Vibrationer, oönskade i högtalarlåda.

[LeifB]

I en högtalarlåda skapas det vibrationer av elementet.
Tryckvågorna är ett problem. Konen rör sig ut och in vilket skapar vibrationer i luften.
Det uppstår vibrationer även i elementets korg.
Kan till och med bildas självsvängningar.
Dessa svängningar fortplantas i lådan.
Har ni någon lösningar på dessa problem?
Risken är att svängningarna är mer eller mindre hörbara och att det förstör upplevelsen.

[Calleberg]

https://hifiskane.se/produkt/produkter/ ... ter-ultra/

[peterh]

I en högtalarlåda skapas det vibrationer av elementet.
Tryckvågorna är ett problem. Konen rör sig ut och in vilket skapar vibrationer i luften.
Det uppstår vibrationer även i elementets korg.
Kan till och med bildas självsvängningar.
Dessa svängningar fortplantas i lådan.
Har ni någon lösningar på dessa problem?
Risken är att svängningarna är mer eller mindre hörbara och att det förstör upplevelsen.

Göra lådorna i beton eller annat styvt och tungt material.

[RogerGustavsson]

Enklast är att staga inuti lådan. Tyngre material kan förskjuta resonanser till andra frekvenser som blir ännu svårare att dämpa. Stereophile brukar redovisa resonansbeteenden i lådorna.

[paa]

Isidor, även känd som I-or, har beskrivit hur man kan göra här:

Svantes föreslagna metod fungerar principiellt och varianter av metoden används faktiskt i vissa sammanhang där man har andra förutsättningar än här. I just det här fallet får man endast effekt för vissa moder - de moder där man har hygglig rörelse i förlustskiktet. Sandwichdämpning som ger bredbandiga förluster, d.v.s. för samtliga moder, är i normalfallet helt klart att föredra. Kombinerar man sedan sandwichdämpningen med "stela" avstyvningar så har man följande fördelar:

1. Sandwichdämpning. Konstruktionsförlustfaktor (eta) via skjuvning i förlustskiktet omkring 0.2, d.v.s. omkring 10 ggr högre än i en odämpad MDF-konstruktion. Enbart detta ger en reduktion om 10 dB (bredbandigt) för strukturavstrålat ljud.

2. Avstyvningar (och i mindre mån tjockleksökning). Högre grundresonansfrekvens leder till färre exciterade moder och därmed en lägre totalnivå på det strukturavstrålade ljudet. Här tillstöter dock även nackdelar i form av en högre s.k. avstrålningsfaktor* p.g.a. högre böjvågshastighet och längre ränder.
Exciteringen övergår också mer och mer till areatyp (kontra punktdito) när frekvensen ökar och böjvåglängden därmed minskar, något som sänker strukturavstrålningen.

3. Massaökning. I praktiken ger en sandwichkonstruktion oftast upphov till tjockare väggar, vilket även ger en massaökning och ytterligare lägre nivå.

Som en liten utvikning kan det tilläggas att de parametrar man har att spela med vid alla strukturakustiska problem är massa, styvhet, förluster och avstrålningsfaktor. En ökning av de tre förstnämnda ger lägre avstrålning, en ökning av den sistnämnda ger högre. Den ideala strukturen i detta avseende är tung, styv och "seg" samtidigt! Nog så svårt att åstadkomma i praktiken med massor av bivillkor som skall tilgodoses i bilar, flygplan, båtar, industrimaskiner, hushållsmaskiner mm.

För övrigt har (natur)gummi stora inre förluster med en förlustfaktor omkring 0.1 - 0.8 (kraftigt varierande med temperatur, förlast, amplitud och frekvens). "Skumgummimaterial" har ännu mer varierande förluster, allt från sådär 0.02 - 0.4 beroende på vilket material och vilka förutsättningar vi talar om. Man kan alltså inte plocka ett godtyckligt "skumgummi" och förvänta sig extrema förluster.

