Streamingtjänster bidrar till end of loudness war?

[Almen]

Spotify sällar sig till övriga streamingtjänster (TIDAL, Youtube,...) och anammar LUFS som normeringsstandard.

https://www.studio.se/artikel/tips/du-h%C3%A5ller-v%C3%A4l-koll-p%C3%A5-spotifys-nya-volymstandard-r479/

Dock lägger de sig alla på en i mitt tycke för hög medelnivå -14 dB LUFS (om jag fattat rätt). Som jag ser det så behövs minst 17-18 generellt, på albumnivå. Varför de inte helt enkelt anammar -23dB LUFS som ju är den egentliga standarden förstår jag inte riktigt. Det hade givit viss marginal och tillåtit även högdynamiskt material att passa hyggligt inom dynamikramarána.

Det är rätt få dynamiskt oförstörda album i världen vars starkaste låt ligger långt under -14 LUFS, och att låta starkt har ändå inte varit ambitionen för det segment av album som ligger lägre än den nivån.

Ja precis, jättedumt att inte lägga sig på -23 dB.

[hcl]

Spotify sällar sig till övriga streamingtjänster (TIDAL, Youtube,...) och anammar LUFS som normeringsstandard.

https://www.studio.se/artikel/tips/du-h%C3%A5ller-v%C3%A4l-koll-p%C3%A5-spotifys-nya-volymstandard-r479/

Dock lägger de sig alla på en i mitt tycke för hög medelnivå -14 dB LUFS (om jag fattat rätt). Som jag ser det så behövs minst 17-18 generellt, på albumnivå. Varför de inte helt enkelt anammar -23dB LUFS som ju är den egentliga standarden förstår jag inte riktigt. Det hade givit viss marginal och tillåtit även högdynamiskt material att passa hyggligt inom dynamikramarána.

Det är rätt få dynamiskt oförstörda album i världen vars starkaste låt ligger långt under -14 LUFS, och att låta starkt har ändå inte varit ambitionen för det segment av album som ligger lägre än den nivån.

Men nivån -17-18 skulle varit perfekt.

Fast det hade ju inte skadat med lite marginal heller. Det hade man fått med -23dB LUFS. Med -14dB LUFS är marginalen negativ <=> korkat! Det skulle inte spela någon roll om de bara kunde komma överens om -23dB LUFS som standard => ”End of diskussion.” -17, -18 eller -23 spelar. Indre roll.

[goat76]

Spotify sällar sig till övriga streamingtjänster (TIDAL, Youtube,...) och anammar LUFS som normeringsstandard.

https://www.studio.se/artikel/tips/du-h%C3%A5ller-v%C3%A4l-koll-p%C3%A5-spotifys-nya-volymstandard-r479/

Dock lägger de sig alla på en i mitt tycke för hög medelnivå -14 dB LUFS (om jag fattat rätt). Som jag ser det så behövs minst 17-18 generellt, på albumnivå. Varför de inte helt enkelt anammar -23dB LUFS som ju är den egentliga standarden förstår jag inte riktigt. Det hade givit viss marginal och tillåtit även högdynamiskt material att passa hyggligt inom dynamikramarána.

Det är rätt få dynamiskt oförstörda album i världen vars starkaste låt ligger långt under -14 LUFS, och att låta starkt har ändå inte varit ambitionen för det segment av album som ligger lägre än den nivån.

Men nivån -17-18 skulle varit perfekt.

Fast det hade ju inte skadat med lite marginal heller. Det hade man fått med -23dB LUFS. Med -14dB LUFS är marginalen negativ <=> korkat! Det skulle inte spela någon roll om de bara kunde komma överens om -23dB LUFS som standard => ”End of diskussion.” -17, -18 eller -23 spelar. Indre roll.

När jag lyssnar på musik sent på kvällen så är det de starka partierna som får mig att greppa efter volymkontrollen för att sänka volymen för att inte störa grannarna, medelvolymen är klart lättare att hålla koll på, därför är jag inte speciellt mån om absolut lika medelnivå från den lugna balladen till den något mer intensiva poplåten. Det är precis det som Tidals egna undersökning visade, att det för de flesta människor finns en förväntad medelnivåskillnad mellan olika typer av låtar som balladen och poplåten, just därför är dessa typer av låtar oftast mixade med olika medelnivåer om de råkar befinna sig på samma skiva.

Orsaken till att jag tycker en medelnivå på -17 till -18 LUFS är en mer balanserad nivå än -23 LUFS är p.g.a de starkare partierna, för om balladen innehåller några starkare partier så kommer dessa överrösta poplåtens starkaste partier med upp till 6 dB och det leder till att det är balladen som får mig att greppa efter volymkontrollen. En nivå på -23 LUFS tippar alltså över och gör att det kantrar åt det andra hållet istället vilket inte är ett dugg bättre än nivån -14 LUFS som dels dödar Loudness War med råge OCH bibehåller samtidigt balansen i de starkaste partierna i låtarna.

Jag gjorde för ungefär två år sedan en massa LUFS-mätningar av ett stort antal låtar där jag först såg till att ingen av dessa var söndermastrade, det var musik från alla typer av genreer och jag landade då på en genomsnittlig LUFS-nivå på -17,5. Den nivån är den som skulle ge bäst balans överlag för de starkaste partierna i låtarna samtidigt som även det skulle ta död på Loudness War med råge.

