DIY - Subwoofer | Rumble Bee - The Space Invader

[Adhoc]

Eller en regel tex 45x45 med en fast kloss i ena änden och en som skruvas fast med lite glapp mot lådstorleken. I glappet slår man ned en kil vid limning. Jag skulle även förborra för 2 st dyckert så skivorna inte glider vid limningen.

[Antonic]

Jag har också kollat på 6st likt dom tvingarna du kollar på, väldigt mycket pengar
men man har som troligtvis livet ut och är du som jag kommer på massa lustiga saker
att bygga kommer dom till användning.

Skruvskallar och spackel kommer jag inte köra med.

[Adhoc]

Bessey är väldigt bra verktyg vilket också avspeglar sig i priset. Bra limknektar på 1000 och 1250 mm längd brukar dyka upp titt som tätt på Toveks och Klaraviks konkursauktioner, men även på Blocket och Tradera. Auktionspriserna brukar ligga kring 200-300 kr /st men moms + slagavgift tillkommer. Ibland blir det "fyndpriser". Klaravik kör i flera städer. Typ dessa: https://www.blocket.se/annons/gavleborg ... /107581808 Historiska auktionpriser: https://tovek.se/s%C3%B6k?searchModules=auctionArchive

Liknande men smäckigare i aluminum finns till billiga priser på Jula och Clas i Sjön. (Har ett gäng från Jula som funkat helt OK för hobbyjobb med högtalarlådor. Skulle jag haft ofta och återkommande framtida behov hade jag dock lagt en 2-hundring till/st för industrikvalitetsknektar i stål som i länkarna.)

[Subban]

Spännband kan i viss mån ersätta tvingar och kostar en bråkdel.

Japp, förutsatt man limmar 4 väggar samtidigt Har ett par sännband modell kraftigare som jag skulle kunna 3D printa några rundade 90° hörn (sådana som normalt medföljer tvingspännband gjorda för ändamålet).

Eller en regel tex 45x45 med en fast kloss i ena änden och en som skruvas fast med lite glapp mot lådstorleken. I glappet slår man ned en kil vid limning. Jag skulle även förborra för 2 st dyckert så skivorna inte glider vid limningen.

Vet inte om jag är för trött men hänger inte riktigt med på kil idén?

Jag har också kollat på 6st likt dom tvingarna du kollar på, väldigt mycket pengar
men man har som troligtvis livet ut och är du som jag kommer på massa lustiga saker
att bygga kommer dom till användning.

Skruvskallar och spackel kommer jag inte köra med.

Jag tänker och känner precis som du, tror dom är värda, spännkraften är enorm och tror det kan behövas till 21mm björkplywood. Hämtade mina skivor hos Beijer i veckan, jag väntade mig inte helt 100 plana skivor eftersom vi pratar trä. Men dom var sämre än vad jag förväntade, vet inte kan förvänta sig riktigt? Se bild nedan, plywooden står ytterst i bild och sen är det två MDF skivor innanför.

Så är behöver man tvinga ihop skivorna med limningen så kommer det behövas rejält med spännkraft, dom kändes extremt styva.

Bessey är väldigt bra verktyg vilket också avspeglar sig i priset. Bra limknektar på 1000 och 1250 mm längd brukar dyka upp titt som tätt på Toveks och Klaraviks konkursauktioner, men även på Blocket och Tradera. Auktionspriserna brukar ligga kring 200-300 kr /st men moms + slagavgift tillkommer. Ibland blir det "fyndpriser". Klaravik kör i flera städer. Typ dessa: https://www.blocket.se/annons/gavleborg ... /107581808 Historiska auktionpriser: https://tovek.se/s%C3%B6k?searchModules=auctionArchive

Liknande men smäckigare i aluminum finns till billiga priser på Jula och Clas i Sjön. (Har ett gäng från Jula som funkat helt OK för hobbyjobb med högtalarlådor. Skulle jag haft ofta och återkommande framtida behov hade jag dock lagt en 2-hundring till/st för industrikvalitetsknektar i stål som i länkarna.)