Man bör vara uppmärksam på att det redan finns närmast helsäkra lösningar för eliminering av risken för hörbart strukturavstrålat ljud från en högtalarlåda. 12 mm MDF / 0.5-1 mm dämplim / 12 mm MDF i kombination med så många avstyvningar (utförda i trä eller plywood, koncentrerade till området kring bas/mellanelementet (-en)) man orkar med ger garanterat overkill inom det här området.

Jag har tjatat om detta många gånger förut, men gör-det-självaren bör inte krångla till det med hemvävda dämpningsanordningar, lådor i lådor, betongkonstruktioner eller något helsvetsat stålmonster utan bör arbeta ingenjörsmässigt istället. Mindre arbete, rimlig totalvikt och oklanderliga prestanda. Vad mer kan man önska? OK, imponatorfaktorn blir naturligtvis högre om man gjuter en egen konstruktion i betong med 50 mm tjocka väggar, det skall villigt erkännas. Jag vill dock nogsamt poängtera att detta närmast är att likna vid att klämma dit ett 200 mm avgassystem på en Micra. Fett, men i praktiken verkningslöst. Än värre är att lådor i lådor, försök till vibrationsisolering och konstifika dämpningsarrangemang kan ge minimala akustiska fördelar och i värsta fall t.o.m. direkta nackdelar jämfört med enklaste rena MDF-låda.

Sedan är det också så att just strukturljudavstrålning sannolikt är ett av den normale gör-det-självarens minsta problem. Det finns mängder av andra fällor att hamna i och som man därför bör fokusera på. Den som tror sig ha bemästrat dessa kan dock se till att skaffa sig en välkonstruerad låda eftersom det inte är alltför komplicerat trots allt.


*Avstrålningsfaktorn är ett mått på hur väl böjvågsfältet i strukturen kopplar till den omgivande fluiden, d.v.s. luften i det här fallet. En beskrivning av den bakomliggande fysiken är rättfram men lite för mycket i utkanten av frågeställningen och besparas därför läsaren av detta inlägg.

Från: viewtopic.php?p=47468#p47468

[Bill50x]

paa - mästaren att hitta gamla inlägg på Faktiskt

Precis som jag inte är förtjust i hårt dämpade rum är jag också tveksam till hårt dämpade högtalarlådor. Man använder mycket kraft i förstärkeriet för att sedan döda denna kraft i högtalaren. Vore jag högtalarkonstruktör skulle jag nog lägga mitt fokus på lådor i lätta material med mycket stagning internt. Ett sätt att komma runt låd-problematiken är att göra som Lindström, strunta helt i lådan. Skulle vara intressant att höra högtalaren med riktigt bra basar - och framför allt bättre övre register.

fram.jpeg (37.44 KiB) Visad 2072 gånger

bak.jpg (1.21 MiB) Visad 2072 gånger

/ B

[I-or]

Man bör även noga poängtera att problemets signifikans är mycket överdrivet. Det krävs inte speciellt mycket för att se till att strukturljudavstrålningen blir ohörbar. Tillräckligt höga resonansfrekvenser, modala massor och förlustfaktorer medför att strukturljudet har tillräckligt låg nivå inledningsvis och klingar av tillräckligt fort för att det ska vara ohörbart.

För baslådor räcker det och blir över med plywoodkonstruktion och avstyvande ramar. För bredbandslådor, där man ovillkorligen erhåller strukturresonanser i passbandet, bör man undvika plywood och istället utnyttja MDF i kraft av den betydligt högre förlustfaktorn. Små högtalare behöver inga avstyvningar, men större konstruktioner bör förses med avstyvande ramar.

Resonanser i elementkorgarna utgör bara ett problem om de påtagligt påverkar frekvensgången eller distorsionen, men detta är i praktiken bara fallet för veka plåtkonstruktioner eller, ve och fasa, plastdito.

(Att enbart utnyttja material med låg densitet utan korrekt dimensionering är för övrigt att be om problem.)