Så ja, det spelar visst roll vilken nivå det skulle bli mellan -17 och -23 LUFS, den sistnämnda är dock väldigt passande för radiosändningar där medelnivån bör passa såväl musik som tal utan att det ena eller det andra låter för starkt jämfört med varandra.

[hcl]

Det är rätt få dynamiskt oförstörda album i världen vars starkaste låt ligger långt under -14 LUFS, och att låta starkt har ändå inte varit ambitionen för det segment av album som ligger lägre än den nivån.

Men nivån -17-18 skulle varit perfekt.

Fast det hade ju inte skadat med lite marginal heller. Det hade man fått med -23dB LUFS. Med -14dB LUFS är marginalen negativ <=> korkat! Det skulle inte spela någon roll om de bara kunde komma överens om -23dB LUFS som standard => ”End of diskussion.” -17, -18 eller -23 spelar. Indre roll.

När jag lyssnar på musik sent på kvällen så är det de starka partierna som får mig att greppa efter volymkontrollen för att sänka volymen för att inte störa grannarna, medelvolymen är klart lättare att hålla koll på, därför är jag inte speciellt mån om absolut lika medelnivå från den lugna balladen till den något mer intensiva poplåten. Det är precis det som Tidals egna undersökning visade, att det för de flesta människor finns en förväntad medelnivåskillnad mellan olika typer av låtar som balladen och poplåten, just därför är dessa typer av låtar oftast mixade med olika medelnivåer om de råkar befinna sig på samma skiva.

Orsaken till att jag tycker en medelnivå på -17 till -18 LUFS är en mer balanserad nivå än -23 LUFS är p.g.a de starkare partierna, för om balladen innehåller några starkare partier så kommer dessa överrösta poplåtens starkaste partier med upp till 6 dB och det leder till att det är balladen som får mig att greppa efter volymkontrollen. En nivå på -23 LUFS tippar alltså över och gör att det kantrar åt det andra hållet istället vilket inte är ett dugg bättre än nivån -14 LUFS som dels dödar Loudness War med råge OCH bibehåller samtidigt balansen i de starkaste partierna i låtarna.

Jag gjorde för ungefär två år sedan en massa LUFS-mätningar av ett stort antal låtar där jag först såg till att ingen av dessa var söndermastrade, det var musik från alla typer av genreer och jag landade då på en genomsnittlig LUFS-nivå på -17,5. Den nivån är den som skulle ge bäst balans överlag för de starkaste partierna i låtarna samtidigt som även det skulle ta död på Loudness War med råge.

Så ja, det spelar visst roll vilken nivå det skulle bli mellan -17 och -23 LUFS, den sistnämnda är dock väldigt passande för radiosändningar där medelnivån bör passa såväl musik som tal utan att det ena eller det andra låter för starkt jämfört med varandra.

Ja, jo, men ...

1. Om medelnivån var -17.5 dB så betyder det att ca, hälften av albumen skulle komprimeras om normen valdes att vara a-17.5 dB => DÅLIGT!

2. Hur menar du att det spelar roll? Det spelar knappast någon väsentlig roll avs. hur det skulle låta. Tillverkarna kan mycket väl hantera -23 dB LUFS som -17.5 dB LUFS.

3. Ev. komprimering kopplad till specifika lyssningssituationer borde göras i uppspelningsänden och inte i produktionsänden (när den så är önskvärd). Helst skulle jag se att ljudfiler kunde biläggas nivåjusterings-info som kunde användas (appliceras) t.ex. vid lyssning i bullrig miljö eller för att sänka dynamiken för att undvika stora variationer där så inte är önskvärt. På så sätt skulle komprimering kunnat väljas enligt hur musikskaparen i så fall tycker att det görs bäst (ur ett musikaliskt perspektiv).

4. -23 dB LUFS är en stanardiserad nivå. Varför inte välja en standard istället för att hitta på en ny "godtyckligt" vald nivå?

[Belker]

Men hcl, här förutsätter du väl att uppspelaren komprimerar? Det är ju isf helt fel implementerat. En normalisering ska aldrig höja eller komprimera, bara sänka (i ”silent mode”, sen kan det ju finnas bullermiljölägen som användaren kan välja, men det är en annan sak).

[Conan]

Men hcl, här förutsätter du väl att uppspelaren komprimerar? Det är ju isf helt fel implementerat. En normalisering ska aldrig höja eller komprimera, bara sänka (i ”silent mode”, sen kan det ju finnas bullermiljölägen som användaren kan välja, men det är en annan sak).

Aldrig & aldrig... om man vill att "alla låtar ska låta lika högt" då? Det är ju här läget -23 kommer in t.ex. Då kommer kanske 99.9% av alla låtar inte behöva komprimeras. Vill man avnjuta någon av de andra tiondels procenten utan komprimering, så går ju normaliseringen att stänga av.

[Belker]

Men hcl, här förutsätter du väl att uppspelaren komprimerar? Det är ju isf helt fel implementerat. En normalisering ska aldrig höja eller komprimera, bara sänka (i ”silent mode”, sen kan det ju finnas bullermiljölägen som användaren kan välja, men det är en annan sak).

Aldrig & aldrig... om man vill att "alla låtar ska låta lika högt" då? Det är ju här läget -23 kommer in t.ex. Då kommer kanske 99.9% av alla låtar inte behöva komprimeras. Vill man avnjuta någon av de andra tiondels procenten utan komprimering, så går ju normaliseringen att stänga av.

Inget ska komprimeras, jag vet inte var ni fått det från. Det är inte så det fungerar.