Begagnade limknektar äf ju faktiskt är jättebra tips, tack! Är väl framförallt längden här, tittar på 800mm och ser att finns billiga hos både Jula och Biltema. Men hur är spännkraften? Bessey har ju utöver hög spännkraft bra och anläggningsytor.

[Michael]

800mm hittar jag ingen hos Biltema, men 925 och 1075. På bild ser de väl rätt vettiga ut, förutom handtaget. Liten rundstav som nog kommer göra lite ont i handen om de skall dras hårt. Dock bör man ju känna på de i verkligheten och inte gå på bilden. Funderar även på hur det är där gängade stången ligger an mot klämman. Om det är så som jag bara kan gissa utifrån dålig upplöst bild, så ser det lite svagt ut.

Sedan bör man, för det mesta, inte klämma åt allt för hårt under limning. Risk för att det blir ojämnt tryck - för mycket där tving/knekt sitter och för lite därimellan. Bättre flera tryck punkter och lite lagom tryck, så inte skivorna böjer sig. Man måste dock ha koll så det blir tryck överallt och att det kommer ut lite lim överallt. För lite lim är inte alls bra.

//Michael

[Froggy]

Spännkraft nämns.... Vad som är viktigt är limtillverkarens rekommendation samt att tvingens tryck sprids ut jämnt över fogen. Det vitlim jag använder tex specar tillverkaren till 0,2-0,7 N/mm^2 tryck tills limmet härdat. Det blir för 21mm plywood ça 400-1400N per dm limfog. Tilläggas att lim ofta inte gillar statisk belastning så skulle jag fundera på att dra någon skruv där skivorna böjs ut som mest.

[DQ-20]

Sedan bör man, för det mesta, inte klämma åt allt för hårt under limning. Risk för att det blir ojämnt tryck - för mycket där tving/knekt sitter och för lite därimellan. Bättre flera tryck punkter och lite lagom tryck, så inte skivorna böjer sig. Man måste dock ha koll så det blir tryck överallt och att det kommer ut lite lim överallt. För lite lim är inte alls bra.

//Michael

Amen. Limknektar är ju rejält grovgängade och är inte gjorda för att skapa stor kraft. Hade de varit de hade de haft finare gängor eller i alla fall längre hävarmar som på ett skruvstäd. Och det är ju bara bra att de inte har det eftersom det är trä och inte metall man sätter i spänn. Det är ju inte direkt rocket science heller: en skruv, en pinne och två parallella mothåll. Sånt som maskiner kan tillverka av sig själva. Vad man behöver för bästa funktion är inte "fina" knektar utan man behöver många. Har man inte råd med många har man prioriterat fel om det är funktion man är ute efter. Men OM jag hade en radda Bessey hängande på väggen hemma kan ni ge dig fan på att jag skulle vända dem så att loggan syns.

/DQ-20

[Froggy]

Bessey parallell är väldigt välkonstruerade och slitstarka. Dock är det väldigt dyra och tunga. Jag har sålt av alla utom två..... För hemmabruk kan man klara sig med betydligt enklare och billigare tvingar, speciellt om man tex ser till att trapetsgängorna är infettade. Sladdriga och skramligt aluprofiler blir trevligare med en trästav inuti.

[Subban]

800mm hittar jag ingen hos Biltema, men 925 och 1075. På bild ser de väl rätt vettiga ut, förutom handtaget. Liten rundstav som nog kommer göra lite ont i handen om de skall dras hårt. Dock bör man ju känna på de i verkligheten och inte gå på bilden. Funderar även på hur det är där gängade stången ligger an mot klämman. Om det är så som jag bara kan gissa utifrån dålig upplöst bild, så ser det lite svagt ut.

