar två akustiska signaler med varandra , så jag skulle vara jätteglad om någon fräschade upp mitt minne.

mvh, mats

[galder]

Inga problem, för vi är ju i stadiet; under tiden/i väntan på (inte länge till).
Vi rör ju oss i den digitala världen.
Så på ett högst ovetenskapligt sätt att beskriva det.
Vi har ju inom givna förutsättningar ett specfikt antal mätsamplingar, Vilket då ger oss mätdata att ta ut på olika sätt, såsom kurvor, data.
Mer konkret så exporterar jag mätdata i form av .csv-fil alt. .txt-fil, (ger samma resultat).
Dessa text-data omvandlar jag till tal. Som sedan kan bearbetas, t.ex. Medelvärdesberäknas m.m.

[galder]

Tittade över filtret igen, och kunde göra ytterliggare förenklingar. Det medförde mer utsträckt diskantnivå igen, kul nog. Ett bra impedansförlopp kunde bibehållas dessutom. Men filtret är supekänsligt för tiondelar i värde, så det blir nog att införskaffa lågtolerans komponenter, +/- 2%. Får kolla om det finns i SCR-sortimentet. Nu kommer jag nog inte längre utan får invänta plåtarna som nu är bekräftat att levereras under nästa vecka. Då får vi se huruvida dessa påverkar på något avgörande sätt. Utförde mätningar på tak-, golv., och sidoreflex, av vilka jag lägger upp en summering av direktljud och takreflex tillsvidare. Skall nog komplettera med en on axis-mätning också. Dessa mätningar får jag sannolikt göra om i nästa vecka då. Men kul att titta lite i förväg s.a.s. Vad jag kunde konstatera av dessa mätningar var väl att det toppar lite i samtliga (utom golvreflexen) vinklar +10kHz, vilket framgår bl.a. även på direktljudsmätningen nedan. Så det finns det nog anledning att titta över.
Då jag har lämnat MS Excel och nu använder WPS Office free, så medför det att såvitt jag har listat ut, inte går att få frekvensområdet på X-axeln som med Excel tyvärr. Dock med Log-skala.


Direktljud, 1m, 3ms, smoothing 1/3



Summering direktljud och takreflex

[galder]

Vid avsaknad av MS Excel, då jag valde att inte prenumerera vidare på denna tjänst, p.g.a. förtidspension vilket innebär liten kassa. Så tittade jag på olika alternativ, och fastnade för WPS Office, som har det utan tvekan bästa användargränsnittet av de office-paket jag har testat. Men testade ändå några office-paket ytterliggare för specifikt jämförelse med import av mätdata för summering av olika mätkurvor. Testade 4 punkter, import, huruvida importen kan användas direkt för diagram eller inte, finns möjlighet till stödraster eller inte, vilket underlättar avläsning av kurvor, och skalans inställningsmöjligheter.

Kontrollresultat:
Importformat .csv-formatfil, exporterat från Arta.

Softmaker office 2016, planmaker

Kan importera med kolumner vid val av kolumnseparator
Vid byte (sök/ersätt) av . pkt till , komma så kan kolumner direkt användas till diagram
Enda som kan visa stödraster
Skala kan inte ställas in på 25kHz, visar 100Hz, 1, 10 och 100kHz

Libre office, calc

Kan importera med kolumner
Vid byte (sök/ersätt) av . pkt till , komma så kan kolumner direkt användas till diagram
Inget stödraster
Skala kan ställas in på 25kHz, visar 200Hz, 2 och 20kHz

WPS Office, spreadsheets

Kan inte importera med kolumner
Måste gå långa vägen via extrahering av data, och konvertering för att kunna skapa diagram
Inget stödraster
Skala kan ställas in på 25kHz, visar 200Hz, 2 och 20kHz

Så utifrån ovanstående, vad väljer man då?
Modernast, snyggast användargränsnitt har WPS office, men faller på det myckna merarbetet.
Bästa import för direktanvändning till diagram har Softmaker office 2016, Libre office.
Bästa grafiska visningen har Softmaker office 2016, som är det enda som kan visa stödraster.
Bästa skalindelningen har både Libre office och WPS Office.

Mitt val faller på Softmaker office 2016, planmaker, där visning av stödraster är det avgörande för mig.

