Är det konstigt att byta från 350 Watt till 20?

[Strmbrg]

Visst! Hellre både och än antingen eller såklart!
För min - kanske lite märkliga men dock - del, så får jag en lite större illusion av realism med den nya veklingen än jag fick med den gamla bjässen.
Sedan skulle man kanske kunna tänka sig att det bleve än bättre med en kraftigare Accuphase klass-A (eller något liknande). Men, då hamnar jag på priser som jag inte är intresserad av att betala.

[philipbtz]

Snygg förstärkare! Trenden jag ser bland förstärkare är att man aldrig kan få allt. Vill man kan väldigt låg distorsion så lär man sällan hitta ett slutsteg som ger 1000W i 8 Ohm med väldigt låg dist. Någonstans runt 100-200W verkar vara gränsen för vad som går att producera som samtidigt ger ultralåg dist(ja det finns säkert superdyra steg jag inte har koll på som kanske ger mer samt bryggade varianter då). Jag har förstående för bytet, de där första watten är viktiga!

Som konstruktör av bland annat förstärkare vill jag påstå att det där inte stämmer. En stor förstärkare kommer att leverera mindre distorsion jämfört med en mindre förstärkare vid samma effekt - allt annat lika. Det beror på att den stora förstärkaren behöver ett större utgångssteg som per automatik får högre transkonduktans och därmed en lägre intrinsikal utgångsimpedans, vilket medför lägre distorsion.

Myterna inom hifi är gränslösa och tar aldrig slut.

Myt och myt jag pratar om trender i mätningar jag ser. Riktigt bra steg så som Benchmark AHB2, Hypex Ncore nc400, Purifi osv. lämnar i runda slängar den typen av effekt. Finns även många andra exempel. Tipsa gärna om något som har betydligt mer effekt och mäter så bra.

Edit: du skriver lite smidigt allt annat lika..men det är ju aldrig det. Det är det jag menar, jag pratar inte teori utan vad som faktiskt går att köpa på marknaden. Jag är genuint intresserad av några exempel på sådana förstärkare som då mäter minst lika bra som AHB2 och lämnar mängder med mer effekt. Som sagt bryggat räknas inte som jag skrev i mitt första inlägg.

[Morello]

Som konstruktör av bland annat förstärkare vill jag påstå att det där inte stämmer. En stor förstärkare kommer att leverera mindre distorsion jämfört med en mindre förstärkare vid samma effekt - allt annat lika (min kursivering).
Myterna inom hifi är gränslösa och tar aldrig slut.

Nyckelmeningen är just den kursiverade. För allt är sällan lika. Hellre bra 20 watt än 300 dåliga kan man ju lika gärna skriva. det är lika sant det.

/ B

Nyckeln till förståelsen är det du valde att klippa bort; varför gjorde du det?

[Frisk]

Snygg förstärkare! Trenden jag ser bland förstärkare är att man aldrig kan få allt. Vill man kan väldigt låg distorsion så lär man sällan hitta ett slutsteg som ger 1000W i 8 Ohm med väldigt låg dist. Någonstans runt 100-200W verkar vara gränsen för vad som går att producera som samtidigt ger ultralåg dist(ja det finns säkert superdyra steg jag inte har koll på som kanske ger mer samt bryggade varianter då). Jag har förstående för bytet, de där första watten är viktiga!

Som konstruktör av bland annat förstärkare vill jag påstå att det där inte stämmer. En stor förstärkare kommer att leverera mindre distorsion jämfört med en mindre förstärkare vid samma effekt - allt annat lika. Det beror på att den stora förstärkaren behöver ett större utgångssteg som per automatik får högre transkonduktans och därmed en lägre intrinsikal utgångsimpedans, vilket medför lägre distorsion.

Myterna inom hifi är gränslösa och tar aldrig slut.

Myt och myt jag pratar om trender i mätningar jag ser. Riktigt bra steg så som Benchmark AHB2, Hypex Ncore nc400, Purifi osv. lämnar i runda slängar den typen av effekt. Finns även många andra exempel. Tipsa gärna om något som har betydligt mer effekt och mäter så bra.

Edit: du skriver lite smidigt allt annat lika..men det är ju aldrig det. Det är det jag menar, jag pratar inte teori utan vad som faktiskt går att köpa på marknaden. Jag är genuint intresserad av några exempel på sådana förstärkare som då mäter minst lika bra som AHB2 och lämnar mängder med mer effekt. Som sagt bryggat räknas inte som jag skrev i mitt första inlägg.