[tordnilsson]

paa - mästaren att hitta gamla inlägg på Faktiskt

Precis som jag inte är förtjust i hårt dämpade rum är jag också tveksam till hårt dämpade högtalarlådor. Man använder mycket kraft i förstärkeriet för att sedan döda denna kraft i högtalaren. Vore jag högtalarkonstruktör skulle jag nog lägga mitt fokus på lådor i lätta material med mycket stagning internt. Ett sätt att komma runt låd-problematiken är att göra som Lindström, strunta helt i lådan. Skulle vara intressant att höra högtalaren med riktigt bra basar - och framför allt bättre övre register.

fram.jpeg

bak.jpg

/ B

Lindström säger sig ha eliminerat lådan och lådljud.. men när man känner med handen på den då denna konstruktion spelar musik så vibrerar den mer än någon annan högtalare jag någonsin träffat på.. inte för att racka ner på Lindström och hans konstruktion men något känns fel när "den lådlösa högtalaren" vid vissa toner vibrerade nästan lika mycket som dess högtalarelement...

[RogerGustavsson]

Det finns en övertro på att högtalare utan låda saknar resonanser!

[I-or]

Påståendet att avsaknad av låda leder till avsaknad av strukturresonanser förtjänar I-ors dödskallemärkning (i praktiken råder nästan alltid motsatsen - via lägre strukturell styvhet uppträder grundresonanserna vid lägre frekvenser och resonanserna blir fler).

skull.png (64.83 KiB) Visad 1976 gånger

Vissa gökar har fått för sig att lådhögtalare låter "låda", men detta har ingenting med strukturljud att göra, utan beror på utstrålningskarakteristiken. Låter "monopol" vore ett mer rättvisande uttryck.

[jansch]

Lådresonansers påverkan är oftast överdrivna!

Varför då? Jo, man kan enkelt mäta resonanser med accelerometer men att omsätta det i akustiska problem är inte lätt!
Jag har försökt....

EN Sonab OA6 typ2 består av ca 9 mm väggar, en kombinationav extremt taskig spånplatta och fane'r. STORA sidostycken (43 x 68 cm) och förstärka med ribbor med dim. 8 x 22 mm om jag minns rätt.
Dom uppvisar de högsta värden (på vibrationer) jag mätt upp med hjäp av acceleratorer.
Limmar man på 22mm MDF förändras resonansfrekvenser och amplitud (såklart!) men skillnader i akustisk frekvensgång och ringnigar är inte mätbart. Och jag har provat i verkligheten och mätutrusningen sätter inte begränsningarna för ev. hörbarhet.

Att mäta med accelerometer på några få punkter på högtalarlådan som vissa recensenter gör och sedan hävda att " rigningarna (från lådan) vid 1,8 kHz är hörbara" är oftast rent dravel.
Det är oerhört komplext att omsätta en vibrationsmätning på en högtalarlåda till akustik (störande ljud) då man normalt inte har en aning om fasskillnader mellan primärljud och lådljud vid olika mätpunkter och frekvenser.

Om du läser om "uppmätt lådljud" med hjälp av accelerometer, glöm dom!

Jag har också gjort massor av mätningar med spikes kontra mjukfötter med acceleratorer och visst svänger golvet avsevärt mer med spikes, men att mäta skillnader akustiskt drunknar i mätgränser och brus förutom marginella toppar som kan hänföras till förmågan att skapa identisk förutsättningar.

[jansch]

paa - mästaren att hitta gamla inlägg på Faktiskt

Precis som jag inte är förtjust i hårt dämpade rum är jag också tveksam till hårt dämpade högtalarlådor. Man använder mycket kraft i förstärkeriet för att sedan döda denna kraft i högtalaren. Vore jag högtalarkonstruktör skulle jag nog lägga mitt fokus på lådor i lätta material med mycket stagning internt. Ett sätt att komma runt låd-problematiken är att göra som Lindström, strunta helt i lådan. Skulle vara intressant att höra högtalaren med riktigt bra basar - och framför allt bättre övre register.

fram.jpeg

bak.jpg

/ B

Lindström säger sig ha eliminerat lådan och lådljud.. men när man känner med handen på den då denna konstruktion spelar musik så vibrerar den mer än någon annan högtalare jag någonsin träffat på.. inte för att racka ner på Lindström och hans konstruktion men något känns fel när "den lådlösa högtalaren" vid vissa toner vibrerade nästan lika mycket som dess högtalarelement...