[Conan]

Fast det hade ju inte skadat med lite marginal heller. Det hade man fått med -23dB LUFS. Med -14dB LUFS är marginalen negativ <=> korkat! Det skulle inte spela någon roll om de bara kunde komma överens om -23dB LUFS som standard => ”End of diskussion.” -17, -18 eller -23 spelar. Indre roll.

När jag lyssnar på musik sent på kvällen så är det de starka partierna som får mig att greppa efter volymkontrollen för att sänka volymen för att inte störa grannarna, medelvolymen är klart lättare att hålla koll på, därför är jag inte speciellt mån om absolut lika medelnivå från den lugna balladen till den något mer intensiva poplåten. Det är precis det som Tidals egna undersökning visade, att det för de flesta människor finns en förväntad medelnivåskillnad mellan olika typer av låtar som balladen och poplåten, just därför är dessa typer av låtar oftast mixade med olika medelnivåer om de råkar befinna sig på samma skiva.

Orsaken till att jag tycker en medelnivå på -17 till -18 LUFS är en mer balanserad nivå än -23 LUFS är p.g.a de starkare partierna, för om balladen innehåller några starkare partier så kommer dessa överrösta poplåtens starkaste partier med upp till 6 dB och det leder till att det är balladen som får mig att greppa efter volymkontrollen. En nivå på -23 LUFS tippar alltså över och gör att det kantrar åt det andra hållet istället vilket inte är ett dugg bättre än nivån -14 LUFS som dels dödar Loudness War med råge OCH bibehåller samtidigt balansen i de starkaste partierna i låtarna.

Jag gjorde för ungefär två år sedan en massa LUFS-mätningar av ett stort antal låtar där jag först såg till att ingen av dessa var söndermastrade, det var musik från alla typer av genreer och jag landade då på en genomsnittlig LUFS-nivå på -17,5. Den nivån är den som skulle ge bäst balans överlag för de starkaste partierna i låtarna samtidigt som även det skulle ta död på Loudness War med råge.

Så ja, det spelar visst roll vilken nivå det skulle bli mellan -17 och -23 LUFS, den sistnämnda är dock väldigt passande för radiosändningar där medelnivån bör passa såväl musik som tal utan att det ena eller det andra låter för starkt jämfört med varandra.

Ja, jo, men ...

1. Om medelnivån var -17.5 dB så betyder det att ca, hälften av albumen skulle komprimeras om normen valdes att vara a-17.5 dB => DÅLIGT!

2. Hur menar du att det spelar roll? Det spelar knappast någon väsentlig roll avs. hur det skulle låta. Tillverkarna kan mycket väl hantera -23 dB LUFS som -17.5 dB LUFS.

3. Ev. komprimering kopplad till specifika lyssningssituationer borde göras i uppspelningsänden och inte i produktionsänden (när den så är önskvärd). Helst skulle jag se att ljudfiler kunde biläggas nivåjusterings-info som kunde användas (appliceras) t.ex. vid lyssning i bullrig miljö eller för att sänka dynamiken för att undvika stora variationer där så inte är önskvärt. På så sätt skulle komprimering kunnat väljas enligt hur musikskaparen i så fall tycker att det görs bäst (ur ett musikaliskt perspektiv).

4. -23 dB LUFS är en stanardiserad nivå. Varför inte välja en standard istället för att hitta på en ny "godtyckligt" vald nivå?

Ni glömmer en stor (den största?) knäckfrågan och det är att ljudvolymen på många mobila uppspelare med lurar inte räcker till när nivån plockas ner till -23 dB LUFS. Det är ju därför läget heter "Tyst" på Spotify. Jag spelar med det läget, men då är det nästan full kran på volymen och jag spelar inte öronbedövande högt.

[Belker]

Det är ju mycket riktigt en stor anledning till att -23 är olämpligt. Men varför promotar du det i inlägget ovan?

[Conan]

Men hcl, här förutsätter du väl att uppspelaren komprimerar? Det är ju isf helt fel implementerat. En normalisering ska aldrig höja eller komprimera, bara sänka (i ”silent mode”, sen kan det ju finnas bullermiljölägen som användaren kan välja, men det är en annan sak).

Aldrig & aldrig... om man vill att "alla låtar ska låta lika högt" då? Det är ju här läget -23 kommer in t.ex. Då kommer kanske 99.9% av alla låtar inte behöva komprimeras. Vill man avnjuta någon av de andra tiondels procenten utan komprimering, så går ju normaliseringen att stänga av.

Inget ska komprimeras, jag vet inte var ni fått det från. Det är inte så det fungerar.

I vart fall tidigare så gjorde väl Spotify så att man konsekvent la nivån på den normaliserade nivån oavsett om det innebar sänkning eller komprimering och höjning? Det kanske var det som ändrades nu?

[Conan]

Det är ju mycket riktigt en stor anledning till att -23 är olämpligt. Men varför promotar du det i inlägget ovan?

Vad är lämpligt istället då?

[Belker]

Aldrig & aldrig... om man vill att "alla låtar ska låta lika högt" då? Det är ju här läget -23 kommer in t.ex. Då kommer kanske 99.9% av alla låtar inte behöva komprimeras. Vill man avnjuta någon av de andra tiondels procenten utan komprimering, så går ju normaliseringen att stänga av.

Inget ska komprimeras, jag vet inte var ni fått det från. Det är inte så det fungerar.

I vart fall tidigare så gjorde väl Spotify så att man konsekvent la nivån på den normaliserade nivån oavsett om det innebar sänkning eller komprimering och höjning? Det kanske var det som ändrades nu?