Detta tycks väl mäta rätt bra?
https://www.stereophile.com/content/bry ... asurements
Visserligen ingen kW utan "bara" 600W.

Även Sybarite Audio no1200 mäter rätt bra, visserligen även där en bit under 1 kW, men mer än 200W
Bilder och info taget från Morellos medlemstråd.
No1200 - THD vid 100 W i 8 ohm.

Sybarite Audio No1200, THD+N versus kontinuerlig uteffekt, 1 kHz och 8 ohms last.


Vad avser du med bryggade steg? Monoblock som är internt bryggade också? Eller bara stereosteg som bryggkopplas?

För att nämna två steg jag tittat in senaste tiden, ursäkta det blir lite ot!

[Morello]

Visst! Hellre både och än antingen eller såklart!
För min - kanske lite märkliga men dock - del, så får jag en lite större illusion av realism med den nya veklingen än jag fick med den gamla bjässen.
Sedan skulle man kanske kunna tänka sig att det bleve än bättre med en kraftigare Accuphase klass-A (eller något liknande). Men, då hamnar jag på priser som jag inte är intresserad av att betala.

Enligt Accuphase levererar ditt steg hela 50 W i 8 ohm!

[jansch]

Snygg förstärkare! Trenden jag ser bland förstärkare är att man aldrig kan få allt. Vill man kan väldigt låg distorsion så lär man sällan hitta ett slutsteg som ger 1000W i 8 Ohm med väldigt låg dist. Någonstans runt 100-200W verkar vara gränsen för vad som går att producera som samtidigt ger ultralåg dist(ja det finns säkert superdyra steg jag inte har koll på som kanske ger mer samt bryggade varianter då). Jag har förstående för bytet, de där första watten är viktiga!

Som konstruktör av bland annat förstärkare vill jag påstå att det där inte stämmer. En stor förstärkare kommer att leverera mindre distorsion jämfört med en mindre förstärkare vid samma effekt - allt annat lika. Det beror på att den stora förstärkaren behöver ett större utgångssteg som per automatik får högre transkonduktans och därmed en lägre intrinsikal utgångsimpedans, vilket medför lägre distorsion.

Myterna inom hifi är gränslösa och tar aldrig slut.

Myt och myt jag pratar om trender i mätningar jag ser. Riktigt bra steg så som Benchmark AHB2, Hypex Ncore nc400, Purifi osv. lämnar i runda slängar den typen av effekt. Finns även många andra exempel. Tipsa gärna om något som har betydligt mer effekt och mäter så bra.

Edit: du skriver lite smidigt allt annat lika..men det är ju aldrig det. Det är det jag menar, jag pratar inte teori utan vad som faktiskt går att köpa på marknaden. Jag är genuint intresserad av några exempel på sådana förstärkare som då mäter minst lika bra som AHB2 och lämnar mängder med mer effekt. Som sagt bryggat räknas inte som jag skrev i mitt första inlägg.

Du bör nog skilja på vilka tekniska möjligheter det finns och vad som är kommersiellt möjligt att sälja.
HiFi-nörd marknaden tar liksom tvärslut vid 16 ampere 230V i europa och en dominerande del får nöja sig med 10 ampere. Motsvarande också i 110V länder.
Kvar finns den kommersiella marknaden som ställer relevanta krav på kvalitet och som t.ex. inte bryr sig om harmonisk distorsion under en promille utan värderar väsentligheter istället.

Visserligen blir halvledare lite dyrare när man behöver klart över 100V matningsspänning, dock det är som Morello skriver... eller kan man utrycka det så att ju större linjärt arbetsområde man har, destå lättare att är det till perfektion även vid lägre effekter.

[gopnik]

Det beror på var diskanterna är delade. De är ofta delade högre än 2KHz

Det är sant. Det är lika sant att de ofta är delade lågt, numera. En av de starkaste trenderna på senare år har ju varit de milda hornladdningar jag syftade på i kombination med mycket låga delningsfrekvenser. Amphion, diverse av Joachim Gerhardt, SA, Buchhardt med flera delar runt 2000 hz - ibland väsentligt lägre. Man måste välja en siffra att resonera kring. Men även om vi går upp en hel är det fortfarande så att de termiska problemen är små för kortvariga signaler så länge elementen har oljekylning och någorlunda stor magnet, medan slagslängdsbegränsningen inte har den där tidsberoende överkapaciteten som gör att högtalare rent tekniskt ofta klarar just transienter väldigt bra. Termiskt, alltså.

