Tangband skrev:Många på forumet ( inklusive mig själv ) använder något slag av rumskorrigering i framförallt det lägre frekvensområdet. En del korrigerar rummets fundamentalresonanser under 80 Hz, en del går lite längre och korrigerar multiplar högre i frekvens, samt reflexer från väggstudsar.
Nu kan vi tänka oss att Neil Young med akustisk gitarr kommer på besök i ditt vardagsrum. Han ska göra en konsert bara för dig.
Dagen efter kommer Maurizio Pollini på besök med sin flygel för en konsert i ditt vardagsrum.
Då är frågan :
1. Kommer du att känna något behov att att korrigera ljudet från Neil Young/Pollini med rumskorrigering ?
2. Kommer det att spela någon roll för musikupplevelsen var i vardagsrummet Neil Young/ Pollini kommer placera sig ?
3. Är det nån skillnad på det sätt vi lyssnar med artister live i vardagsrummet , jämfört med återgivning från skivor och streaming?
4. Om det är skillnad, varför är det skillnad ?
Diskutera !
Information: Om man skall framföra musik spelat på akustiska musikinstrument i sitt vardagsrum, eller vilket rum som helst, så är det kombinationen av akustiskt musikinstrument och av den naturliga akustiken i rummet som musikeventet består av. Rummet är alltid en viktig och avgörande akustisk del av musikinstrumenten. Det är kvoten mellan direktljud och första reflexer som ger den del av musikupplevelsen där de olika akustiska musikinstrumentens naturliga riktningskarakteristik framgår.
Riktningskarakteristiken hos musikinstrumenten utgör en väsentlig del av varje respektive musikinstruments ljudkaraktär.
Den tillförda energin till det akustiska musikinstrumentet för att alstra ljudet från musikinstrumentet sätter en annan viktig del av varje respektive akustiska musikinstruments ljudkaraktär. Det ger transientåtergivningen och närmare bestämt den del av tonen som kallas onset.
Själva tonen med sin tonhöjd byggs upp på grund av tillförd impulsiv energi som är bandbegränsad d v s akustiskt filtrerad. Tillförd energi som input bygger upp en ton med hjälp av eller snarast på grund av det akustiska musikinstrumentets egenresonanser och denna ton utgör det man kallar sustained part av ljudet. Den tonen innehåller och förmedlar den tonhöjd som spelas. Därefter, då tillförd energi i varje ton avslutats, så sker det man kallar för release av tonen.
Varje akustiskt musikinstrument har sin egen instrumentkaraktär på onset och release där onset är den viktigaste och dominanta delen som ger musikinstrumentet dess ljudande instrumentkaraktär d v s om det är en trumpet eller saxofon eller violin eller piano osv.
Övertonsspektrat ger tonens timbre och grundtonen dess tonhöjd. Så är det oftast men inte alltid. Den upplevda Tonhöjden ges även av repetitionsintervallet hos övertonerna. En akustisk gitarr kan spelas på så sätt att övertonsspektrat ändras helt och hållet, t.ex. att enbart innehålla jämna deltoner som övertoner, men det kommer ändå låta som en akustisk gitarr. Det är onset som sätter själva musikinstrumentets instrumentkaraktär som varande exempelvis en akustisk gitarr.
Det är skillnad på instrumentets karaktär kontra tonens karaktär. Ett A i den tonala skalan kan spelas med alla olika instrument och trots att det är samma tonhöjd så kan tonen ges olika timbre hos varje instrument. Dessutom har varje olika musikinstrument sin egen tonala instrumentkarakteristik och sin egen riktningskarakteristik.
1. Rummets egenakustik ingår i musikeventet. De tidiga reflexerna ger den information av musikinstrumentets karaktär som sätts av musikinstrumentets riktningskarakteristik. De sena reflexerna ger rummets akustiska karaktär och speciellt de rumsresonanser som uppstår under schröderfrekvensen. I det resonansområdet kan rummet i sig ses som ett akustiskt instrument som klingar beroende på hur och var energi tillförs. En vanlig akustik gitarr har de flesta toner ovanför detta frekvensområde. Pianot går ner i det frekvensområdet och en kontrabas gör det med råge.
2. Musikinstrumentets placering i rummet kommer definitivt att påverka det upplevda ljudet från musikinstrumentet. Det är timbre och kvoten mellan direktljud och tidiga reflexer som ändras. Men musikinstrumentets spelade tonhöjd kommer inte påverkas utom i vissa fall, t.ex. en kontrabas som spelar i ett litet rum. Då kommer rumsresonanserna att sätta sin egen prägel på kontrabasen. Det blir kontrabasen som en resonanslåda i kombination med rummet som resonanslåda. Vill man att kontrabasens resonanslåda skall vara dominant så får dels kontrabasen placeras på optimal plats i rummet i resonanshänseende, dels får man lyssna nära kontrabasen så att kvoten mellan direktljud och reflekterat ljud ökas.
3. Absolut, det är så stor skillnad att de inte har något med varandra att göra. Ljudåtergivning av akustisk musik handlar om att återge ett akustiskt musikevent och där ingår det med emfas även den inspelade akustiska miljön, dels närmiljön kring de akustiska musikinstrumenten i form av tidiga reflexer som bidrar till musikinstrumentens karaktär, dels efterklangsmiljön hos det inspelade rummet i form av sena reflexer som är det inspelade rummets karaktär.
4. Läs min inledande del som jag kallar för information. Det här med ljudåtergivning är egentligen ingen filosofi. Det är vanlig akustik/fysik och musikakustik d v s musikinstrument och tal och sång samt psykoakustik d v s hur hörseln fungerar.
Först tar man reda på vad ljud är. Vad är ljud? Sedan fixar man ljudåtergivningen.
Under resans gång tar man reda på vad musik är och vad musikåtergivning är.
Sedan kan man bestämma sig för vad man vill åstadkomma med ljudåtergivning.
Mvh
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