Exempelbild skapad med Softmaker office, planmaker


Såg nu att beräknad leveransdag av ett paket med plåtar är prel. den 10 oktober.

[darkg]

Konsumentupplysning! Hur står de sig mot Excel, tycker du?

[galder]

Det enda som jag kan tänka mig som officepaket är WPS, vilket har ett betydligt modernare och lättarbetat UI än övriga, enligt mitt tycke. Jag saknar inget i WPS så här långt, och då ur synpunkt för privatanvändande.

[galder]

Gjorde några mätningar på golvreflexen, samtliga i direktljudsvinkeln.

Mätningar
Golvreflex med kpl utförande
Golvreflex med utförande utan främre dämpmaterial
Golvreflex, diskant med filter
Golvreflex, diskant utan filter
Golvreflex, bas med filter

Utförde en summering av direktljud och golvreflex (via PLanmaker)

Tycker att det ser bra (tillräckligt?) ut, rakt, sånär som på två dippar, vid delningen 4kHz och runt ca 12kHz. Att diskantnivån (+4kHz) är lägre än basen, är förväntat p.g.a. bl.a. höjd och spridningsförmåga och kabinett. Hur förklarar man då dippen vid delningen? Basen faller naturligt off axis omkring delningen, och diskanten delas ju i detta område, så att nivån är klen där borde väl vara naturligt. Dippen vid ca 12kHz, kan möjligen bero på att diskanten off axis faller rätt brant vid ca 12kHz, och mätningen kan väl verkligen betraktas som off axis. Är förvånad av att mätningen utan främre dämpmaterial inte syntes tydligare i mätningen, men sannolikt blir det desto tydligare vid direktljudsmätningar, och övriga vinklar över golvnivå.
Summan golv-, takreflexen kan bli spännande, då det kan förväntas en stegring av diskantnivån vid mätning av takreflexen så kan nog summan bli rätt så bra.
Sidoreflexen har ju sett bra ut så det kan kanske gå att få ihop det hela.
Återstår ju då att se vad som händer då de nya plåtarna monterats, och mätningar i massor.
Efter detta återstår ju också totalljudsmätningar, vilket kanske sätter nya frågetecken i huvudet. Vi får se.
Har lyssnat på den ihopkopplade högtalaren lite grand, och nog märks det att det är bättre element, vilket väl kan noteras av att de spelar renare, (lägre dist), med svärta mellan tonerna.
Att diskanten faller brant efter 20kHz beror på att mikrofonen inte mäter högre frekvens än detta. Så nivån lär sträcka sig högre upp än detta. Men vad gör väl det, då jag sannolikt inte hör högre än 11kHz?
Hoppas till slut att mina tolkningar har relevans, man är ju novis på området.


Summering; direktljud och golvreflex. Separata mätningar av direktljud och golvreflex.


Golvreflex i olika utföranden.

[matssvensson]

Gjorde några mätningar på golvreflexen, samtliga i direktljudsvinkeln.

Kul att följa! Jag förstår inte exakt hur du utfört mätningarna? Kan du beskriva, så kanske det blir enklare att försöka kommentera resultaten. Vad menar du med att du mätt golvreflexen i direktljudsvinkeln - har du mätt direktljudet (utan reflexer från golv och väggar) vertikalt i högtalarens kalkylerade riktning för golvreflexen och horisontellt i direktljudsriktningen från högtalaren till tänkt lyssningsposition? Jag märker att det är svårt att beskriva riktningar i ord...

Sen är jag inte säker på att vår hörsel tolkar direktljud plus första golvreflex samt första takreflex som en summerad tonkurva. Tror både riktning och tidsaspekten spelar roll i den "psykoakustiska" summeringen. Därmed tänker jag att jag får svårt att ha någon bestämd idé kring hur en summerade tonkurva av direktljud och reflex borde se ut. Spontant skulle jag nog sträva efter en jämn spektral balans i primärreflex riktningarna, utan att bli alltför orolig för smalbandiga oroligheter. Och i vissa riktningar skulle jag försöka bredbandigt dämpa reflexenergin. Låter det sen bra skulle jag vara nöjd .

Redovisa gärna mätningarna med lägsta möjliga utjämningseffekt (smoothing), för att kunna dra nytta av maximal frekvensupplösning i uttolkningen av resultatet.

mvh, mats

[galder]

Så har då äntligen ett efterlängtat paket kommit!

