spikes vs mjukfötter - igen

[IngOehman]

Mja, du kontaminerar ofta språket på ett dekadent vis, det vill säga du använder engelska begrepp när vedertagna svenska begrepp finnes.

Bara när det blir bättre så.

Och igen - det gör även du, men du är inte en early adopter. Inte en person som går före. Och nej, det är inte synonyma uttryck.


Vh, iö

[Morello]

men du är inte en early adopter.

Vh, iö

Apropå kontamination

[dewpo]

https://en.wikipedia.org/wiki/Diffusion_of_innovations

[IngOehman]

Som sagt - föregångare är INTE en synonym. Early adopter var ett väldigt medvetet exempel på när det inte finns något synonymt svenskt uttryck. Klart man kan direktöversätta till tidig användare, men det är inte etablerat och kan missförstås att betyda någon använder en sak tidigt på dagen, i späd ålder eller något annat.

Men min poäng är att den som har din attityd till språkförändingar nog bara är blind för språkets brister. Och är djupt konservativ på ett utvecklingshämmande sätt.

Med det sagt är jag STOR motståndare till språkförflackande förändringar, alltså sådana som hämmar användbarheten. Och det tror jag nog du vet, även om du låtsas om motsatsen.


Vh, iö

[Johan_Lindroos]

Apropå språkutveckling:
https://kvartal.se/artiklar/fredagsinte ... ria-bylin/
(en podd på ca en timme som jag tyckte var intressant när jag lyssnade på den)

"På Språkrådet, som ingår i en statlig myndighet, finns det tjänstemän som ägnar hela dagarna åt att vårda svenska språket. Men hur går det till? Och hur står det till med vårt modersmål?

Maria Bylin, doktor i svenska språket, är en av dem som har det här ansvarsfulla uppdraget. I Fredagsintervjun levererar hon en del kärva besked till alla de språkpoliser landet runt som hoppas att språkvårdarna ska ge dem stöd när de har irriterat sig på ett ord eller en fras.

– Språket är väldigt demokratiskt, man vill gärna bestämma över det – men man är en av tio miljoner, påminner Språkrådets Maria Bylin.

Maria Bylin berättar hur hon ser på sitt uppdrag, på anglicismer, vikten av regler som lärs ut, om språkpolicyer, ord som betyder motsatta saker, skrytfenor, språkaktivism, ordet hen, uttalet av gatunamn, nyttan av språktest och hur ordet influencer fungerar i plural.

Språkvårdaren Maria Bylin intervjuas av Staffan Dopping."

[PekkaJohansson]

Jag har inte hört inslaget men jag tycker nog att Språkrådet kunde vara lite stramare. Ett exempel är just engelska uttryck och ändelser i svenska språket. Argumenten för att i möjligaste mån undvika dem är lika giltiga i dag som för tio år sedan, men rådet börjar nu - likt högtalare på mjuka fötter - svaja under vad som tycks vara mängdens tryck. Att även yrkespersoner närmast regelmässigt slänger sig med engelska begrepp i tal- och skriftspråk är mest ett uttryck för lathet. Min gamle statskunskapslärare, den salige Bo Jonsson vid Örebro universitet, sa alltid att det är ens förbannade skyldighet att översätta. Det handlar om att eftersträva enlighet i språket, att inte skapa språkliga barriärer och om att bevara ett litet språk som svenskan. Jag talar inte om enstaka låneord som smyger sig in genom århundradena utan om oskicket att lägga in framför allt engelska uttryck i var och varannan mening. För övrigt fungerar "tidig användare" utmärkt som översättning för "early adopter" på samma sätt som "tidig varning" har blivit det svenska uttrycket för engelskans "early warning" när man talar om konflikthantering. Det är för övrigt trevligt att se att SR skriver pluralformen "policyer" av låneordet även om översättningen "riktlinjer" hade fungerat minst lika bra.

För att återgå till trådämnet: jag använder med stor fördel Sonic Design-fötter under mina sidosystem. När jag flyttade mina bastorn nyligen upptäckte jag att heltäckningsmattans botten ger ganska lagom frikoppling med modulerna stående direkt på golvet - det vill säga utan de 50-100 kg-kuddar som jag hade tidigare. Tornen svajade dock snyggare med kuddarna under så de åker nog dit igen när den slutliga placeringen är bestämd.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Morello]

Om Bo Jansson visste hur ingenjörer i allmänhet och mjukvaruingenjörer i synnerhet talar, skulle vederbörande gissningsvis resa sig ur graven.