Sedan bör man, för det mesta, inte klämma åt allt för hårt under limning. Risk för att det blir ojämnt tryck - för mycket där tving/knekt sitter och för lite därimellan. Bättre flera tryck punkter och lite lagom tryck, så inte skivorna böjer sig. Man måste dock ha koll så det blir tryck överallt och att det kommer ut lite lim överallt. För lite lim är inte alls bra.

//Michael

Var jag som uttryckte mig slarvigt, Bessey tvingarna jag kollar på har 800mm spännvidd.

Spännkraft nämns.... Vad som är viktigt är limtillverkarens rekommendation samt att tvingens tryck sprids ut jämnt över fogen. Det vitlim jag använder tex specar tillverkaren till 0,2-0,7 N/mm^2 tryck tills limmet härdat. Det blir för 21mm plywood ça 400-1400N per dm limfog. Tilläggas att lim ofta inte gillar statisk belastning så skulle jag fundera på att dra någon skruv där skivorna böjs ut som mest.

Har köpt Titebond Ultimate som ska vara starkt samt erbjuda lite längre ihopsättningstid,

Required Clamping Pressure:
Enough to bring joints tightly together (generally, 100-150 psi for softwoods, 125-175 psi for medium woods and 175-250 psi for hardwoods)

Går björkplywood under medium woods månne? 8.8-12.3kg / cm2

Ja det får bli några skruvar per fog för att hjälpa hålla ihop det, undra vad man kan räkna få för spännkraft från en skruv? 50-100kg? Tänker skruvar och väldigt många handtvingar kanske hade räcket långt?

[Adhoc]

Jag skulle skippa skruvarna om du kan ha tvingar med typ 25 cm mellanrum. Pröva med att "torrdra" så ser du hur väl tvingarna kan dra ihop den buktande plywooden. Före limningen kan det vara ide' att slå i ett par klena dyckert, knipsa av skallen och banaka ihop (för att hindra att skivorna glider från varandra medans du drar åt tvingarna). Om du har någon rak regel eller stålprofil så kan du lägga den emellan så du får ett jämnare tryck utefter limfogen.

[Froggy]

Ja det får bli några skruvar per fog för att hjälpa hålla ihop det, undra vad man kan räkna få för spännkraft från en skruv? 50-100kg? Tänker skruvar och väldigt många handtvingar kanske hade räcket långt?

Spännkraften från en skruv är ointressant då kraften är lokal (skruvskallen är liten). Som tumregel brukar anges att kraften avtar 45° åt sidan, dvs för 20mm tjock plywood så kan du räkna med att den trycker med någorlunda konstant tryck över ca 40mm lång sträcka. Detsamma gäller för en tving om du inte har något som fördelar ut kraften från en tving.

[Subban]

Ja det får bli några skruvar per fog för att hjälpa hålla ihop det, undra vad man kan räkna få för spännkraft från en skruv? 50-100kg? Tänker skruvar och väldigt många handtvingar kanske hade räcket långt?

Spännkraften från en skruv är ointressant då kraften är lokal (skruvskallen är liten). Som tumregel brukar anges att kraften avtar 45° åt sidan, dvs för 20mm tjock plywood så kan du räkna med att den trycker med någorlunda konstant tryck över ca 40mm lång sträcka. Detsamma gäller för en tving om du inte har något som fördelar ut kraften från en tving.

Jag skulle inte säga att det kan ses om ointressant i praktikanten. Att spännkraften avtar 45° åt sidan kan säkert stämma som tumregel, men hårdhet och planhet på material måste spela en stor roll i praktiken. Låt oss anta jag har en konvex bit plywood som jag spänner med skruvar, kommer ju att få lokal spännkraft vid skruven men det kommer ju också bli bra tryck över en stor del av biten då jag tvingar den att bli plan. Trycket kommer att vara högst på de delar av skivan som är i direkt kontakt med underlaget och gradvis minska på de områden där det normalt/naturligt finns en lucka mellan skivan och underlaget.