2st diskantplåtar med profiluttag enligt den nya domens form.
2st + 2st frontplåtar med olika tjocklek.
2st frontplåtar med hålen för elementet vridna 90 grader (för säkerhets skull). Detta p.g.a. oklarheter vid beställningen. Jag skickade ingen ritning, så det blev nog lite funderingar där.
Fick borra upp hålen för elementet lite grann, då det var några tiondelar mindre än 4mm.
Nu är frontplåten så pass tunn så att det inte är rimligt att använda försänkta skruvar. Känner heller inte till försänkta skruvar med så låg skalle som skulle behövas här.
Tanken bakom den tunna frontplåten är den att eftersom domen är så pass låg (ca 2-3mm), och jag vill få upp den genom diskantplåten i möjligaste mån. Så då beställde jag ett tunnt material för denna, -alternativet hade varit att i t.ex. aluminium svarva ned ett hål för diskanten. Ett annat problem är att nu bygger skruvskallarna på höjden ovanpå frontplåtarna. Inte bra! Detta då diskantplåten skall ligga dikt an mot diskantplåten för som nämnts att domen skall kunna komma upp genom hålet/en i möjligaste mån. Inga skruvar där alltså. Lösningen jag för stunden kunde komma på blev att använda limpistolen för att runt magneten på frontplåtens baksida limma där. Nu har vi ju tur att diametern på Satori-diskanten är 2mm mindre över magneten än originalets, så då har vi lite spel för limmet i baffelhålet. Jag använde skruvarna för att fixera plåten under limningen, för att sedan ta bort dem och täcka hålet för dessa med små tunna möbeltassar. Därigenom förhindras eventuella vibrationer i diskantplåten att skallra mot frontplåten, plus att hålen blir täckta. Och i.o.m. att frontplåten är så tunn, så blir det ett spel bakom denna vid montering i baffeln. Alltså baffelutfräsningens djup är djupare än 1mm. Detta tänkte jag fylla ut med en filtbit eller dylikt, så att frontplåtens ovansida ligger i nivå med baffeln.

Så då kan det roliga börja! Blir spännande detta.

Sedan får man inte glömma sponsringen av plåtar från ett hjälpsamt företag. Kul att det finns så generösa människor. Ett stort tack! För ett tjusigt arbete.


Några bilder på diskantplåt och frontplåt

[galder]

Mats!
Mätning av golvreflexen, med tillägget i direktljudsvinkeln, är uppmätt med mikrofonen i golvnivå, riktad i direktljudsvinkeln mot högtalaren, på 1m avstånd.
Direktljudsvinkeln är vinkeln från högtalarna i riktning till lyssningspositionen. Alltså, off axis utåt i förhållande till vinklen on axis (avståndsberoende C-C, men någonstans måste man fastslå ett mått, i mitt fall 2.5m).
Angående summering av olika riktningar. För att ljudet skall sammanfalla i en hyfsat rak kurva i lyssningspositionen, inkluderat samtliga reflexer, så måste frekvenskurvorna vara så raka som möjligt i alla riktningar. Annars så dippar/toppar det någonstans i totalljudet. Spretar off axis-vinklarna så kan det bli svårt att få ihop summeringen, med verkningar i lyssningspositionen.
Som du spontant själv sammanfattar det ovan. Förutom då att de smalbandiga avvikelserna, kan få förödande effekter på ljudets naturlighet. Bredbandig dämpning finns i första hand i den bakre, som annars kan ställa till det i direktljusvinkeln. Så ganska så lika tänkesätt ändå. Plus att totalljudsmätningar måste ingå i tänket. Allt enligt Peter Steindl’s och Stig Carlsson’s tankegångar.

[galder]

Sådär! Reflexplåt (diskantplåt) och diskanter monterade.
Bra passform.




Tillägg: gjorde en direktljudsuppmätning, vilken visade på en nivåhöjning av diskanten. Detta tyder på att öppningen är bättre anpassad (större öppning = mer energi) till den nya diskantens dome. Höjningen handlar om ca 1 - 1.5dB typ, rakt över. Så kanske ett par tiondelar lägre värde på C1 ordnar det hela?
Lär återkomma.

[matssvensson]

Tack för förtydligandet av mätförfarandet.