Spotify gör fel, Tidal och några andra gör rätt.

[Belker]

Det är ju mycket riktigt en stor anledning till att -23 är olämpligt. Men varför promotar du det i inlägget ovan?

Vad är lämpligt istället då?

Jag ligger på -14 i Roon och det är extremt sällan nivån blir ”positiv”. Visst kan man sänka några db till, men det skulle inte tjäna så mycket till. I synnerhet inte för loudness race. Man vill ju inte sabba s/n i onödan

[Conan]

Det är ju mycket riktigt en stor anledning till att -23 är olämpligt. Men varför promotar du det i inlägget ovan?

Vad är lämpligt istället då?

Jag ligger på -14 i Roon och det är extremt sällan nivån blir ”positiv”. Visst kan man sänka några db till, men det skulle inte tjäna så mycket till. I synnerhet inte för loudness race. Man vill ju inte sabba s/n i onödan

Men låtar som ligger under -14 skulle ju då ändå låta lägre. Normalkonsumenten av musik på Tidal, Apple Music eller Spotify använder inte normalisering för att stoppa loudness race utan för att få jämn ljudnivå i sin spellista.

[Belker]

Det är därför jag använder Roons normalisering också. För att få jämn ljudnivå mellan album. Jag har ingen fjärr till försteget, så volymen vill jag slippa ställa där. Med Roons normalisering slipper jag det, om man inte vill gå in i party mode . Och som sagt, det är extremt sällan ett album blir för tyst, klassiska ”referensskivor” inräknat.

[Belker]

Loudness race-stoppet får man liksom på köpet, när man ger normalkonsumenten jämn avspelningsvolym.

[I-or]

Ni glömmer en stor (den största?) knäckfrågan och det är att ljudvolymen på många mobila uppspelare med lurar inte räcker till när nivån plockas ner till -23 dB LUFS. Det är ju därför läget heter "Tyst" på Spotify. Jag spelar med det läget, men då är det nästan full kran på volymen och jag spelar inte öronbedövande högt.

Ja, detta stämmer bra. Frankrike har länge haft, numer har även EU, ett korkat regelverk (EN 50332) angående maximalt tillåtna ljudtrycksnivåer från portabla mediaspelare (100 dB). Detta kan för en icke insatt person (EU-politiker) framstå som en hög nivå och kan även låta ganska högt med tokkomprimerat material, men med en toppfaktor för icke-stympat material om 20-25 dB blir medelnivån inte mer än 75-80 dB, vilket inte är i närheten av att kunna orsaka hörselskador ens vid lyssning 40 timmar i veckan. Så går det när Storebror tycker att han vet bäst. Idag är det inte speciellt svårt att implementera smarta begränsningar som tar hänsyn till både exponeringstid och -nivå och den som är orolig för sin egen eller sina barns del skulle ju kunna köpa sig en sådan apparat istället för att begränsa friheten för en hel befolkning.

Som tur är går det fortfarande att byta hörlurar och mindre tillverkare tycks dessutom inte alltid hålla sig till regelverket, men hela upplägget är av typisk Frankrike-inspirerad EU-klass.

Lägger man sig vid -23 dB LUFS, så blir det av ovanstående orsaker definitivt problem med förstärkningen i typiska mobila enheter.

[Baffel]

Vill man köra med lurar via tex mobilen och kabel så kan man fixa en USB C DAC från USA . De kör fortfarande , tror jag, modeller med en liten förstärkare i . Om man nu vill förstärka signalen dvs.

[I-or]

Ja, jag har bl.a. en FiiO Q1 som fungerar bra och trycker ur sig hygglig effekt för lite trögare lurar.

[goat76]

Fast det hade ju inte skadat med lite marginal heller. Det hade man fått med -23dB LUFS. Med -14dB LUFS är marginalen negativ <=> korkat! Det skulle inte spela någon roll om de bara kunde komma överens om -23dB LUFS som standard => ”End of diskussion.” -17, -18 eller -23 spelar. Indre roll.

När jag lyssnar på musik sent på kvällen så är det de starka partierna som får mig att greppa efter volymkontrollen för att sänka volymen för att inte störa grannarna, medelvolymen är klart lättare att hålla koll på, därför är jag inte speciellt mån om absolut lika medelnivå från den lugna balladen till den något mer intensiva poplåten. Det är precis det som Tidals egna undersökning visade, att det för de flesta människor finns en förväntad medelnivåskillnad mellan olika typer av låtar som balladen och poplåten, just därför är dessa typer av låtar oftast mixade med olika medelnivåer om de råkar befinna sig på samma skiva.

Orsaken till att jag tycker en medelnivå på -17 till -18 LUFS är en mer balanserad nivå än -23 LUFS är p.g.a de starkare partierna, för om balladen innehåller några starkare partier så kommer dessa överrösta poplåtens starkaste partier med upp till 6 dB och det leder till att det är balladen som får mig att greppa efter volymkontrollen. En nivå på -23 LUFS tippar alltså över och gör att det kantrar åt det andra hållet istället vilket inte är ett dugg bättre än nivån -14 LUFS som dels dödar Loudness War med råge OCH bibehåller samtidigt balansen i de starkaste partierna i låtarna.

Jag gjorde för ungefär två år sedan en massa LUFS-mätningar av ett stort antal låtar där jag först såg till att ingen av dessa var söndermastrade, det var musik från alla typer av genreer och jag landade då på en genomsnittlig LUFS-nivå på -17,5. Den nivån är den som skulle ge bäst balans överlag för de starkaste partierna i låtarna samtidigt som även det skulle ta död på Loudness War med råge.