Finns det akustiska mättningar som verfifierar ev. problem?
Sannolikt inte då det är ett rent helvete a verifiera.
Detta skall inte kopplas samman med resonanser inne i själva lådan ( när lådmåtten är större än en halv våglängd) och resonanser eventuellt kan läcka ut via bashögtalarens membran. Alltså möjligtvis med betoning på möjligt.

[LeifB]

paa - mästaren att hitta gamla inlägg på Faktiskt

Precis som jag inte är förtjust i hårt dämpade rum är jag också tveksam till hårt dämpade högtalarlådor. Man använder mycket kraft i förstärkeriet för att sedan döda denna kraft i högtalaren. Vore jag högtalarkonstruktör skulle jag nog lägga mitt fokus på lådor i lätta material med mycket stagning internt. Ett sätt att komma runt låd-problematiken är att göra som Lindström, strunta helt i lådan. Skulle vara intressant att höra högtalaren med riktigt bra basar - och framför allt bättre övre register.

fram.jpeg

bak.jpg

/ B

Lindström säger sig ha eliminerat lådan och lådljud.. men när man känner med handen på den då denna konstruktion spelar musik så vibrerar den mer än någon annan högtalare jag någonsin träffat på.. inte för att racka ner på Lindström och hans konstruktion men något känns fel när "den lådlösa högtalaren" vid vissa toner vibrerade nästan lika mycket som dess högtalarelement...

Finns det akustiska mättningar som verfifierar ev. problem?
Sannolikt inte då det är ett rent helvete a verifiera.
Detta skall inte kopplas samman med resonanser inne i själva lådan ( när lådmåtten är större än en halv våglängd) och resonanser eventuellt kan läcka ut via bashögtalarens membran. Alltså möjligtvis med betoning på möjligt.

Jag undrar också om de här vibrationerna är hörbara.
Det är väl svårt att få ett säkert resultat av detta.
En mindre låda är ett mindre problem.

[tordnilsson]

Som sagt så är det kanske så att dessa vibrationer i den "lådlösa" högtalaren inte hörs eller påverkar negativt, de kanske påverkar positivt..?
Men med tanke på priset de betingar så kan man kanske känna en viss tveksamhet till konstruktionen.

[Prozac]

Som sagt så är det kanske så att dessa vibrationer i den "lådlösa" högtalaren inte hörs eller påverkar negativt, de kanske påverkar positivt..?
Men med tanke på priset de betingar så kan man kanske känna en viss tveksamhet till konstruktionen.

Mig oroar det isf mer att flera element spelar diskant i nästan samma framåtriktning och bakåtriktning.

[Thomas_A]

Finns ju några trådar i ämnet, också här.

viewtopic.php?f=10&t=68094&hilit=accelerometer

[peterh]

Ämnet känns för mig uttjatat. Antingen skall lådan "spela med" som ett musikinstrument ( fiol ? ) eller
skal lådan vara fix.
En fix låda har styva väggar, enklaste sättet är tunga och styva , beton eller gjuten plast med stor massa och tjocka
väggar. Gjutna lådor har också fördelen att de gan ges godtycklig form ( line eller horn komponenter )

Bygger man i trä så får man nyttja stagningar och dämpmaterial.

Kan det vara mera att diskutera ?

[paa]

Jag tror att en stor andel av "lådljudet" beror på kantdiffraktionen från lådans kanter.