"Ta å sejva den där sedan vrider vi på lite mer gain och justerar delayen innan vi printar"

[Morello]

Mja, du kontaminerar ofta språket på ett dekadent vis, det vill säga du använder engelska begrepp när vedertagna svenska begrepp finnes.

Bara när det blir bättre så.


Vh, iö

Det är din högst subjektiva bedömning och det finns många som inte delar den.

[IngOehman]

Det är riktigt att min uppfattning är subjektiv, och jag funderade på att skriva just detta att det är min subjektiva uppfattning, men föreställde mig att du skulle förstå det utan att jag specifikt klargjorde att uppfattningar är subjektiva. Det är de ju alltid.

Din uppfattning om när saker är dekadenta är möjligen däremot rimliga att beskriva som objektivt fel.

Andras uppfattningar saknar för övrigt betydelse eftersom de är spekulativa, bara jag vet ju vad jag avser kommunicera. De flesta (jag inkluderad) förstår detta och kommer därför bara språkliga kommentarer när något är objektivt/konkret fel. Råder dig att agera på samma sätt.


Vh, iö

[Morello]

Jag råder dig att läsa Pekkas klarsynta inlägg i ämnet.

[IngOehman]

Jag är i princip inte överens med Pekka om något som har med språk att göra, delvis på grund av att språkrådet har varit en sådan ledstjärna för Pekka, oavsett hur ute och cyklande de varit. Fast självklart är vi överens om.mycket också, men det har av naturliga skäl inte renderat diskussion.

Så det var på sätt och vis upplyftande att se honom kritisera Språkrådet nu. De förtjänar dock kritik på massor av andra sätt också. Deras oförmåga att utgå ifrån en rationell analys är bedrövlig, liksom deras komplians när det gäller att bejaka bedrövliga förändringar som minskar språkets stringens och entydighet.


Vh, iö

[Morello]

Jag är helt överens med Pekka vad avser språk, varför det kanske inte är helt förvånande att jag inte är överens med dig med avseende på tex. godtycklig tillika onödig kontamination.

[IngOehman]

Säkert...

Du kan omöjligen veta att du har helt överens med någon om saker som ni inte diskuterat uttömmande, i åratal och i fullständig detalj. Språk är ett STORT och oerhört komplex ämne. Jag är överens med nästan alla, om det mesta som har med språk att göra. Så är det självklart, mellan folk som kan tala med varandra.

Men jag är nog inte överens med någon om varje liten detalj. Det är nog ingen, med någon! Och jag tror att du förstår det, om du tänker efter lite.


Vh, iö

- - - - -

PS. Intressant, eller snarare underhållande, att du skriver kontamination och inte nedsmutsning, förorening, besudling, nedsmittning eller utsatt för något främmande. Det ger ditt inlägg ett mer än försumbart pajasintryck.

[idea]

Snälla, snälla - när ni diskuterar språkliga begrepp kan ni väl åtminstone se till skriva begreppen korrekt, det vill säga med gemen bokstav:

...googla dikotomier för att vara säkra på vad som menas kan man via Wikipedia hamna på en föreläsning om grundläggande vetenskapsteori, logik och den vetenskapliga metoden...

Stor bokstav används i rubriker, egennamn och titlar på konstnärliga verk samt förstås i ny mening.

Med de allra vänligaste hälsningar

Pekka

Svar ja - det var samtliga rubriker!

Oavsett om ämnena var rubriker i Wiki-artiklarna står de som löptext i meningen ovan och ska då skrivas med gemen bokstav. Artikeln "Grundläggande vetenskapsteori" handlar om grundläggande vetenskapsteori, för att förtydliga.

Med vänlig hälsning

Pekka

Ett sånt lysande exempel på härskarteknik i en diskussion - börja diskutera något helt annat där man förringar inlägget och flyttar fokus till sig själv.
Jag hävdar fortfarande att de är avsedda att läsas som rubriker även om det är skrivna i löpande text. Formellt skulle jag satt citattecken runt rubrikerna men jag strök helt fräckt dessa för enklare läsbarhet.

[PekkaJohansson]

Svar ja - det var samtliga rubriker!

Oavsett om ämnena var rubriker i Wiki-artiklarna står de som löptext i meningen ovan och ska då skrivas med gemen bokstav. Artikeln "Grundläggande vetenskapsteori" handlar om grundläggande vetenskapsteori, för att förtydliga.