Så ja, det spelar visst roll vilken nivå det skulle bli mellan -17 och -23 LUFS, den sistnämnda är dock väldigt passande för radiosändningar där medelnivån bör passa såväl musik som tal utan att det ena eller det andra låter för starkt jämfört med varandra.

Ja, jo, men ...

1. Om medelnivån var -17.5 dB så betyder det att ca, hälften av albumen skulle komprimeras om normen valdes att vara a-17.5 dB => DÅLIGT!

2. Hur menar du att det spelar roll? Det spelar knappast någon väsentlig roll avs. hur det skulle låta. Tillverkarna kan mycket väl hantera -23 dB LUFS som -17.5 dB LUFS.

3. Ev. komprimering kopplad till specifika lyssningssituationer borde göras i uppspelningsänden och inte i produktionsänden (när den så är önskvärd). Helst skulle jag se att ljudfiler kunde biläggas nivåjusterings-info som kunde användas (appliceras) t.ex. vid lyssning i bullrig miljö eller för att sänka dynamiken för att undvika stora variationer där så inte är önskvärt. På så sätt skulle komprimering kunnat väljas enligt hur musikskaparen i så fall tycker att det görs bäst (ur ett musikaliskt perspektiv).

4. -23 dB LUFS är en stanardiserad nivå. Varför inte välja en standard istället för att hitta på en ny "godtyckligt" vald nivå?

1. Precis som Belker påpekar så förutsätter jag att normaliseringen inte är så dumt gjord att den använder "positive gain", ingenting bör höjas eller komprimeras med en normalisering. Det enda jag tycker en normalisering ska göra är att ta bort den dynamik-förstörande delen där musikens dynamik har stympats till förmån för att bara uppnå starkare/högre volym, det bör dock inte finnas en gräns nedåt för hur svagt/lågt ett musikstycke får vara vilket måste få vara ett konstnärligt val av skaparen av musiken.

2. Det spelar roll på så det viset jag tidigare beskrev. Ytterst få musikaliska verk av all musik som inte har stympats i sin dynamik och som har sin fulla dynamik intakt ligger på låga -23 LUFS, dessa verks starkaste partier kommer därmed ligga på 5-6 dB starkare nivå än genomsnittet av all icke sönderstympade musik. En normaliseringsnivå på -23 LUFS skulle därmed vara anpassad för högst 1% av alla dessa fina musikproduktioner vilket skapar en större obalans i de starkaste parierna än om man väljer en normaliseringsnivå på -17,5 LUFS som överenstämmer bättre med genomsnittet av all icke stypad musik vilket vi kanske kan summera till omkring 50%.

Exempel vid normaliseringsnivå -17,5 LUFS:
Musikstycke 1 är en ostympad produktion med medelnivå som överenstämmer med genomsnittet av all annan ostympad musik på -17,5 LUFS och de starkaste partierna i låten ligger strax under 0 dB. Musikstycke 2 har en medelnivå på -23 LUFS men de starkaste partierna i låten ligger även den på strax under 0 dB. Detta medför att båda dessa musikstycken spelar likvärdigt starkt i de starkaste partierna men där musikstycke 2 får "tillåtelse" till uppbyggnad från en lägre nivå, en för de flesta lyssnare en förväntad och naturligt lägre medelnivå som överenstämmer med verkets uppbyggnad utan att de starkaste partierna gör att du behöver slänga dig på volymkontrollen för att sänka när dessa dyker upp.

Exempel vid normaliseringsnivå -23 LUFS:
Vid denna nivå behöver merparten av all ostympad musik sänkas med 5-6 dB vilket då även medför att de starkaste partierna i dessa låtar kommer spelas 5-6 dB under nollgränsen, detta sker dock inte med den musik som redan i sin natur låg på en medelnivå på -23 LUFS och de starkaste partierna kommer forfarande spela nära 0 dB. Gissa vilket av dessa musikstycken du troligtvis vill sänka när de starkaste partierna dyker upp?

3. Håller med, eventuell komprimering får väl de som vill ha det applicera själva vad gäller den färdiga produktionen vid uppspelning.

4. Normaliseringsnivån på -23 LUFS är en nivå för att skapa balans mellan musik och tal vid radiosändningar, och uppenbarligen inte mellan musik och musik med tanke på hur få musikverk det är som ligger på -23 LUFS.


Summa summarum: Varför anpassa normaliseringen efter en bråkdel av väldens oförstörda musik och inte ett genomsnitt av alla oförstörda verk för att bibehålla balansen även i de starkaste partierna? Med en normalisering utan s.k "positive gain" så är det ändå inget material som tar skada.

[I-or]

Jag håller inte med om att t.ex. -17,5 LUFS skulle vara ett bättre val än -23 LUFS, vilket är ett klokt val både i blandade tal/musik-tillämpningar och för ren musik. Många vettiga överväganden har ingått i EBU:s beslut för rekommendationen R 128.

Inverterad toppfaktor och LUFS är inte exakt samma sak, men det finns mycket stora likheter och lite slarvigt kan man påstå att det är samma sak.