[jansch]

Ämnet känns för mig uttjatat. Antingen skall lådan "spela med" som ett musikinstrument ( fiol ? ) eller
skal lådan vara fix.
En fix låda har styva väggar, enklaste sättet är tunga och styva , beton eller gjuten plast med stor massa och tjocka
väggar. Gjutna lådor har också fördelen att de gan ges godtycklig form ( line eller horn komponenter )

Bygger man i trä så får man nyttja stagningar och dämpmaterial.

Kan det vara mera att diskutera ?

Det där ("spela med") kan nog vara ett skäl till att fortsätta diskussionen.
Enligt min åsikt är det rena vansinnet att försöka sträva efter att lådan "spelar med". Vet du något fabrikat högtalarfabrikat som gör så?

Det krävs inte så mycket för att lådans resonanser/vibrationer skall vara försumbara.

[peterh]

Ämnet känns för mig uttjatat. Antingen skall lådan "spela med" som ett musikinstrument ( fiol ? ) eller
skal lådan vara fix.
En fix låda har styva väggar, enklaste sättet är tunga och styva , beton eller gjuten plast med stor massa och tjocka
väggar. Gjutna lådor har också fördelen att de gan ges godtycklig form ( line eller horn komponenter )

Bygger man i trä så får man nyttja stagningar och dämpmaterial.

Kan det vara mera att diskutera ?

Det där ("spela med") kan nog vara ett skäl till att fortsätta diskussionen.
Enligt min åsikt är det rena vansinnet att försöka sträva efter att lådan "spelar med". Vet du något fabrikat högtalarfabrikat som gör så?

Det krävs inte så mycket för att lådans resonanser/vibrationer skall vara försumbara.

Nja det var nog illa formulerat av mig. Vad jag avsåg var att apparater som alstrar ljud följer 2 principer :
instrument där lådan är del av ljudsignaturen och högtalare där lådan är en passiv byggdel med ljudalstrande element.
Högtalare vet jag inga som avsiktligt använder mjuka väggar, men det tycks finnas högtalare som färgar ljudet
då väggarna inte är tillräckligt stabila.
De som håller på med ljudåtergivning vet att örat är känsligt och man kan träna upp en förvånande förmåga
att detektera missljud. Redan små avvikelser detekteras lätt av känsliga öron, därav att "försumbara" vibrationer
kan vara klart störande.

[jansch]

Ämnet känns för mig uttjatat. Antingen skall lådan "spela med" som ett musikinstrument ( fiol ? ) eller
skal lådan vara fix.
En fix låda har styva väggar, enklaste sättet är tunga och styva , beton eller gjuten plast med stor massa och tjocka
väggar. Gjutna lådor har också fördelen att de gan ges godtycklig form ( line eller horn komponenter )

Bygger man i trä så får man nyttja stagningar och dämpmaterial.

Kan det vara mera att diskutera ?

Det där ("spela med") kan nog vara ett skäl till att fortsätta diskussionen.
Enligt min åsikt är det rena vansinnet att försöka sträva efter att lådan "spelar med". Vet du något fabrikat högtalarfabrikat som gör så?

Det krävs inte så mycket för att lådans resonanser/vibrationer skall vara försumbara.

Nja det var nog illa formulerat av mig. Vad jag avsåg var att apparater som alstrar ljud följer 2 principer :
instrument där lådan är del av ljudsignaturen och högtalare där lådan är en passiv byggdel med ljudalstrande element.
Högtalare vet jag inga som avsiktligt använder mjuka väggar, men det tycks finnas högtalare som färgar ljudet
då väggarna inte är tillräckligt stabila.
De som håller på med ljudåtergivning vet att örat är känsligt och man kan träna upp en förvånande förmåga
att detektera missljud. Redan små avvikelser detekteras lätt av känsliga öron, därav att "försumbara" vibrationer
kan vara klart störande.