Med vänlig hälsning

Pekka

Ett sånt lysande exempel på härskarteknik i en diskussion - börja diskutera något helt annat där man förringar inlägget och flyttar fokus till sig själv.
Jag hävdar fortfarande att de är avsedda att läsas som rubriker även om det är skrivna i löpande text. Formellt skulle jag satt citattecken runt rubrikerna men jag strök helt fräckt dessa för enklare läsbarhet.

Extremt trist inlägg som egentligen inte förtjänar ett svar men eftersom poängen inte verkar ha gått fram: läs andra meningen i mitt inlägg igen och läs den noga. Ledtråd: ordet "om". Klistrar in ditt och mitt inlägg igen så att du kan jämföra:

Och för oss som är tvungna att Googla Dikotomier för att vara säkra på vad som menas kan man via Wikipedia hamna på en föreläsning om Grundläggande vetenskapsteori, Logik och Den vetenskapliga metoden, mycket intressant.

...googla dikotomier för att vara säkra på vad som menas kan man via Wikipedia hamna på en föreläsning om grundläggande vetenskapsteori, logik och den vetenskapliga metoden...

Vänligen

Pekka

[idea]

Jo jag kan läsa och jag förstod precis vad du menade. Det jag triggar på är just denna mening där du tillrättavisar mig hur JAG SKALL skriva. Tämligen irrelevant för diskussionsinlägget som jag skrev.

[Tell]

Jasså göbbar, ni håller fortfarande på att jiddra om random offtopic-grejer?
Själv tycker jag det är jävligt kjedeligt att vara alltför stel i språket, därför drar jag till med lite softare talspråk där det är vanligt att man slänger in både gamla och nya låneord. För det är precis som Ingvar skriver att det är så som språk alltid har utvecklats. Kollade på ett avsnitt av värsta språket (mmm, små bokstäver ) för ett tag sen där dom berättade att britter och vikingar förr i tiden kunde snacka hyfsat med varandra då både kommer från samma språk (därför som t ex så har våra kroppsdelar väldigt lika namn på båda språken), men att dom senare har delat på sig så mycket så det är så gott som omöjligt nu att förstå varandra om man inte kan språken. Så jag tycker det är lite coolt ändå att språken igen saakta men säkert börjar närma varandra igen. Alltid är flytande och ingenting är som det alltid har varit, så att försöka stoppa utvecklingen är både onödigt och lönlöst.

Hur gick det förresten med diskussionen om spikar versus softfeets?

[IngOehman]

Bra, balanserar och insatt inlägg!

Intill för cirka 100 år sedan så fanns åtskilligt kvar från den äldre mera skandinaviskinspirerade engelskan kvar.

What heit thou, säger man ju inte idag, när man menar what’s your name. Alltså vad heter du.

Träffade en gammal brittisk man i 70-talets början, som var på resa i Sverige och som väl närmade sig 80 då. Han kunde berätta massor av intressanta saker om varianter i engelskan som fortfarande levde kvar här och där i England när han var barn.

Påfallande ofta var ord klart likare skandinaviska, och ordföljden likaså. Han berättade i timmar och även om jag lyssnade storögt (storörat?) så har jag såklart glömt mycket av det han berättade.

Men jag minns också mycket av det.

Jag talade mycket lite engelska då (var ju både barn och illa språkobegåvad därtill) och förstod ändå nästan allt han sade då han talade gammal-engelska. Utvald såklart, sådant som var likt svenska. Han var ju själv väldigt språkintresserad och talade lite skandinaviska, och tyckte de stora likheterna med skandinaviskan, som de rört sig bort ifrån de senaste 100 åren var fascinerande.

Så man behöver inte ens gå långt tillbaka (typ till vikingatiden ~800-1300 år sedan) för att finna engelskan och svenskan vara mycket mera lika. 100 år räcker, eller kanske 150 år nu.


Vh, iö

- - - - -

PS. Jag improviserade stavningen på ”hajt”, som jag ju bara hört talat. Vet inte hur det stavades.

[hifikg]

Hur gick det förresten med diskussionen om spikar versus softfeets?

Alla är överens om att det är bäst. Så nu ägnar vi oss åt hur vi ska säga det.