Även för en samlare av högdynamiska inspelningar som undertecknad är det mycket ovanligt att träffa på toppfaktorer över 23 dB, vilket leder till extremt få fall där nivån kommer att reduceras (eller dynamiken begränsas vid produktionen) med en nivåinställning om -23 LUFS. Däremot är det vanligt speciellt för musik inspelad fram till tidigt 90-tal att toppfaktorn ligger omkring 20 dB. Ett välkänt exempel som alla kan relatera till är ABBA som uppvisar toppfaktorer mellan ca 16 dB och 21 dB för sina olika låtar och album i ostympade versioner. Ett något modernare exempel som den ostympade versionen (DSD) av Daft Punks Random Access Memories uppvisar en toppfaktor runt 18-20 dB för de olika låtarna. Ostympad klassisk musik ligger ofta omkring 20-23 dB i toppfaktor.

Med upplösningen i dagens digitala system behöver man inte vara det minsta obekväm över det faktum att man förlorar motsvarande ca en bit S/N för en inspelning med -17,5 LUFS. Detta är i praktiken inte ens nära att vara hörbart.

För övrigt får inspelningarna naturligtvis inte dynamikbegränsas utöver vad som är konstnärligt befogat, om man lyssnar under annat än optimala förutsättningar skall eventuell komprimering ske valbart i uppspelningsenheten precis som i hemmabiosammanhang.

Vem skulle komma på tanken att reducera kontrasten på Blueray-utgåvan av den senaste Marvel-brakaren för att någon dumskalle får ont i ögonen vid 100 IRE eller för att bilden blir för mörk i hans omgivningsljusstörda rum? Audioområdet har tyvärr alldeles för länge lämnats åt sitt öde, där diverse totalt okunniga tyckare fullständigt har förstört förutsättningarna för bra ljud. Problemet är att alldeles för många tomtar tror sig förstå sig på ljudåtergivning, vilket aldrig har varit fallet för bildåtergivning som alltid har varit mer tekniskt orienterat och standardiserat.

Hur många recensioner, där en f.d. violinist har konstruerat en "musikalisk" högtalare som akustiskt beter sig som hans Stradivarius har vi inte läst? Å andra sidan, hur många gånger har man träffat på en skådespelare som har sadlat om och byggt den perfekta videoprojektorn? Alla skruvar fortfarande vettlöst hit och dit runt 35-40 år efter att både psykoakustisk vetenskap och fantastiskt bra in-/avspelningsutrustning funnits på plats.

ITU R 128 borde omedelbart implementeras överallt. Jag kan t.o.m. acceptera att den handfull inspelningar jag innehar med en toppfaktor över 23 dB skulle ha blivit aningen komprimerade eftersom vinsterna är närmast oändligt stora.

[I-or]

Det var de siffror som jag hörde från branschfolk och ingenjörer i grammofonindustrin på den tiden det begav sig. Det var -90 till -94 som påtalades i själva graverlacken då de hade som bäst kvalitet. Det gäller således själva lacken då de var som bäst. Dessa siffror var då man spelade av lacken direkt.

Bruset ökas dock markant i efterföljande metal plating process eftersom själva metallplätteringen har större/grövre molekylär struktur.

Nu försökte jag svara nissling och han skrev följande: "Under förutsättningen att vi pratar om vinylskivor är det en inte särskilt vettig strategi. På CD klarar det sig förstås bättre...".
Då försökte jag förstå vad nissling menade och en sak jag tänkte var att nissling kanske menade överstyrningsreserv vid direktgravering i förhållande till brusnivå. Eftersom överstyrningsreserven i förhållande till brusnivån inte är sämre i själva graverprocessen i lacket än CD så svarade jag som jag gjorde. Bruset i vinyl/LP var ofta från bandspelare och efterföljande plätteringsprocesser samt i vinylen med dess färgämne för att färga vinylen svart.

Så totalt sett från vinylavspelning skall man nog vara glad om man uppnår 65-70 dB. Men i själva graverlacken kan brusnivån ligga på -90 dB. Då en pickupnål sänks ner i ett graverat lack så är det knäpptyst. Sedan kommer brusnivån från bandspelaren in och låter som ett vattenfall i jämförelse. Så var det på cutting room en gång då jag utsattes för sådan lyssning. Det var visserligen med hög ljudnivå inställt men det visade i alla fall lackens enormt tysta bakgrundsbrusnivå.

För att få ner bruset i efterföljande elektroplätteringsprocess så kom DMM från Neuman/Telefunken där man graverade direkt i koppar. Detta material hade en finare molekylstruktur än den elektroplättering som gjordes på graverlack. Det var väl för att uppnå eller närma sig graverlackets tysta yta.

Jag googlade lite nyss, men jag hittade inga data gällande graverlack för LP.

Med vänlig hälsning
Peter

Mycket intressant, Peter, jag visste att graverlacken var bra, men inte så bra.

[hcl]

En standardnivå som ger album med medelnivå under standarden och som inte höjer medelnivån på dessa lågnivåalbum kommer missgynna dessa album och därmed konservera en medelnivå till standardens nivå. Den som tror att -17.5 dB LUFS räcker för okomprimerat musikmaterial har fett fel. Att det räcker bra och är passande för flertalet förekommande album är bara en indikation på att nästan all musik anpassats till den dynamiknivån och att man, lyssnare såväl som branschfolk vant sig vid och accepterat den nivån

Jag anser att det bör finnas en hälsosam marginal till denna nivå så att standarden ger visst spelrum utan att automatiskt diskriminera album som utnyttjar högre dynamik.

Med detta sagt kan jag hålla med om att album mixade till -17.5 dB LUFS i många fall mycket väl kan uppfattas som lagom dynamiska.