Jag håller inte med dej och det är helt ok att vi har olika åsikter om vilken nivå som anses försumbart. För mej är försumbart = omätbart/nästan omätbart i första hand då vi kan mäta bättre än vad hörseln kan detektera. Såklart att det borde finnas högtalare där konstruktören inte "tänkt till" eller man av ekonomiska skäl gör ett val.
Vid lådresonans förändras antingen grundtonens utstrålade energi eller får vi harmoniska övertoner.
Det är då ingen skillnad jämfört med ett distorderande högtalarelement förutom fasvinkel.
Jag bortser därmed från t.ex blåsljud från en otät låda, blåsljud från basreflex eller rent "skrammel" från lådan som inte ger harmoniska övertoner.

Hittills har åtminstone jag inte sett mätdata från en låda där lådresonanser bevisligen påverkar. Det kanske inte betyder så mycket att jag inte lyckats påvisa det på några (två misstänkta) lådor jag har mätt på men var är vederhäftiga resultat från resten av världen?
Jag menar inte att man kan bygga medelstora lådor av 13mm spånplatta , men att bygga bohyllehögtalare med 32mm MDF (eller tjockare) baffel är "Overkill".

[Thomas_A]

De mätningar jag gjort finns här:

Accelerometermätning mellan en dämplimmad låda 9+9 mm MDF och en 19 mm låda, där THD från den fundamentala accelerationsfrekvensen visas.

Ovansida:



Front:



Sida:



Distorsion från högtalaren vid utvalda frekvenser:

510 Hz, 19 mm låda:



Motsvarande dämplimmad låda:



620 Hz 19 mm låda:



Motsvarande dämplimmad låda:



Skillnader finns ju, återstår bara förklaringen rent fysikaliskt.

[Maarten]

Bra mätningar Thomas!

Simulering och hörbarhet bland annat här,

viewtopic.php?f=3&t=73195&p=2231744&hilit=h%C3%B6rbarhet#p2231635

[I-or]

De mätningar jag gjort finns här:

.......

Skillnader finns ju, återstår bara förklaringen rent fysikaliskt.

Jag är ganska säker på att det fysikaliska redan har retts ut tidigare. Svaret är med stor sannolikhet olinjäriteter i kopplingen mellan element och låda (friktion och/eller "rassel"). Typiska (limmade) högtalarlådor producerar inte hörbar strukturljudsdistorsion eftersom det inte existerar några tillräckligt stora olinjäriteter i systemet.

Återstår bara för dig att verifiera det hela.

[MacBruce]

De mätningar jag gjort finns här:

.......

Skillnader finns ju, återstår bara förklaringen rent fysikaliskt.

Jag är ganska säker på att det fysikaliska redan har retts ut tidigare. Svaret är med stor sannolikhet olinjäriteter i kopplingen mellan element och låda (friktion och/eller "rassel"). Typiska (limmade) högtalarlådor producerar inte hörbar strukturljudsdistorsion eftersom det inte existerar några tillräckligt stora olinjäriteter i systemet.

Återstår bara för dig att verifiera det hela.

Japp – helt enkelt så!

[Thomas_A]

Bra mätningar Thomas!

Simulering och hörbarhet bland annat här,

viewtopic.php?f=3&t=73195&p=2231744&hilit=h%C3%B6rbarhet#p2231635

[ Bild ]

Tack, hade missat den.

Fråga till Ior, är detta utifrån resonanser i MDF eller är interna stående vågors effekt medtagen i analysen eller enbart elementets rörelse? Eftersom jag inte ser om lådan är fylld med dämpmaterial eller ej så är det svårt att avgöra.

[I-or]

Lådorna i simuleringarna är så små att porös absorbent på insidan har marginell inverkan eftersom det relevanta frekvensområdet ligger under den första kavitetsmoden. Dock inkluderar simuleringarna effekter från ljudtrycket inne i lådan (det är heller inget problem att lägga till ett s.k. poroakustiskt element för att simulera absorptionen om man vill).

Det är detta som är så trevligt - i den virtuella världen kan man koppla luften inne i lådan till baksidan av membranet, medan framsidan inte kopplar till luften och vi därför bara ser ljudavstrålning från själva lådan.