Jag skulle skippa skruvarna om du kan ha tvingar med typ 25 cm mellanrum. Pröva med att "torrdra" så ser du hur väl tvingarna kan dra ihop den buktande plywooden. Före limningen kan det vara ide' att slå i ett par klena dyckert, knipsa av skallen och banaka ihop (för att hindra att skivorna glider från varandra medans du drar åt tvingarna). Om du har någon rak regel eller stålprofil så kan du lägga den emellan så du får ett jämnare tryck utefter limfogen.

Anledningen till att eventuellt dra i några skruv är väl framförallt att avlasta fogen från statisk belastning som Froggy var inne på i ett tidigare inlägg. Precis som du skriver får man nog prova torrdra det och känna sig för när väl beger sig

Övrigt...

- Just nu lutar det åt Irwin tvingar och deras Pro Clamp M som känns ganska prisvärda. Får tre sådana för samma pris som en Bessey. Sen kanske 3D printa något som kan fördela kraften över lite större yta.
https://www.proffsmagasinet.se/maskiner ... TYQAvD_BwE

-

[Froggy]

Jag skulle inte säga att det kan ses om ointressant i praktikanten. Att spännkraften avtar 45° åt sidan kan säkert stämma som tumregel, men hårdhet och planhet på material måste spela en stor roll i praktiken. Låt oss anta jag har en konvex bit plywood som jag spänner med skruvar, kommer ju att få lokal spännkraft vid skruven men det kommer ju också bli bra tryck över en stor del av biten då jag tvingar den att bli plan. Trycket kommer att vara högst på de delar av skivan som är i direkt kontakt med underlaget och gradvis minska på de områden där det normalt/naturligt finns en lucka mellan skivan och underlaget.-

Jag håller med, detta har gjorts sedan urminnes tider då tvingar är kostsamma och ofta bristvara. Men det görs under kontrollerade former, dvs man hyvlar fram en springa tex i mitten av brädor som skall limmas och drar samman med en enda tving (bordsskiva tex). Erfarenhet ger springans storlek. Omvänt kan man hyvla exakt plant och använda bananformade (bananhyvlade) träribbor som man använder för att sprida ut tvingens kraft (högtalarlådor i mdf tex). Det kan vara pillrigt och stressigt så avknippsade dyckert som nämnts tidigare, plugg eller kex för att fogarna inte ska glida är till stor hjälp.

Limknekt är lämpade för sådana limningar tex https://www.clasohlson.com/se/Limknekt- ... /p/30-7556 eller liknande. Lägges med käftarna uppåt med lite tejp där lim kommer att klämmas ut och två fogar kan limmas samtidigt när man bygger högtalarlådor. Rätt konstruerad kan hela lådan limmas i ett svep.....

[Subban]

Jag håller med, detta har gjorts sedan urminnes tider då tvingar är kostsamma och ofta bristvara. Men det görs under kontrollerade former, dvs man hyvlar fram en springa tex i mitten av brädor som skall limmas och drar samman med en enda tving (bordsskiva tex). Erfarenhet ger springans storlek. Omvänt kan man hyvla exakt plant och använda bananformade (bananhyvlade) träribbor som man använder för att sprida ut tvingens kraft (högtalarlådor i mdf tex). Det kan vara pillrigt och stressigt så avknippsade dyckert som nämnts tidigare, plugg eller kex för att fogarna inte ska glida är till stor hjälp.

Limknekt är lämpade för sådana limningar tex https://www.clasohlson.com/se/Limknekt- ... /p/30-7556 eller liknande. Lägges med käftarna uppåt med lite tejp där lim kommer att klämmas ut och två fogar kan limmas samtidigt när man bygger högtalarlådor. Rätt konstruerad kan hela lådan limmas i ett svep.....

Ja jag har tittat lite på dom men är dom inte lite i underkant kraftmässigt? Annars känns dom tilltalande med aluminiumprofil, väger endast 1,18kg/st.