[goat76]

En standardnivå som ger album med medelnivå under standarden och som inte höjer medelnivån på dessa lågnivåalbum kommer missgynna dessa album och därmed konservera en medelnivå till standardens nivå. Den som tror att -17.5 dB LUFS räcker för okomprimerat musikmaterial har fett fel. Att det räcker bra och är passande för flertalet förekommande album är bara en indikation på att nästan all musik anpassats till den dynamiknivån och att man, lyssnare såväl som branschfolk vant sig vid och accepterat den nivån

Jag anser att det bör finnas en hälsosam marginal till denna nivå så att standarden ger visst spelrum utan att automatiskt diskriminera album som utnyttjar högre dynamik.

Med detta sagt kan jag hålla med om att album mixade till -17.5 dB LUFS i många fall mycket väl kan uppfattas som lagom dynamiska.

Men här är en inspelning som du mycket väl känner till då du själv har varit med och gett ut den, använde ni någon form av dynamikreducering i den produktionen?

Inte ens det albumet kommer klara sig utan att behöva sänkas något vid en album-normaliseringsnivå på -17,5 LUFS, lägg där till eventuellt ytterligare en sänkning på 1 dB då i princip alla streamingtjänster har en peak-begränsning på -1 dB.

# Title LUFS [dB]
1 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Allegro -19.94
2 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Andante -26.65
3 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Presto -20.27
4 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Vivace -19.77
5 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Largo -26.33
6 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Allegro -21.05
7 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Prelude -18.78
8 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Sarabande -19.79
9 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Gavotte & Musette -18.95
10 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Air -21.18
11 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Rigaudon -20.79
12 Dubravko Palanovic, Towards The Stars -17.30

[goat76]

Ett något modernare exempel som den ostympade versionen (DSD) av Daft Punks Random Access Memories uppvisar en toppfaktor runt 18-20 dB för de olika låtarna.

Kan du göra en LUFS-mätning på alla låtarna från det albumet?
https://youlean.co/file-loudness-meter/
Tryck på "Analyze From File" och kopiera sedan resultatet och lägg upp det här i tråden.

[hcl]

En standardnivå som ger album med medelnivå under standarden och som inte höjer medelnivån på dessa lågnivåalbum kommer missgynna dessa album och därmed konservera en medelnivå till standardens nivå. Den som tror att -17.5 dB LUFS räcker för okomprimerat musikmaterial har fett fel. Att det räcker bra och är passande för flertalet förekommande album är bara en indikation på att nästan all musik anpassats till den dynamiknivån och att man, lyssnare såväl som branschfolk vant sig vid och accepterat den nivån

Jag anser att det bör finnas en hälsosam marginal till denna nivå så att standarden ger visst spelrum utan att automatiskt diskriminera album som utnyttjar högre dynamik.

Med detta sagt kan jag hålla med om att album mixade till -17.5 dB LUFS i många fall mycket väl kan uppfattas som lagom dynamiska.

Men här är en inspelning som du mycket väl känner till då du själv har varit med och gett ut den, använde ni någon form av dynamikreducering i den produktionen?

Inte ens det albumet kommer klara sig utan att behöva sänkas något vid en album-normaliseringsnivå på -17,5 LUFS, lägg där till eventuellt ytterligare en sänkning på 1 dB då i princip alla streamingtjänster har en peak-begränsning på -1 dB.

# Title LUFS [dB]
1 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Allegro -19.94
2 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Andante -26.65
3 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Presto -20.27
4 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Vivace -19.77
5 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Largo -26.33
6 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Allegro -21.05
7 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Prelude -18.78
8 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Sarabande -19.79
9 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Gavotte & Musette -18.95
10 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Air -21.18
11 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Rigaudon -20.79
12 Dubravko Palanovic, Towards The Stars -17.30

Jag hade inte haft något emot att normera till en lägre nivå, men som det är nu skulle det vara synnerligen ofördelaktigt.

Just stråkkvartett hör inte heller till det mest dynamiska man kan spela in... Vi har dock andra album med originaldynamik (efter mix d.v.s. med inkl. kompression) bortåt -30 dB LUFS.

[Baffel]

Men det finns väl radiokanaler som INTE spelar sönderkomprimerad musik? Är nästan säker att jag såg några sådana där de medvetet valde ut låtar som inte var
sönderkomprimerade. Ska se om jag hittar de kanalerna igen.

[petersteindl]

Det var de siffror som jag hörde från branschfolk och ingenjörer i grammofonindustrin på den tiden det begav sig. Det var -90 till -94 som påtalades i själva graverlacken då de hade som bäst kvalitet. Det gäller således själva lacken då de var som bäst. Dessa siffror var då man spelade av lacken direkt.

Bruset ökas dock markant i efterföljande metal plating process eftersom själva metallplätteringen har större/grövre molekylär struktur.

Nu försökte jag svara nissling och han skrev följande: "Under förutsättningen att vi pratar om vinylskivor är det en inte särskilt vettig strategi. På CD klarar det sig förstås bättre...".
Då försökte jag förstå vad nissling menade och en sak jag tänkte var att nissling kanske menade överstyrningsreserv vid direktgravering i förhållande till brusnivå. Eftersom överstyrningsreserven i förhållande till brusnivån inte är sämre i själva graverprocessen i lacket än CD så svarade jag som jag gjorde. Bruset i vinyl/LP var ofta från bandspelare och efterföljande plätteringsprocesser samt i vinylen med dess färgämne för att färga vinylen svart.

