av IngOehman » 2003-12-26 17:27
Dawen: Det Luminous talar om har ingenting med de delayer man sätter in för att undvika lokalisation av publikplacerade stödhögtalare i PA-sammanhang att göra. Absolut ingenting, det är helt skilda frågor. IACC och HAAS är helt utan beröringspunkter.
Luminous: Jag kan inte säga så mycket. Dels är materialet man utgår ifrån för att få fram korrektionerna extremt stort och komplex, och ingenting som går att redovisa här på Forum. Jag höll på över ett år med studierna av de aktuella fenomenen. Beroende på variationer i konfiguration skall dessutom korrektionerna vara lite olika.
Jag kan svara på en sak dock, nämligen ungefär hur stora dom är - det rör sig typiskt om mindre än +/- 1 dB i nollgradersaxeln, vilket som du förstår betyder att dessa korrektioner är överkurs om högtalaren naturligt har större tonkurvefel än så. Det har ju de flesta.
Jag har kollat igenom både senaste årets High Fidelity och Stereophile, och de allra flesta högtalare har fortfarande tonkurvefel om 5 dB p-p eller större.
Principerna för korrektionen (som alltså sker mot en kombination av stereosystemets och hörselegenskaperna) kan dock givetvis fortfarande av av akademiskt intresse, men de flesta högtalare är inte lämpade ämnen för att införa dem. De måste först rätas ut.
Det som krokigt skall bli måste rätas i tid...
En annan viktig sak är att dessa korrektioner (som alltså rent psykoakustiskt rätar ut tonkurvan som uppstår i hörselmekanismen (även mätmässigt) fördelad såsom stimuli över hela ljudbilden) inte kan göras av en elektronisk apparat någonstans i hifi-kedjan. Den signal som skall korrigeras är nämligen inte tillgänglig innan man kommit in i högtalaren, eftersom processen är en del av den dekoder som högtalaruppställningen utgör.
Vh, Ing. Öhman
PS.
Nej, målet med akustik-bearbetning är inte att eliminera alla andra ljud än direktljudet, d v s alla ljud från rummet. Det är absolut nödvändigt med reflexioner från rummet för att stereosystemet skall kunna arbeta tillfredsställande.
Däremot är efterklangen från rummet i princip entydligt av ondo. Reflexionerna får heller inte komma varifrån som helst, eller i vilka tidsintervall som helst. Ej heller får de ha vilka klanger som helst. En högtalare måste därför ha noggrannt styrd tonkurva i ALLA utstrålningsriktningar (oändligt många). Varje strålningsriktning måste vara anpassad för såväl stereosystetets som hörselns egenskaper för att den ljudföltsdekoder som "högtalaruppställningen i rummet" utgör skall kunna fungera optimalt och återställa en holografisk bild* av ursprungsförloppet.
Rumsakustik är ett komplicerat ämne som inte lämpar sig att brytas ned till några få tumregler. Fast det är lätt att förstå att alla vill ha tumregler - det ligger ju i människans natur att vilja skaffa sig makt över tingen, och genvägar lockar alltid. Många har försökt, och jag har hört reslutaten alltför ofta...
*Vilket faktiskt kan visas vara en åttadimensionell företeelse(!) om alla processer är under kontroll.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