[petersteindl]

Jasså göbbar, ni håller fortfarande på att jiddra om random offtopic-grejer?
Själv tycker jag det är jävligt kjedeligt att vara alltför stel i språket, därför drar jag till med lite softare talspråk där det är vanligt att man slänger in både gamla och nya låneord. För det är precis som Ingvar skriver att det är så som språk alltid har utvecklats. Kollade på ett avsnitt av värsta språket (mmm, små bokstäver ) för ett tag sen där dom berättade att britter och vikingar förr i tiden kunde snacka hyfsat med varandra då både kommer från samma språk (därför som t ex så har våra kroppsdelar väldigt lika namn på båda språken), men att dom senare har delat på sig så mycket så det är så gott som omöjligt nu att förstå varandra om man inte kan språken. Så jag tycker det är lite coolt ändå att språken igen saakta men säkert börjar närma varandra igen. Alltid är flytande och ingenting är som det alltid har varit, så att försöka stoppa utvecklingen är både onödigt och lönlöst.

Hur gick det förresten med diskussionen om spikar versus softfeets?

Bra, balanserar och insatt inlägg!

Vh, iö

+1. Jag gillar Tells inlägg där.

Med vänlig hälsning
Peter

[IngOehman]

Vi talar allesammans moderna Ingvaeonic-varianter!


Vh, iö

[Harryup]

Jasså göbbar, ni håller fortfarande på att jiddra om random offtopic-grejer?

Detta är faktiskt. Att efter 36 sidor hålla sig till ämnet är off-topic.

/Harry Up

[Tell]

Jasså göbbar, ni håller fortfarande på att jiddra om random offtopic-grejer?

Detta är faktiskt. Att efter 36 sidor hålla sig till ämnet är off-topic.

/Harry Up

Ja det är ju så, och alla verkar hålla sig vid tämligen gott humör, så då är allt fett chill jau

[Morello]

Den här publikationen rekommenderas varmt till såväl Tell som Ingvar:

[Johan_Lindroos]

Den här publikationen rekommenderas varmt till såväl Tell som Ingvar:

Har du läst bokens titel?

[IngOehman]

Lite pinsam ja, tre olika typsnitt, 2/3 i versaler och en okynnesorduppdelning med ett felkonstruerat bindestreck...

Det kan dock vara ironiskt menat. Jag hoppas det.

Jag har inte hört inslaget men jag tycker nog att Språkrådet kunde vara lite stramare. Ett exempel är just engelska uttryck och ändelser i svenska språket. Argumenten för att i möjligaste mån undvika dem är lika giltiga i dag som för tio år sedan...

Ett exempel på oförändrad giltighet är att det var ogiltigt då som nu.

...men rådet börjar nu - likt högtalare på mjuka fötter - svaja under vad som tycks vara mängdens tryck.

Sakligt tveksamt - högtalare på mjuka fötter svajar inte av tryck. Rörelser på grund av kraft anbringad i frekvensplanet kan dock renderar rörelser, men inte mera än på hårda, snarare betydligt mindre, och definitivt vid lägre frekvens.

Att även yrkespersoner närmast regelmässigt slänger sig med engelska begrepp i tal- och skriftspråk är mest ett uttryck för lathet.

Eller också inte.

Det beror på skälet, som du faktiskt bara kan spekulera om.

Och ”yrkespersoner”? Snacka om luddigt språk. Om du menar att fackuttryck används i många yrken så blir det tydligare om du skriver det. Eller menar du att människor som har ett jobb är en speciell sorts människor?

Min gamle statskunskapslärare, den salige Bo Jonsson vid Örebro universitet, sa alltid att det är ens förbannade skyldighet att översätta.

Här har du gått riktigt språkligt vilse, tycks det... Vet du vad salig betyder? Du använder det som vore det synonymt med bortgången, antagligen för att du hört uttrycket ”salig i åminnelse”, och glömt senare halvan, och överfört känslan till den fösta... ”Salig i åminnelse” beskriver att det FÖR DIG är ett ljust, vackert, lyckligt minne. Att du tyckte om personen. Salig betyder att HAN är (inte var) lycklig (vilket må vara sant men känns som en föga relevant kommentar).

Uttrycket ”ens förbannade skyldighet att översätta” antyder dock motsatsen till lycka (salighet),låter som ett exempel på frustration - där det kan vara mera konstruktivt att försöka förstå varför människor väljer det språk som bäst beskriver det de vill uttrycka. Kort sagt, om någon använder ett ord som du Pekka ogillar, så kan det på sin höjd bero på att de saknar utbildning, men näppeligen på att de inte accepterar sin skyldighet att tala som DU (eller lycklige Bo) vill. Det kan även bero på att de vet bättre och förstår att berika språket.