Jag tänker man kanske 3D-printa något hjälper en fördela trycket. Typ något i stil med nedan, den har en lätt konkav form på undersidan.

[Froggy]

Jag håller med, detta har gjorts sedan urminnes tider då tvingar är kostsamma och ofta bristvara. Men det görs under kontrollerade former, dvs man hyvlar fram en springa tex i mitten av brädor som skall limmas och drar samman med en enda tving (bordsskiva tex). Erfarenhet ger springans storlek. Omvänt kan man hyvla exakt plant och använda bananformade (bananhyvlade) träribbor som man använder för att sprida ut tvingens kraft (högtalarlådor i mdf tex). Det kan vara pillrigt och stressigt så avknippsade dyckert som nämnts tidigare, plugg eller kex för att fogarna inte ska glida är till stor hjälp.

Limknekt är lämpade för sådana limningar tex https://www.clasohlson.com/se/Limknekt- ... /p/30-7556 eller liknande. Lägges med käftarna uppåt med lite tejp där lim kommer att klämmas ut och två fogar kan limmas samtidigt när man bygger högtalarlådor. Rätt konstruerad kan hela lådan limmas i ett svep.....

Ja jag har tittat lite på dom men är dom inte lite i underkant kraftmässigt? Annars känns dom tilltalande med aluminiumprofil, väger endast 1,18kg/st.

Jag tänker man kanske 3D-printa något hjälper en fördela trycket. Typ något i stil med nedan, den har en lätt konkav form på undersidan.

Visst kan du printa men enklast med dessa tvingar liggandes med käftarna uppåt är et par brädor (eller mdf...) mellan käftarna och det du skall limma. Batteriet är dött i min våg så jag kan inte mäta tvingarnas tryckkapacitet men det räcker gott om du kör 200-250mm mellan tvingarna.

Snabbsökning användande av denna typ av limknektar en bit in i denna video: https://www.youtube.com/watch?v=ru2ZiNs ... 332C7FB168

[DQ-20]

Känns som om projektet håller på att bli en illustration om hur det det bästa blir det godas fiende. Är man ”metallmännniska” måste man inse att plywood är ett levande material med inbyggda feltoleranser. MDF är mer metallikt genom sin homogena struktur vilket gör att man kan frästa det som om det vore metall. Men det gäller bara vid den temperatur och luftfuktighet som rådde vid bearbetningstillfället. Det är bortkastad tid att hålla på och på egen hand tänka ut teoretiskt optimerade lösningar för allt, för det bli i alla fall inte optimalt. Men det kan bli tillräckligt bra och då är det viktigaste att inte göra fel än att göra ”rätt”. Det är i praktiken ointressant vilken brottstyrka limfogen uppvisar i databladet. I princip alla trälim är starkare än substratet. Viktigare är att fogen fylls så att limmet väter och inte släpper med tiden. Så många limknektar man har + plus de man kan låna ihop,rikligt med pva-lim plus någon form av styrning så att inte fogarna glider. För det gör de garanterat om man inte har någon form av fräst profil, tappar, kex eller dyckert. Kollar man på serieproducerade lådor kan man ibland se intrikata fräsningar men det handlar om enklare montering snarare än maximal styrka. Anar man att man behöver maximal fogstyrka så måste man nog fundera på hur man hanterar sin högisar.

/DQ-20

PS. Jag försöker inte gör mig lustig utan det handlar mest om egna erfarenheter från ett liv som metallmänniska.

[Froggy]

Kanske pratar vi bredvid varandra om det är mig du riktar dig till. Det är inte fogstyrkan, dvs slutresultatet som jag diskuterar utan den kraft som behövs för att fogen ska härda.

Plywood är som du säger levande, det är ju därför som den plywood som visas ovan inte är plan. En färdighärdad limfog gillar i sig inte statiska belastningar. Det är mycket möjligt att den statiska belastning som ovan visade oplana plywood utgör är försumbar, det är definitivt utanför min kompetens.

