goat76 skrev:sprudel skrev:avr7000 skrev:ASR mäter och lyssnar väl inte på produkten i någon större utsträckning.
Vi lyssnade på t ex denna:
https://tidal.com/browse/track/34853553Sara Bareilles
Goodbye Yellow Brick Road
Det hörs direkt på de första pianotonerna och sedan direkt när hon börjar sjunga att det finns ett helt annat "rum"/soundstage runt pianot och rösten...
När sedan de lägre oktaverna i pianot kommer in är det skillnad i hur man upplever "kropp/botten" i ljudet till DX3Pro+ fördel.
Vi har spelat denna låt till "leda" hemma hos mig på Larsen 9 och där har det funnits en stor skillnad i "kropp" på detta pianoljud i jämförelse med kompisens OA51 med Purify.
(Vi jobbar på en lösning med att förvandla OA51.Purify till Larsen 9)
Med denna DX3 var skillnaden i kropp märkbart mindre jämfört med Larsen 9.
Stefan
Tack för låttipset.
Sittin on the dock of the Bay är fin den med.
Piano måste bara vara det enskilt mest lämpade ljudobjekt man kan använda sig av vid utvärdering av hur bra en anläggning återger en verklighetstrogen klang och naturlighet. När ett välinspelat pianos fullskaliga klang och anslag återges med en naturlig renhet och kraft, ja då kan man i princip ta det för givet att alla andra ljudinslag även de kommer låta rätt.
LJUDOBJEKT = det som hjärnan upplever. Det är en psykologisk entitet.
LJUDKÄLLA = det som alstrar de akustiska ljudvågorna.
LJUDKÄLLA i den fysikaliska akustiska reella världen kan vara musikinstrument eller folk som talar eller sjunger eller djur som låter eller andra mekaniska ekustiska svängningar, bil, båt, tåg, träd som susar i vinden osv.
LJUDKÄLLA inom ljudåtergivning är högtalare, t.ex. högtalare som skall återge piano. Ljudkällorna är till höger och vänster, men ljudobjektet upplevs vara mitt emellan ljudkällorna.
En annan LJUDKÄLLA för ljudåtergivning kan vara hörlurar. Med lurarna kopplade till båda öronen blir stereoaxeln samma axel som den binaurala axeln. LJUDOBJEKTEN hamnar då mitt i huvudet med vanliga inspelningar.
Vad gäller ljudåtergivning av något, så är hörseln i särklass mest känslig för röster som man känner igen och som man hör vardagliges. Enklast att känna igen är en familjemedlem.
Vad gäller musikinstrument, så är flygeln ett instrument som har stort frekvensomfång och där anslaget är markant och kan varieras, därav namnet pianoforte, som antyder att man kan spela både svagt (piano) och starkt (forte).
På engelska kallas flygeln även Grand Piano.
En av svårigheterna med att spela in flygelns ljud i stereo är att instrumentet rent fysiskt sett är ett stort instrument med ganska komplicerad ljudalstring. Man slår an strängar genom en komplicerad mekanisk mekanism, men ljudet alstras från ett membran/soundboard i en stor låda. Strängarnas resonanta energi överföres som mekanoakustiska vågor till ett soundboard via en bridge/bro. Detta membran skall utföras så att den bevarar energin i membranet så att energin inte förs vidare till andra delar i flygelns låda. Detta konststycke åstadkommes genom att varsamt välja vågimpedans i material så att korrekt akustisk impedansavslutning kan bestämma vad som överföres till nästa material och vad som inte skall överföras annat än till luften som akustiska ljudvågor i luft. Så har jag förstått flygelns mekanism för ljudalstring. Ljudet är stort och mycket distinkt på varje ton men icke-distinkt/diffust inom dess fysiska storlek vad gäller lokalisering av respektive ton. En rätt udda kombination. Hårda distinkta anslag på strängar som inte kopplar till luften men som kopplar till ett soundboard som kopplar till luften och resulterar i ljud från detta större membran applicerad i en medelöppen trälåda med en vinklad vägg på ovansidan. Typ. . . ungefär.
MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
Glöm inte att uppdatera "firmware" i enheterna innan test 
Ibland kan det vara stor skillnad på hur bra enheter fungerar med de första framstressade mjukvaruversionerna, och de som kommer senare där fel rättats till.