Människor har hur som helst inte sådana skyldigheter. Snarare har de som (tror att de) vet bättre en potentiell skyldighet (well, möjlighet) att hjälpa den som kan berikas av större kunskap. Inte med pekpinnar utan med saklig information om varför ett visst språkbruk är bättre än ett annat. Finns det inga argument är det bara en åsikt.

Det handlar om att eftersträva enlighet i språket, att inte skapa språkliga barriärer och om att bevara ett litet språk som svenskan.

Samma sak kan beskrivas som att begränsa och utarma, att reducera uttrycksmöjligheter och dito mångfald och att agera nationalistiskt. Jag ser det som tre bra argument för att avstå.

Jag talar inte om enstaka låneord som smyger sig in genom århundradena utan om oskicket att lägga in framför allt engelska uttryck i var och varannan mening.

Oskick är din helt subjektiva uppfattning. Det är inte fakta. Och ”enstaka”? Nästan alla ord i språk är lånenord! Det som varierar är hur långt tillbaka i tiden man behöver gå för att hitta källan.

Missförstå mig inte, jag delar din uppfattning att det finns exempel på inte bara onödiga låneord utan till och med förkrånglande dito. Men det är ju inte saklig grund för att generalisera och urskillningslöst attackera konceptet att låna ord.

Det är lika dumt som att hävda att alla män är ansvariga för en mans förbrytelse mot en kvinna (men inga kvinnor är det...) eller att påstå att det är dåligt att bryta mot lagen, utan hänsyn till den specifika paragrafen.

För övrigt fungerar "tidig användare" utmärkt som översättning för "early adopter" på samma sätt som "tidig varning" har blivit det svenska uttrycket för engelskans "early warning" när man talar om konflikthantering. Det är för övrigt trevligt att se att SR skriver pluralformen "policyer" av låneordet även om översättningen "riktlinjer" hade fungerat minst lika bra.

Det behöver du fråga den som skrev det. Om personen anser att en policy inte är synonymt med riktlinje så har du fel. Jag menar t ex att riktlinjer är ett mjukare ord. Något som säger typ ”ungefär så här”, eller ”såhär men resten som du vill”. En policy är mera något som berättar vad som gäller, ofta med konsekvenser inkluderade. Exempel:

”-Vår policy är nolltolerans och omedelbart avskedande vi överträdelse”

Fungerar inte så bra om du substituerar med riktlinje, eller hur?

Jag tror du handikappas av din (som jag uppfattar det) väldigt kantiga världsbild. Du VILL att det skall vara enklare än det är, och ogillar att språkkänsla i många fall är bästa vägledning. En språkkänsla som vilar mot den intuition som vuxit fram från exponering av kommunikation, inte av utantillärda regler.

Låneord är en fantastisk resurs, när de fungerar (läs; de förstås) och gör språket rikare, och kanske också förenklar! I en specifik mening/i det specifika fallet alltså. Språket som sådant blir ju inte förenklat utan snarare utvecklat och berikat av låneord.

Det är lite som med fjärrkontroller.

Språk behöver vara rika på ord och möjligheter, för att det skall bli lätt att kommunicera, såsom fjärrkontroller blir enkla och snabba att kommunicera med (till den styrda apparaten) om de har många knappar, inte få (och en massa jobbiga menysystem...).

Det ultimata exemplet kanske dock är lämpligt att ta från musikens värld, där timing (ja, låneord) är en viktig faktor, som ställer krav på musikinstrumentens förmåga att fungera direkt och distinkt: Ett piano är inte svårspelat för att det har många tangenter - tvärtom!

Det gör det till ett av de mest lättspelade intrumenten som finns. Toner är i musiken lite som ord i språket.


Vh, iö

[IngOehman]

PS. Bara för att undvika missförstånd - pianister har inte ett lättare jobb än andra musiker, det lättspelade instrumentet (om man jämför) kompenseras väl av att pianonoter statistiskt är lika mycket mera komplexa.

Till alla instrument finns det noter som gränsar till det spelbara, och det är ”enklare noter” till mera svårspelade instrument.

[RogerJoensson]

Den här publikationen rekommenderas varmt till såväl Tell som Ingvar:

-Underbar LAYOUT MÅ-
jag Säga!

[Nattlorden]

Den här publikationen rekommenderas varmt till såväl Tell som Ingvar:

-Underbar LAYOUT MÅ-
jag Säga!

Styvt jobbat, men det var inte typografiregler det gällde....

[Morello]

Den här publikationen rekommenderas varmt till såväl Tell som Ingvar:

Har du läst bokens titel?

Jag har läst hela boken inklusive titeln - har en äldre upplaga hemma.