Det finns horndiskanter med hög känslighet, som ger långt över 100dB (on axis) vid 1w in och som klarar hantera väldigt mycket effekt inom det område de är tänkta att användas.

Det finns allt möjligt. Det finns också bassystem som klarar flera hundra watt ineffekt semikontinuerligt och kan få hela arenor att skaka. Vad frågan gällde var de system som den typiska hifinörden sitter på. Jag påstår att dessa har en bråkdel av den mekaniska effekttålighet som även folk som blivit ganska insyltade i hobbyn, typiskt tror. Även det som i vanligt folks ögon är ganska stora system har bara en mekanisk effekttålighet om ett par tiotal åttaohmswatt.
Högre i vissa delar av registret, men som sagt, det är få människor som bara lyssnar på sådan musik att detta mest begränsande register inte är huvudproblemet.

Men hallå. Har du hört hur en flygel låter?
Inte heller en elgitarr brukar få byxbenen att fladdra, hur mycket man än drar på förstärkarna. Merparten av energin ligger vanligen andra frekvensregister än där x-max är den begränsande faktorn helt enkelt.

Jag har ingen flygel, men tyvärr fruns piano i lyssningsrummet, vilket också är vårt vardagsrum. Det är inte helt optimalt för att uttrycka det milt.
Men! Med ett stadigt nedslag på de vänstraste av de där vita sakerna vill jag lova att det kommer ut väsentligt mer muller än vad som klaras av exempelvis de B&W 606 som var på tal i tråden. Väldigt, väldigt få av de uppställningar som syns ute i stugorna skulle klara av det, faktiskt. Oavsett förstärkareffekt. Både standstämd (E2 =60-någonting hz) och särskilt den nu populära nedstämda elgitarren gör sig synnerligen påmind i det där svagaste registret ca 40-60 hz, För att inte tala om elbas, kaggen på vanliga trumset och annat mumsigt.
Att just pukor ligger högre i frekvens hjälper inte så mycket.

Men som sagt, om man är en särling som lyssnar endast, och verkligen endast, på typ tjeckisk tiomanna skedorkester kan man lyssna på skedslamret med stora förstärkare och små högtalare. För alla som lyssnar på mer varierad musik gäller dock, att man behöver tillräckligt stor förstärkare för att spela så högt man vill - och högtalare därtill! Och att man då finner att det nästan alltid är högtalarna som är den begränsande faktorn.
Särskilt på detta forum har det länge skavt för mig att många verkar ha en helt skev bild av hur pass begränsa(n)de typiska högtalare faktiskt är. När det kopplas förstärkare på flera hundra åttaohmswatt till pyttesmå stativare eller toppar, har det förmodligen inte varit helt klart för den som gjorde matchningen att förstärkaren är dimensionerad för en faktor tio eller mer än högtalarna i fråga kan prestera med mycken musik.
Om fler hade en mer realistisk bild av hur mycket effekt ett par normalstora (och faktiskt större också) tvåvägs golvhögtalare med en sexa eller åtta klarar i basregistret, tror jag efterfrågan på förstärkare likt PA9 och AMP16 hade varit väsentligt större. Och 208 och Bryston väsentligt mindre trånade efter.

Och det är verkligen inte så att en förstärkare på ett par tiotal watt är särskilt klen. De flesta av oss där ute kan inte spela med mycket mer än så ändå, men den musik eller det filmljudspår de lyssnar på. Det fixar nämligen inte högtalarna. Det kan för allt del vara vettigt att ha en viss överkapacitet på förstärkarsidan. Det kostar ju oftast mycket lite pengar ändå. Jag har faktiskt själv en klart väsentlig överkapacitet i dagsläget. Men det skadar heller inte att vara medveten om hur det faktiskt förhåller sig, innan man gör det valet.

[RogerJoensson]

Jag har ingen flygel, men tyvärr fruns piano i lyssningsrummet, vilket också är vårt vardagsrum. Det är inte helt optimalt för att uttrycka det milt.
Men! Med ett stadigt nedslag på de vänstraste av de där vita sakerna vill jag lova att det kommer ut väsentligt mer muller än vad som klaras av exempelvis de B&W 606 som var på tal i tråden.