Angående summering av olika riktningar. För att ljudet skall sammanfalla i en hyfsat rak kurva i lyssningspositionen, inkluderat samtliga reflexer, så måste frekvenskurvorna vara så raka som möjligt i alla riktningar. Annars så dippar/toppar det någonstans i totalljudet. Spretar off axis-vinklarna så kan det bli svårt att få ihop summeringen, med verkningar i lyssningspositionen.

Visst påverkar ojämnheter i tonkurvorna för olika riktningar totalljudets jämnhet. Men om din högtalare inte är en akustiskt liten pulserande sfär kommer du att få spridningslober med dippar och toppar i vissa riktningar, punkt. Med mer konventionella högtalare och filter blir denna utmaning högst påtaglig och helt raka frekvenskurvor i alla riktningar existerar i praktiken inte.

Jag brukar koncentrera mig på att få ljudet så jämt som möjligt i vissa primära riktningar förutom direktljudet, och där jag vill ha dämpning försöker jag göra den så bredbandig jag kan. Sen får ljudet bli svajigare i andra riktningar utan att förhoppningsvis balansen i totalljudet påverkas påtagligt. Men det är jag det. Jag har lite svårare att tolka hur jag skulle vilja ha summeringen av ljudet från bara två distinkta riktningar, men det finns säkert mer kunskap här på Faktiskt som kan fylla i hur och varför här.

Diskantplåtarna blev ju supersnygga!

mvh, mats

[galder]

Frontplåtars mått.

Om någon vill göra ett par frontplåtar till diskanterna själva så är här några mått som kan användas.

Man kan utgå ifrån en cirkel med diametern 104mm, vilket efter kapning av två stycken sidor således blir största breddmått.
Av denna cirkel kapas det av två motststående sidor om 12mm vardera, till höjdmåttet 80mm.
Ett centrumhål om 44mm tas ut.
3st hål för diskanten borras a’ 4mm. 1st hål borras i 90 grader, i mitten av plåtens ena avkapade raka sida. 11mm från yttre kanten (7mm från centrumhålet). Övriga 2st med 120 graders förskjutning med samma avstånd från kant och hål. Detta för att diskantens fästöron/flatstift skall hamna rätt i baffelns urtag. Egentligen så kan man också nöja sig med 1st av 3st diskanthål, under förutsättning att man då limmar fast diskanten. Detta hål motsvarar det som hamnar bakom reflexplåten (tidigare av mig benämnd diskantplåten). Lät själv denna skruv sitta kvar som en extra förstärkning, förutom limmet.
4st hörnhål borras ca 6.5mm in från avkapningarna, och 5mm in från ytterradien. Alltså i hörnen.
3st av dessa 4st hål kommer att användas, så vill man inte borra alla 4st går det bra det med. Hålet hamnar under den överliggande ramstycket.

http://www.sbacoustics.com/index.php/pr ... -tw29rn-b/

Funderade på om man inte kan använda sig av tunt björklammelträ som används vid modellbyggen som frontplåt. Borde kanske tilltala amatörsnickaren. Möjligen kan man då också fräsa ned lite för att försänka diskanten. Bara en tanke.

[galder]

Ägnade en stund på förmiddagen att försöka få till frekvensgången i diretljudsvinkeln, då den nya reflexplåten (av mig tidigare benämnd diskantplåten) påverkade i högre grad än vad jag hade hoppats på. Av någon outgrundlig anledning störtdök högsta diskanten, men kunde återställa delar av den. Dämpade ut peaken vid 12.5kHz, vilken stack upp lite för mycket.
Då är det bara att sätta igång mätningar för att se hur det ser ut i alla vinklar.

Vad som behöver mätas:

Direktljud +/- ett antal grader.
Sidoreflex (innefattas i ovanstående mätningar, men särredovisas).
Golvreflex, (i direktljudsvinkeln) +/- ett antal grader.
Takreflexen, (i direktljudsvinkeln) +/- ett antal grader.
On axis.

Totalljudsmätning. Skulle helst vilja utföra denna i en lite större tom lokal, eller i varje fall med större friare ytor.

Summeringar behöver göras med minimum:

Direktljud och takreflex.
Direktljud och golvreflex.
Direktljud och golvreflex.
Takreflex och golvreflex.

