Lite pinsam ja, tre olika typsnitt, 2/3 i versaler och en okynnesorduppdelning med ett felkonstruerat bindestreck...
Det kan dock vara ironiskt menat. Jag hoppas det.
PekkaJohansson skrev:Jag har inte hört inslaget men jag tycker nog att Språkrådet kunde vara lite stramare. Ett exempel är just engelska uttryck och ändelser i svenska språket. Argumenten för att i möjligaste mån undvika dem är lika giltiga i dag som för tio år sedan...
Ett exempel på oförändrad giltighet är att det var ogiltigt då som nu.

PekkaJohansson skrev:...men rådet börjar nu - likt högtalare på mjuka fötter - svaja under vad som tycks vara mängdens tryck.
Sakligt tveksamt - högtalare på mjuka fötter svajar inte av tryck. Rörelser på grund av kraft anbringad i frekvensplanet kan dock renderar rörelser, men inte mera än på hårda, snarare betydligt mindre, och definitivt vid lägre frekvens.
PekkaJohansson skrev:Att även yrkespersoner närmast regelmässigt slänger sig med engelska begrepp i tal- och skriftspråk är mest ett uttryck för lathet.
Eller också inte.
Det beror på skälet, som du faktiskt bara kan spekulera om.
Och ”yrkespersoner”? Snacka om luddigt språk. Om du menar att fackuttryck används i många yrken så blir det tydligare om du skriver det. Eller menar du att människor som har ett jobb är en speciell sorts människor?
PekkaJohansson skrev:Min gamle statskunskapslärare, den salige Bo Jonsson vid Örebro universitet, sa alltid att det är ens förbannade skyldighet att översätta.
Här har du gått riktigt språkligt vilse, tycks det...

Vet du vad salig betyder? Du använder det som vore det synonymt med bortgången, antagligen för att du hört uttrycket ”salig
i åminnelse”, och glömt senare halvan, och överfört känslan till den fösta... ”Salig i åminnelse” beskriver att det FÖR DIG är ett ljust, vackert, lyckligt minne. Att du tyckte om personen. Salig betyder att HAN är (inte var) lycklig (vilket må vara sant men känns som en föga relevant kommentar).
Uttrycket ”ens förbannade skyldighet att översätta” antyder dock motsatsen till lycka (salighet),låter som ett exempel på frustration - där det kan vara mera konstruktivt att försöka förstå varför människor väljer det språk som bäst beskriver det de vill uttrycka. Kort sagt, om någon använder ett ord som du Pekka ogillar, så kan det på sin höjd bero på att de saknar utbildning, men näppeligen på att de inte accepterar sin skyldighet att tala som DU (eller lycklige Bo) vill. Det kan även bero på att de vet bättre och förstår att berika språket.

Människor har hur som helst inte sådana skyldigheter. Snarare har de som (tror att de) vet bättre en potentiell skyldighet (well, möjlighet) att hjälpa den som kan berikas av större kunskap. Inte med pekpinnar utan med saklig information om varför ett visst språkbruk är bättre än ett annat. Finns det inga argument är det bara en åsikt.
PekkaJohansson skrev:Det handlar om att eftersträva enlighet i språket, att inte skapa språkliga barriärer och om att bevara ett litet språk som svenskan.
Samma sak kan beskrivas som att begränsa och utarma, att reducera uttrycksmöjligheter och dito mångfald och att agera nationalistiskt. Jag ser det som tre bra argument för att avstå.
PekkaJohansson skrev:Jag talar inte om enstaka låneord som smyger sig in genom århundradena utan om oskicket att lägga in framför allt engelska uttryck i var och varannan mening.
Oskick är din helt subjektiva uppfattning. Det är inte fakta. Och ”enstaka”? Nästan alla ord i språk är lånenord! Det som varierar är hur långt tillbaka i tiden man behöver gå för att hitta källan.
Missförstå mig inte, jag delar din uppfattning att det finns exempel på inte bara onödiga låneord utan till och med förkrånglande dito. Men det är ju inte saklig grund för att generalisera och urskillningslöst attackera konceptet att låna ord.
Det är lika dumt som att hävda att alla män är ansvariga för en mans förbrytelse mot en kvinna (men inga kvinnor är det...) eller att påstå att det är dåligt att bryta mot lagen, utan hänsyn till den specifika paragrafen.
PekkaJohansson skrev:För övrigt fungerar "tidig användare" utmärkt som översättning för "early adopter" på samma sätt som "tidig varning" har blivit det svenska uttrycket för engelskans "early warning" när man talar om konflikthantering. Det är för övrigt trevligt att se att SR skriver pluralformen "policyer" av låneordet även om översättningen "riktlinjer" hade fungerat minst lika bra.
Det behöver du fråga den som skrev det. Om personen anser att en policy inte är synonymt med riktlinje så har du fel. Jag menar t ex att riktlinjer är ett mjukare ord. Något som säger typ ”ungefär så här”, eller ”såhär men resten som du vill”. En policy är mera något som berättar vad som gäller, ofta med konsekvenser inkluderade. Exempel:
”-Vår policy är nolltolerans och omedelbart avskedande vi överträdelse”
Fungerar inte så bra om du substituerar med riktlinje, eller hur?
Jag tror du handikappas av din (som jag uppfattar det) väldigt kantiga världsbild. Du VILL att det skall vara enklare än det är, och ogillar att språkkänsla i många fall är bästa vägledning. En språkkänsla som vilar mot den intuition som vuxit fram från exponering av kommunikation, inte av utantillärda regler.
Låneord är en fantastisk resurs, när de fungerar (läs; de förstås) och gör språket rikare, och kanske också förenklar! I en specifik mening/i det specifika fallet alltså. Språket som sådant blir ju inte förenklat utan snarare utvecklat och berikat av låneord.
Det är lite som med fjärrkontroller.
Språk behöver vara rika på ord och möjligheter, för att det skall bli lätt att kommunicera, såsom fjärrkontroller blir enkla och snabba att kommunicera med (till den styrda apparaten) om de har många knappar, inte få (och en massa jobbiga menysystem...).
Det ultimata exemplet kanske dock är lämpligt att ta från musikens värld, där timing (ja, låneord) är en viktig faktor, som ställer krav på musikinstrumentens förmåga att fungera direkt och distinkt: Ett piano är inte svårspelat för att det har många tangenter - tvärtom!
Det gör det till ett av de mest lättspelade intrumenten som finns. Toner är i musiken lite som ord i språket.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).