Det hörs ju nästan ingen grundton alls i flygelns lägsta toner. Visst kommer det en massa ljud om man bankar där nere, det har jag gjort många gånger, men inte mycket djupbas. Nästan ingen djupbas alls i förhållande till övertonerna.
Ta valfritt mikrofoninspelat ickemanipulerat akustiskt solopianostycke (med mikarna placerade utanför instrumentet), kör det genom en spektrumanalysator och återkom när du hittat något med fet bas under 30-40Hz där basen härrör från strängarna eller spelmekanismen och som låter rimligt naturligt.

[gopnik]

Men det är ju över 30-40 hz vi talar om. Vid 30-40 är en normal högtalare väsentligt mer kapabel än 40-50-60-70 hz, där den typiskt är som svagast. Lite beroende på storlek och avstämning.

[RogerJoensson]

Men det är ju över 30-40 hz vi talar om. Vid 30-40 är en normal högtalare väsentligt mer kapabel än 40-50-60-70 hz, där den typiskt är som svagast. Lite beroende på storlek och avstämning.

Det var du som snackade om 27,5Hz och det brukar ju vara främst under avstämningsfrekvensen som x-max skenar (vid basreflex). Men ok. Kolla upp hur mycket energi du verkligen har vid 50-60Hz istället ur flygeln då.

Och det är verkligen inte så att en förstärkare på ett par tiotal watt är särskilt klen. De flesta av oss där ute kan inte spela med mycket mer än så ändå, men den musik eller det filmljudspår de lyssnar på. Det fixar nämligen inte högtalarna.

Jo, även små högtalare kan få ett lyft av en kraftfull förstärkare när man spelar starkt, som istället får att låta ansträngt öppnar upp och spelar luftigare ( bortsett från vissa frekvenser där högtalaren ev. sätter tydligt stopp, men på det stora hela). Risken är så klart att man eldar upp något eftersom det inte förvarnas genom att låta illa... Det har jag gjort... Dynamisk musik förstärkarklipper oftare än många inser och man märker kanske inte vad man saknat förrän förstärkaren bytts mot något dynamiskt kraftfullare!
Med dagens söndermastrade skit så spelar det kanske ingen större roll, men förr fanns det oftare poänger med förstärkare med kraftig dynamisk uteffekt. NAD och Proton tillverkare tex sådana förstärkare. Små förstärkare som presterade kanske runt 50W/8ohm kontinuerligt, men som hade en effektreserv som dynamiskt kunde trycka ur sig nästan det tiodubbla under några tiondels sekunder. Man fick mycket av fördelarna av en stor, effektstark förstärkare för en mycket mindre peng. -Sen fanns ju större förstärkare med ännu mera effektreserv... Det var och är (beroende på material) en poäng med goda effektmarginaler om man spelar starkt och inte gillar klippdist från förstärkaren. Alla bryr sig dock inte.

[gopnik]

Det var du som snackade om 27,5Hz och det brukar ju vara främst under avstämningsfrekvensen som x-max skenar (vid basreflex).

Njae, jag sa att även det blir ett liknande problem, fast på andra sidan den där ljudtryckskapabla puckeln kring avstämningen. Men det ligger också utanför de flesta högtalares passband. Det jag huvudsakligen uppehållit mig vid är de minst kapabla oktaverna inom passbandet. Alltså för en normalt avstämd golvhögtalare ca 50-60 hz, plus/minus någon oktav på vardera sida. Ungefär. Det varierar lite.

Jo, även små högtalare kan få ett lyft av en kraftfull förstärkare när man spelar starkt, som istället får att låta ansträngt öppnar upp och spelar luftigare ( bortsett från vissa frekvenser där högtalaren ev. sätter tydligt stopp, men på det stora hela).

För ett system är det så, att även om det bara är två eller tre problemoktaver som orsakar själva överstyrningen så smutsar överstyrningen ner alla andra oktaver som elementet spelar. Också. Att det ofta inte låter lika illa, och i varje fall inte likadant, som en klippande förstärkare har olika tekniska orsaker vi inte behöver gå in på nu. Däremot tycker jag att man som en person som bryr sig väldigt mycket om att slippa få ett par decibel klippta på topparna här och där även borde bry sig om att inte drabbas av högtalarnas "klippning".
Att folk inte gör det i större utsträckning tror jag har sin enklaste förklaring i att felet som sagt dels låter på ett lite annat sätt, men framför allt att man aldrig blivit riktigt bekant med system som inte har de problemen. Som återger transienter rent, även med visst samtidigt baskomp.