Dessa mätningar bör sedan betraktas sammantaget för att få en övergripande bild att använda som underlag för justering av frekvensgångens utseende. Lämpligen mäter man huvudriktningarna först för att få en snabb uppfattning av situationen.

Jag definierar direktljudsvinkeln, enligt; C - C 250cm, lyssningsavstånd (vid 90 grader) 300cm.
Sidoavstånd 100cm, i mitt fall. Även större, hellre än mindre.

Tror att jag fick med allt?


Direktljud 1m 3ms, ingen utjämning använd

[galder]

Skitkul, mitt under pågående mätningar så kraschade Arta p.g.a. Windows-uppdatering, och vägrar fungera sedan dess. Suck!
Kompabilitetsproblem skickat till Windows.
Händer något vid nästan alla uppdateringar.
GRrrr!

[galder]

Fick igång det, efter; avinstallering av uppdateringar, och ominstallation av dessa och Arta. Pust!
Får nog börja igen och avvakta med uppdateringar av Windows i några dagar, så att de hinner åtgärda inrapporterade problem från användarna.
Har hunnit kika lite på det jag hann mäta, och det ser...

[galder]

Tittade på hur de olika reflektorplåtarna mätte utan filter.

Jag mätte följande:

Den nya reflektorplåten
Original reflektorplåt
Utan reflektorplåt

Samtliga mätningar är utförda med den nya diskanten, TW29RN-B.
Uppmätningen skedde i direktljudsvinkeln.

Relektorplåten påverkar inte frekvensgången i så hög grad förutom den sänkta nivån. Men orsakar tydligen en dipp i 10kHz. Den nya reflektorplåten ligger någon dB högre i nivå.
Denna syns tydligt i mätningarna. Sedan har jag sett en minskad nivå högre upp i frekvens runt ca 15kHz, med den nya relektorplåten jämfört med original dito. Tittar man på dessa mätningar så får man tydligen hänföra detta till filterkonstruktionen. Då fick man veta det. Bara att göra om, eller i varje fall titta över.
Sedan kan man väl påstå att man kan använda original reflektorplåt även med denna diskant om så skulle önskas.
10kHz motsvarar våglängden 3.44cm. Kan det handla om avståndet bakom reflektorplåten? Alltså en utsläckning där, som påverkar den totala nivån?

Uppmätning av diskanten med nya, original och utan reflektorplåten

[galder]

Stötte på ett intressant inlägg av IÖ i en, mja, tråd.

Delcitat
“...Talar vi däremot musikåtergivning så vill jag ha så fritt som det går de första 20 ms. Det är svårt att uppnå i ett lyssningsrum, men man kan göra sitt bästa - försöka trycka ned alla tidigare tidiga reflexer till under -15 eller till och med -20 dB. Speciellt viktigt är det från riktningar som vi på grund av hörselns konstruktion har svårare att skilja från direktljudet. 

Sen ser jag gärna att man har en period med reflexer som faller i styrka ganska snabbt (kort efterklang, efterklangen finns ju på inspelningen - och just den som musikerna hörde dessutom! ). 

Helst har jag kvar mindre än en miljondel av den akustiska energin (en tusen del av ljudtrycket) i rummet, efter en kvarts sekund. I sådana rum är det lätt att känna igen originalhändelsen när man lyssnar in till orginalhändelsen via ljudbildsöppningen som anläggningen skapar....”

Länk till inlägg
viewtopic.php?p=1948347#p1948347

Från ovanstående stycke
“Speciellt viktigt är det från riktningar som vi på grund av hörselns konstruktion har svårare att skilja från direktljudet.”

Typ bakre dämpskivan då som dämpar ut tidiga reflexer som annars destruktivt hade adderat med direktljudet.
Så hur det ut hemma hos mig? O.B.S! återkommer med totalljudsmätningar inkluderat alla reflexer. Men en gatad mätning om 20ms ser ut som nedan. Finns en del reflexer, men är föskonad från dessa inom 3ms, som är det normala fönstret om 1m.
Finns kanske anledning att titta över detta också.



Direktljud 1m 20ms unsmoothed. OBS! Mätning utförd innan åtg. av topp vid 12.5kHz



Reflexer 20ms

[galder]

En kortare uppdatering. Ibland är det bra med ytterligare mätningar utöver direktljudet. Vid mätning av andra vinklar så kunde jag konstatera ett par problem. Dessa kunde också återfinnas i totalljudsmätningar.