Så totalt sett från vinylavspelning skall man nog vara glad om man uppnår 65-70 dB. Men i själva graverlacken kan brusnivån ligga på -90 dB. Då en pickupnål sänks ner i ett graverat lack så är det knäpptyst. Sedan kommer brusnivån från bandspelaren in och låter som ett vattenfall i jämförelse. Så var det på cutting room en gång då jag utsattes för sådan lyssning. Det var visserligen med hög ljudnivå inställt men det visade i alla fall lackens enormt tysta bakgrundsbrusnivå.

För att få ner bruset i efterföljande elektroplätteringsprocess så kom DMM från Neuman/Telefunken där man graverade direkt i koppar. Detta material hade en finare molekylstruktur än den elektroplättering som gjordes på graverlack. Det var väl för att uppnå eller närma sig graverlackets tysta yta.

Jag googlade lite nyss, men jag hittade inga data gällande graverlack för LP.

Med vänlig hälsning
Peter

Mycket intressant, Peter, jag visste att graverlacken var bra, men inte så bra.

Man bör kanske betänka att skall man kolla brusnivån på ett graverlack så görs det efter RIAA. Vet inte riktigt vad det får för konsekvens.

Jag minns att de bästa graverlacken hade brusnivå över 90 dB. Kan ha varit 93-94 dB. Det finns även de lacker med sämre värden.

Mvh
Peter

[goat76]

En standardnivå som ger album med medelnivå under standarden och som inte höjer medelnivån på dessa lågnivåalbum kommer missgynna dessa album och därmed konservera en medelnivå till standardens nivå. Den som tror att -17.5 dB LUFS räcker för okomprimerat musikmaterial har fett fel. Att det räcker bra och är passande för flertalet förekommande album är bara en indikation på att nästan all musik anpassats till den dynamiknivån och att man, lyssnare såväl som branschfolk vant sig vid och accepterat den nivån

Jag anser att det bör finnas en hälsosam marginal till denna nivå så att standarden ger visst spelrum utan att automatiskt diskriminera album som utnyttjar högre dynamik.

Med detta sagt kan jag hålla med om att album mixade till -17.5 dB LUFS i många fall mycket väl kan uppfattas som lagom dynamiska.

Men här är en inspelning som du mycket väl känner till då du själv har varit med och gett ut den, använde ni någon form av dynamikreducering i den produktionen?

Inte ens det albumet kommer klara sig utan att behöva sänkas något vid en album-normaliseringsnivå på -17,5 LUFS, lägg där till eventuellt ytterligare en sänkning på 1 dB då i princip alla streamingtjänster har en peak-begränsning på -1 dB.

# Title LUFS [dB]
1 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Allegro -19.94
2 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Andante -26.65
3 Luka Sorkocevic, Symphony No.3, Presto -20.27
4 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Vivace -19.77
5 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Largo -26.33
6 Johann Sebastian Bach, BWV 1043, Allegro -21.05
7 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Prelude -18.78
8 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Sarabande -19.79
9 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Gavotte & Musette -18.95
10 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Air -21.18
11 Edvard Grieg, Holberg Suite, Op.40, Rigaudon -20.79
12 Dubravko Palanovic, Towards The Stars -17.30

Jag hade inte haft något emot att normera till en lägre nivå, men som det är nu skulle det vara synnerligen ofördelaktigt.

Just stråkkvartett hör inte heller till det mest dynamiska man kan spela in... Vi har dock andra album med originaldynamik (efter mix d.v.s. med inkl. kompression) bortåt -30 dB LUFS.

Jag vill nog förtydliga att när jag talar om normalisering förutsätter jag att det handlar om album-normalisering, allt annat än det är bara dumt.

Eftersom en album-normalisering endast utgår ifrån den låt på albumet med högst medelnivå så är en nivå på -17,5 LUFS i realiteten en lägre satt nivå än vad siffran antyder, därav är även Tidals nivå på -14 LUFS en nivå som dödar Loudness War med råge.

Det är väl möjligt att något spår i eran produktion har legat nere på - 30 LUFS, men det viktigaste är vilken nivå det starkaste spåret på samma album ligger på då det är det spåret som avgör albumets nivå.

Får jag fråga varför ni dynamik-reducerar era produktioner inom klassisk musik, det kan väl knappast finnas någon kommersiell orsak till det?

[I-or]

Ett något modernare exempel som den ostympade versionen (DSD) av Daft Punks Random Access Memories uppvisar en toppfaktor runt 18-20 dB för de olika låtarna.

Kan du göra en LUFS-mätning på alla låtarna från det albumet?
https://youlean.co/file-loudness-meter/
Tryck på "Analyze From File" och kopiera sedan resultatet och lägg upp det här i tråden.

Matlab har tydligen implementerat beräkning av LUFS fr.o.m. den release jag använder (2016b - jag borde förstås ha kollat detta tidigare), så nu är det lätt gjort att plocka fram dessa nivåer. Oftast är skillnaden liten mellan inverterad toppfaktor och LUFS, men för enstaka låtar kan det skilja ca 3 dB.

Give Life Back To Music -19.75 LUFS
The Game Of Love -21.56 LUFS
Giorgio by Moroder -19.48 LUFS
Within -21.86 LUFS
Instant Crush -19.21 LUFS
Fragments Of Time -19.02 LUFS
Lose Yourself To Dance -18.76 LUFS
Touch -21.03 LUFS
Get Lucky-20.25 LUFS
Beyond -19.55 LUFS
Motherboard -21.88 LUFS
Doin' It Right -19.48 LUFS
Contact -18.27 LUFS
Horizon -23.42 LUFS