Det är bevisligen så att i varje fall några uttryckt att en viss stativare upplevs spela "rent" trots att konutslagen är så stora (och bottningen så hård) att coatingen på pappen knäcks. Ett tag i begynnelsen var det nästan en forumsport att skjuta luftkanon med basportarna, och människor - ingen nämnd och ingen glömd - skröt om hur de kunde känna virveln på lyssningsplats. Men att man har så förvriden inre referens att man upplever det som rent gör det ingalunda sant. Precis som det finns människor som inte störs utav klippande förstärkare ("det ska låta så när det är högt") finns det uppenbarligen de som inte störs av illa överstyrande högtalare.
Det är ett i sig intressant fenomen. Men särskilt om det är så att en del i ena gruppen har starka åsikter om det där andra felet - och vice versa.

[Strmbrg]

Enligt Accuphase levererar ditt steg hela 50 W i 8 ohm!

Inte mycket attt hänga i julgr... förlåt, midsommarstången det heller förvisso.

[Strmbrg]

Den musik ("klassisk orkestermusik") som jag lyssnar på är VÄLDIGT krävande avseende urkiljbarhet av de olika instrumenten och de toner, övertoner och rytmer de spelar.
Det är oftast en MYRIAD av olika ljud, PLUS att dessa ljud kommer från en MÄNGD olika platser på konsertlokalens scen, PLUS att alltsammans utsätts för MYRIADER av reflexer hit och dit i lokalen innan oväsendet når mikrofonerna. Det är en komplexitet av rent oöverskådliga dimensioner.
Allt det där skall sedan "packas upp" via två ynkans kanaler och två stackars högtalare i ett rum. Det senare med en massa hyss för sig avseende resonanser och reflexioner.
Realism blir det inte. Inte om vi undviker att tänja på det ordets faktiska innebörd.
Däremot kan det bli en tillfredsställande illusion av realism.
Eller en jävla ljudgröt...

[Strmbrg]

PS
Är det några här som låter anläggningen bestämma vad ni ska lyssna på?
Eller bestämmer ni allesammans själva vad ni vill lyssna på?
Är det så att viss slags musik "går bort" för att den är fri från djupbas, kraftiga transienter och inte gör sig vid riktigt höga ljudtryck?
Går filmer som "Det sjunde inseglet" bort för att det saknas maffigt ljud i dem?

Nä, tänkte väl det.

[DVD-ai]

Enligt Accuphase levererar ditt steg hela 50 W i 8 ohm!

Inte mycket attt hänga i julgr... förlåt, midsommarstången det heller förvisso.

Det är ändå lite drygt 3dB mer

[Strmbrg]

Det där med 50 Watt innan klippning korresponderar väl med graderingen?

AC875C03-B378-4303-8EEA-60A58BB6C1BC.jpeg (997.97 KiB) Visad 4259 gånger

[goat76]

Den musik ("klassisk orkestermusik") som jag lyssnar på är VÄLDIGT krävande avseende urkiljbarhet av de olika instrumenten och de toner, övertoner och rytmer de spelar.
Det är oftast en MYRIAD av olika ljud, PLUS att dessa ljud kommer från en MÄNGD olika platser på konsertlokalens scen, PLUS att alltsammans utsätts för MYRIADER av reflexer hit och dit i lokalen innan oväsendet når mikrofonerna. Det är en komplexitet av rent oöverskådliga dimensioner.
Allt det där skall sedan "packas upp" via två ynkans kanaler och två stackars högtalare i ett rum. Det senare med en massa hyss för sig avseende resonanser och reflexioner.
Realism blir det inte. Inte om vi undviker att tänja på det ordets faktiska innebörd.
Däremot kan det bli en tillfredsställande illusion av realism.
Eller en jävla ljudgröt...

Tror du att vi andra som inte främst lyssnar på klassisk musik inte skulle vara intresserade av en detaljerad återgivning, det är väl inte viktigare för klassisk musik än någon annan form av musik spelad med manuella instrument?

Jag älskar att lyssna efter detaljer i alla typer av inspelningar, i inspelningar av klassisk musik vill jag kunna urskilja de individuella instrumenten, inom rock vill jag kunna urskilja de individuella tonerna i instrumenten. Det enda som skiljer här är att detaljerna består av antingen många enskilda instrument på avstånd, eller individuella toner från mer närmickade och färre instrument. I båda fallen är det lika komplext.