2st problem.
1. Slarv med delningsanpassningen visade sig som en dipp där i övriga vinklar/totalljudsmätningar. Det vill vi ju inte ha.
2. Den högsta diskanten faller lite väl snabbt över 12kHz. Flera dB mot 20kHz.

Återgång till föregående filter med noggrannare delningsanpassning bör åtgärda dessa problem. T.ex. så har det utförandet gett betydligt bättre output i högsta diskanten. Impedansen som var lite "knölig" går sannolikt att justera, enligt en simulering.
Kan redovisa detta vid ett senare tillfälle.

[galder]

Då är hoppet ute!
Åter till verkligheten.
Delningsfrekvensen 4kHz visade sig inte hålla. Diskanten går visserligen att dela vid denna frekvens, men dessvärre så klarar inte basen att delas så högt upp, då den sprider för mycket i vinklar off axis. Det kan man se i mätningen av sidoreflexen som börjar dippa redan vid 2kHz. Detta borde inte vara en nyhet, utan följer man ordningen med framtagande av filter för bedömning av delningsfrekvens vid uppmätta element utan filter, och tillverkarens datablad så syns detta tydligt. Jag valde att ändå testa, med ett nedslående resultat. Så jag delar nu vid en lägre delningsfrekvens. Tycker att jag fick ihop ett rätt så bra nytt filter idag att utgå ifrån.
Vad säger då mätningarna i övrigt; t.ex. Så behöver toppen 12 - 14kHz dämpas, och likaså området 7 - 9kHz kan också behöva dämpas, om än i lite mindre omfattning. Jag har också utfört en totalljudsmätning, vilken jag inte har redovisat här. Det får bli senare när jag har kommit lite längre i arbetet. Inkluderar man den mätningen, i.o.f.s. en aning vanskligt p.g.a. rummets beskaffenhet, men ändock, så ser man på den, dels att det toppar uppåt 14kHz (omnämnt ovan), och att det dippar en aning runt 3, och 6kHz. Till skillnad mot tidigare mätningar inte alls i omfattningen som dippen vid 4kHz var med föregående delningsfrekvens. Det gäller här alltså att hitta en balans mellan direktljud och totalljud. Men som sagt, hellre svaga dippar än toppar. Kan nämna att inte heller diskanten är optimal, då också den sprider lite mycket i högsta frekvenserna, vilket inte heller det var en nyhet, men något jag kan leva med. Typ, rak frekvensgång upp till 15kHz är acceptabelt för en bra trovärdig återgivning. Utfallet lär nog bli ett dropp om ca 5dB i storleksordning över 15kHz, i slutänden. Kan kanske rikta om ambiensdiskanterna att gå in vid 15kHz för att öka nivån där. Jag har uteslutit dessa i samtliga mätningar, och funderar att lägga in en koppling där man kan ansluta dem som option, via en tåt t.ex. med banankontakter. Diskanten SB26ADC som var ett alternativ vid val av diskant, både mäter och har en riktigt bra frekvensgång som nog skulle fungera bättre här, men jag satsade på den lite exklusivare varianten ändå. Lyssnade lite också, vilket ingår i bedömningen, men efter att ha varit ifrån en anläggning i ett halvt år så har det varit svårt att lyssna och bedöma. Eller egentligen kanske man kan säga att jag nu har opåverkade öron från stereoljud, i synnerhet då jag under den perioden endast har lyssnat på livemusik i olika former kanske har ett än bättre hörselminne än annars. Vill annars hävda att nu låter det verkligen OA. Lätt och luftigt. Basen är kraftigare, vilket kanske beror på att den är mer artikulerad än de tidigare SS8545. Lyssnade lite på Simone Kopmajer, Chantal Chamberland, Kandace Springs, vilket som sagt lät alldeles förträffligt. Ser framåt med tillförsikt.



Vinklar


Summeringar

[matssvensson]

Spännande! Jag är lite förvånad att du får så oroliga kurvor i den översta diskanten, där det ser ut som du får tydliga peakar och utsläckningar. Jag skulle gissa att du kan se oroligheter i pulssvaret inom ditt tidsfönster som tyder på reflexer/diffraktion från elementens näromgivning.