[Thomas_A]

Lådorna i simuleringarna är så små att porös absorbent på insidan har marginell inverkan eftersom det relevanta frekvensområdet ligger under den första kavitetsmoden. Dock inkluderar simuleringarna effekter från ljudtrycket inne i lådan (det är heller inget problem att lägga till ett s.k. poroakustiskt element för att simulera absorptionen om man vill).

Det är detta som är så trevligt - i den virtuella världen kan man koppla luften inne i lådan till baksidan av membranet, medan framsidan inte kopplar till luften och vi därför bara ser ljudavstrålning från själva lådan.

Ok tack,

om man kikar på "distorsion" som jag visade i graferna så ligger topparna i ungefär samma område ovan, sida och front. Elementet i detta fallet är rejäl, har gjuten korg (ej pressad) och har fastsatt med 4 skruvar och rejält med "blutac/fästmassa" som tätning. Det borde väl dämpa allt "rassel" mot lådan kan jag tycka, även om lim kunde vara bättre, och det borde också vara större skillnader mellan mätpunkterna på lådan.

Finns det något annat än permanent limning som skulle ge indikationer vad det beror på?

[petersteindl]

De mätningar jag gjort finns här:

Accelerometermätning mellan en dämplimmad låda 9+9 mm MDF och en 19 mm låda, där THD från den fundamentala accelerationsfrekvensen visas.

Ovansida:

[ Bild ]

Front:

[ Bild ]

Sida:

[ Bild ]

Distorsion från högtalaren vid utvalda frekvenser:

510 Hz, 19 mm låda:

[ Bild ]

Motsvarande dämplimmad låda:

[ Bild ]

620 Hz 19 mm låda:

[ Bild ]

Motsvarande dämplimmad låda:

[ Bild ]

Skillnader finns ju, återstår bara förklaringen rent fysikaliskt.

Antiphone tillverkade och sålde ett slags dubbelhäftande antivibrationsmatta som kändes som tjära. Tror de hette D1D. Den var 1 mm tjock. Dessa mattor skulle man lägga mellan 2 mdf-skivor och pressa ihop skivorna i tryckpress. De hade även ett lim som skulle limma ihop 2 mdf där limfogen skulle bli 0,5-1 mm tjock.

Detta kom jag i kontakt med på 70/80-talet. De hade en beskrivning till hur det fungerade och vad jag minns var det att vibrationer hamnade i motfas mellan de bägge mdf och limmet dämpade så att vibrationerna inte transporterades vidare i mdf. Man kunde mäta genom att variera avståndet från vibrationskälla till mätpunkt. Det funkade effektivast då tjockleken var lika mellan de 2 lagren mdf. Däremot blev det vid vissa frekvenser enkom styvhet som 1 lager mdf. D v s, i ditt fall är det styvhet från 9 mm som i så fall jämförs med 19 mm. Det är kanske detta fenomen som syns i dina mätningar?

Om Antiphone finns kvar så kanske de har några white paper?

Mvh
Peter

[I-or]

Möjligen kan du få problem för att elementet inte uppvisar symmetri i infästningen, d.v.s. när korgen rör sig utåt så begränsas rörelsen av skruvarna och när den rör sig inåt så fjädrar den mot fästmassan. Detta leder till asymmetri och därmed olinjäritet. Dock behöver detta inte vara huvudproblemet som lika gärna kan vara att du får en relativrörelse mellan korgen och baffeln när den senare böjer sig. Den senare förklaringen är nog mer trolig eftersom det (akustiskt) handlar om dominans av tredjeton, men det är alltid lurigt när det handlar om olinjäriteter.

Accelerationen för olika väggar kommer inte att variera speciellt mycket i nivå eftersom detta uppenbarligen är globala moder. Dessutom kommer olinjäriteten att vara ungefär densamma oavsett lådvägg eftersom lådan i sig uppträder linjärt medan inkraften från elementet är olinjär.

För övrigt stämmer inte riktigt frekvensberoendet mellan den akustiska och strukturella mätningen, men detta kan bero på massbelastning från accelerometern.