[hifikg]

...om man är en särling som lyssnar endast, och verkligen endast, på typ tjeckisk tiomanna skedorkester kan man lyssna på skedslamret med stora förstärkare och små högtalare. ...

Hujeda mig, hoppas inte den tiden kommer tillbaka! Många som gafflade om skedar på den tiden, knivigt värre!

[Kralle]

Vi behöver ju inte spekulera, det är bara att fråga hr Strmbrg om effekten räcker!

+1. Eller för att citera Bob Dylan:
"Trust yourself to do what’s right
and only you know that "

https://youtu.be/bu_JU42ft1A

[Strmbrg]

Tror du att vi andra som inte främst lyssnar på klassisk musik inte skulle vara intresserade av en detaljerad återgivning, det är väl inte viktigare för klassisk musik än någon annan form av musik spelad med manuella instrument?

Både ja och nej. Med betoning på just TROR, Inte VET eller PÅSTÅR att.
Nej, i så måtto att jag tror att intresset för detaljerad återgivning finns hos de flesta, oavsett musiksmak.
Ja, i så måtto att jag tror att komplexiteten hos storskalig "klassisk musik" är betydligt högre än hos den mesta annan musik. Och därmed svår att återskapa med rimlig trovärdighet.

[sprudel]

Som konstruktör av bland annat förstärkare vill jag påstå att det där inte stämmer. En stor förstärkare kommer att leverera mindre distorsion jämfört med en mindre förstärkare vid samma effekt - allt annat lika (min kursivering).
Myterna inom hifi är gränslösa och tar aldrig slut.

Nyckelmeningen är just den kursiverade. För allt är sällan lika. Hellre bra 20 watt än 300 dåliga kan man ju lika gärna skriva. det är lika sant det.

/ B

Nyckeln till förståelsen är det du valde att klippa bort; varför gjorde du det?

Kan verkligen allt annat vara lika i två så olika stora steg?

[Morello]

Mja, konstmusik uppvisar större terassdynamik, men samtidigt finns det annan musik (till exempel jazz) som uppvisar större transientdynamik. Jag vill nog sortera påståenden i stil med att konstmusik tarvar bättre anläggning i den stora soptunnan med hifi-myter.

Jag lyssnar mycket på konstmusik (i synnerhet av mer kontemporär typ), men spelar sällan den typen av musik vid utvärdering av till exempel högtalare.

[Morello]

Nyckelmeningen är just den kursiverade. För allt är sällan lika. Hellre bra 20 watt än 300 dåliga kan man ju lika gärna skriva. det är lika sant det.

/ B

Nyckeln till förståelsen är det du valde att klippa bort; varför gjorde du det?

Kan verkligen allt annat vara lika i två så olika stora steg?

Jag upplever att budskapet inte gick fram - nyckeln är det bill50 klippte bort och med "allt annat lika" syftar jag framför allt på graden av slingförstärkning och kretsen övergripande topologi samt mönsterkortets konstruktion i fråga om signalintegritet.

Det viktiga här är utgångsstegets transkonduktans och därmed intrinsikala utgångsimpedans, vilken dikterar sagda stegs linjäritet och därmed distorsion. I stora slutsteg får man det på köpet då multipla utgångstransistorer bidrar till just detta - det är inte fallet i små slutsteg.

[goat76]

Tror du att vi andra som inte främst lyssnar på klassisk musik inte skulle vara intresserade av en detaljerad återgivning, det är väl inte viktigare för klassisk musik än någon annan form av musik spelad med manuella instrument?

Både ja och nej. Med betoning på just TROR, Inte VET eller PÅSTÅR att.
Nej, i så måtto att jag tror att intresset för detaljerad återgivning finns hos de flesta, oavsett musiksmak.
Ja, i så måtto att jag tror att komplexiteten hos storskalig "klassisk musik" är betydligt högre än hos den mesta annan musik. Och därmed svår att återskapa med rimlig trovärdighet.

Det vi alla sysslar med här är jakten på hög fidelitet, det oavsett vilken genre vi brinner mest för. HiFi (Hi Fidelity) är att med högsta möjliga precision kunna höra allt som återfinns på inspelningarna, varken mer eller mindre. På den punkten skiljer det sig inte alls vad gäller klassisk musik, rockmusik , jazzmusik eller annat. Men som Morello påpekar så är det över det andra aspekter som är än mer krävande och dessa brister visar sig inte alltid så tydligt vid lyssning av klassisk musik, annan musik är ofta mer krävande för anläggningen.