Du kan testa genom att göra tidsfönstret kortare för att se när oroligheterna försvinner. Om du behöver kan du tidigarelägga starten av tidsfönstret till innan första pulsen syns, för att behålla en minsta längd på fönstret. Skulle vara kul om du kunde identifiera varifrån de kommer och se om några går att påverka.

mvh, mats

[galder]

En annan sak som jag redovisade tidigare och då bara hanterade i form av korrigering av nivån, är reflexplåtens inverkan. Tittar man lite noggrannare så ser man att den nya plåten ställer till det i hög grad, som det ser ut. Vilket berör problemfrekvenserna vad gäller toppar och i viss mån dippar. Som t.ex. Topp vid 4, 7-9, 12-14kHz. Dipp i områdena 5-7, > 14kHz.
Men hur formar man en sådan plåts urtag? En halvcirkel för vågutbredningens skull, oavsett domens form? Ni förstår vad jag menar. Man kanske skulle fila till plåtarna som ett test? Eller helt enkelt gå tillbaks till originaldito? Domen går ju fri ändå.

Annars uppträder oroligheter inom tidsspannet 0.3-1.0ms, för att accellerera vid 1.5ms, vid de högre frekvenserna.

Jämförelse original och ny reflektorplåt

[matssvensson]

Min erfarenhet är att diskantelement är mycket känsliga för sin närmiljö, det vill säga hur diskantplåten sluter an mot elementet. Jag skulle försöka få övergången från elementet till dina nya plåtar att likna originalplåtens utseende så mycket som möjligt. Själv använder jag blue-tack häftmassa för att släta till övergången mellan diskantplåten och min akustiska lins på mina högtalare.

Innan du filar nya former kan du kanske pröva dig fram med en bit kartongpapper som du tejpar ovanpå plåten, där du kan pröva dig fram till en form som passar domen? Jag skulle börja med en form som sluter an så tätt som möjligt på själva domeformen (typ 1 mm gap) men utan "piggen" i mitten.

mvh, mats

[galder]

Jo jag hade själv tankar på att försöka ändra formen, och då höjden är begränsad, tänkte jag mig gå närmare domen som du nämnde. Får nog testa. Kanske att kurvan med originalet blev mjukare, kanske beror på att den dämpar mer. Men som sagt, kan ju testa lite.

[Nattlorden]

måste man ha metall? skulle inte lite tjockare gummi funka?

[galder]

Någon hård yta, räcker nog. Bör nog inte vara så tjock att domen inte når upp förbi den. Men sett till den bakre delen, parallell med väggen så finns det ju mer utrymme förståss.

[galder]

Gjorde som sagt en ändring av reflektorplåtens uttag i den med väggen parallella delen. Använde en tunn, styv plastbit, som formade uttaget till en halvcirkel, lägre än nuvarande uttag. Radien på halvcirkeln avslutade jag precis i kanterna på domen. Täckte alltså kantupphängningen, liknande som på originalet.
Nu utförde jag inte mätningarna vid samma tillfälle, inställningar, men bedömer ändå att man kan dra slutsatsen att de är jämförbara då nivån är liknande.
Så hur blev det då.
Som jag kan bedöma så lyftes nivån över ca 14kHz med ett par dB, som största effekt, och dippen mellan 9 - 12kHz fylldes ut lite mer. Gott nog! Mer än jag vågade hoppas på. Dock så kvarstod den oroliga frekvensgången.
Så hur går man vidare? Får förståss testa lite olika utföranden. Den oroliga frekvensgången, vet jag inte hur jag skall angripa. Man kan kanske sedan använda lite smältlim, plastic padding för att fila till det i slutligt utseende? Eller skall man be om en ny uppsättning. Varggrin!




Före - efter ändring av reflektorplåtens uttag. (olika mättillfällen) ej utjämnad mätning.

[matssvensson]

Så hur går man vidare? Får förståss testa lite olika utföranden. Den oroliga frekvensgången, vet jag inte hur jag skall angripa. Man kan kanske sedan använda lite smältlim, plastic padding för att fila till det i slutligt utseende? Eller skall man be om en ny uppsättning. Varggrin!

Jag använder blue-tack häftmassa. Det går lätt att modellera över mindre ytor och är rimligt lätt att ta bort när man vill göra om.

/m