[Harryup]

Man får nog skilja på vad som man kan känna låta realistiskt och vad som kan låta lite extra "roligt".
Personligen så vill jag att jag skall tycka att det låter naturligt på akustisk musik och röster. Om det sen innebär att jag missar en synthton på 12Hz så gör det mig inget.
Jag sympatiserar en del med tanken bakom FIrst Watt även om jag ännu inte hört någon av dessa apparater.

/Harryup

[Morello]

Vad menar du tanken är?
Tar du en adekvat stor förstärkare och tittar på den "första watten" så är den spitzenklasse!
Då jobbar nämligen utgångssteget i dess mest linjära område och därtill i klass A. Det finns typiskt en svag tredjeton som drunknar i bruset.

Som jag försökt förklara - stora förstärkare beter sig oftast bättre vid små effekt än vad små förstärkare gör vid samma låga effekt.

[hcl]

Jag gissar att de flesta begränsas av de inspelningar och anläggningar man lyssnar på och med. Orsaken att jag tror så är att jag noterat att kvaliteten som anläggningen förmår återge musiken på påverkar i vilken utsträckning man tar till sig musiken vilket tycks hänga ihop med om man musikintellektuellt förstått musiken. Den enklaste musiken är den man förstått ur ett strukturell perspektiv, t.ex. musik ur en specifik genre man tagit till (lärt) sig. Konsekvensen är att all musik man ännu inte fattat tycke för antingen helt enkelt är sådan man aldrig kommer ta till sig, ännu inte tagit till sig av personliga musikutvecklingsskäl eller inte förmår ta till sig just p.g.a. det du frågar. Den eller de anläggn8ngar man lyssnar med har inte förmått förmedla musiken på ett sådant sätt att man förmått ta den till sig och därmed har anläggningen/anläggningarna påverkat vårt val av den musik vi lyssnar på...

PS
Är det några här som låter anläggningen bestämma vad ni ska lyssna på?
Eller bestämmer ni allesammans själva vad ni vill lyssna på?
Är det så att viss slags musik "går bort" för att den är fri från djupbas, kraftiga transienter och inte gör sig vid riktigt höga ljudtryck?
Går filmer som "Det sjunde inseglet" bort för att det saknas maffigt ljud i dem?

Nä, tänkte väl det.

[Nattlorden]

Jag gissar att de flesta begränsas av de inspelningar och anläggningar man lyssnar på och med. Orsaken att jag tror så är att jag noterat att kvaliteten som anläggningen förmår återge musiken på påverkar i vilken utsträckning man tar till sig musiken vilket tycks hänga ihop med om man musikintellektuellt förstått musiken. Den enklaste musiken är den man förstått ur ett strukturell perspektiv, t.ex. musik ur en specifik genre man tagit till (lärt) sig. Konsekvensen är att all musik man ännu inte fattat tycke för antingen helt enkelt är sådan man aldrig kommer ta till sig, ännu inte tagit till sig av personliga musikutvecklingsskäl eller inte förmår ta till sig just p.g.a. det du frågar. Den eller de anläggn8ngar man lyssnar med har inte förmått förmedla musiken på ett sådant sätt att man förmått ta den till sig och därmed har anläggningen/anläggningarna påverkat vårt val av den musik vi lyssnar på...

Helt klart så att genom att skaffa en mer återgivningskapabel anläggning så har min musiksmak breddats.

[hcl]

Helt klart så att genom att skaffa en mer återgivningskapabel anläggning så har min musiksmak breddats.

Ja, det tycker jag är en av de viktigaste poängerna med att ha en bra anläggning. Därför är jag en aning förvånad när så många tycks inhandla anläggningar som t.o.m kan motverka det syftet, men man kan givetvis prioritera eller tänka väldigt olika.

[steveo1234]

Vad menar du tanken är?
Tar du en adekvat stor förstärkare och tittar på den "första watten" så är den spitzenklasse!
Då jobbar nämligen utgångssteget i dess mest linjära område och därtill i klass A. Det finns typiskt en svag tredjeton som drunknar i bruset.

Som jag försökt förklara - stora förstärkare beter sig oftast bättre vid små effekt än vad små förstärkare gör vid samma låga effekt.

En fundering: Hör du skillnaden eller räcker det för dig att du vet att det är så när du lyssnar?