[Subban]

Jag kände mig betydligt mer träffad än dig Froggy Jag känner igen mig mycket väl på beskrivningen metallmänniska.

Men jag håller inte med ändå, hade det rört sig om ett husbygge så kan man kanske inte försvarbart att tänka ut de mest optimala metoderna och lösningar för allt. Men nu när det handlar om hobby för rent nöje så tycker jag det är helt OK att nörda ner sig och låta saker ta sin tid för att göra på ett så optimalt sätt som möjligt

Jag tror jag har skaffat alla verktyg jag behöver nu, Clas Ohlsson hade vår-kampanj och gav 15% rabatt vid köp över 300kr så jag beställde 8st limknektar sen har jag 4st till jag kan låna. Det bör räcka. Så nu är det väl dags att börja fundera lite igen på konstruktion/design...

Ångrar nästan lite att jag köpte plywooden, är rädd att skivorna inte ens efter grovkapning kommer vara så plana att man vill köra dom i bordsågen!(?) Kanske ett Festool sänksåg man skulle gått på istället

[Subban]

Hej allihop,

På grund av ohälsa tvingades jag under våren helt och hållet lägga detta projekt på is. Jag hoppas nu kunna fortsätta och komma mål i med mitt bygge.

Jag har suttit några timmar nu under julen och skissat & simulerat, fram och tillbaka. I mina senaste skisser har jag försökt gå från dubbla portar till en singelport för att i möjligaste mån förenkla bygget. Jag följer även ena sidoväggen ut för enklast möjliga konstruktion enligt Glebers rekommendation tidigare i tråden.

För att få tillräckligt med tvärsnittsarea i en singelport måste självklart dimensionerna vara ganska stora. Frågan jag ställer mig är: När blir bredden (eller höjden, beroende på orienteringen av porten) så stor att det märkbart försämrar portens prestanda?

Vi har tidigare diskuterat att man bör ha bredd/höjd förhållande om 20 för optimalt beteende. Men finns det också en maximal rekommenderad bredd/höjd för att klara lufthastigheter >20m/s ?

Enligt vad jag lyckas räkna fram (med reservation för fel) så blir den hydrauliska diametern på min port ungefär 97,5mm.

Detta har jag fått fram genom följande:

Räkna ut den genomsnittliga bredden på porten med formeln:

Genomsnittlig bredd = Bredd x Expansionslängd x TAN (RADIANS (Expansionsvinkel))​ = 40 x 100 x TAN (RADIANS (14) = 52,466mm

Utifrån detta försökte jag sedan beräkna den hydrauliska diametern genom formeln

Dh = 2 x Genomsnittlig portbredd x Porthöjd / (Genomsnittlig portbredd + Porthöjd) = 97,693mm

Jag jämförde sedan detta med cirkulära portar på 100 mm, där det oftast sägs att hastigheter upp till 10 m/s är acceptabla utan risk för turbulens. Utifrån detta undrar jag om det verkligen är rimligt att förvänta sig att nå hastigheter över 20 m/s, vilket antyds i många trådar på detta forum.

Tänker jag rätt? Har jag rätt formler?

Är det själva expansionen som får bli flödet att förbli laminärt trots den höga flödeshastigheten? Om ja, borde jag då lika gärna kunna ha expanderande cirkulära portar? (behövs såklart flera portar för att uppnå samma tvärsnittsarea)

Tack för visat intresse och jag önskar eder alla en god fortsättning!

[I-or]

Om du expanderar porthöjden på ett bra sätt och avslutar med en liten rundning så kan du klara 20 m/s mynningshastighet med endast låggradig turbulens. Gränshastigheten beror på faktorer som frekvens, form och tvärsnittdimensioner.

Porthöjden bör helst vara så låg som möjligt, dock ej under ca 7 mm med normala portlängder. En lägre port är lättare att expandera rekommenderade ca 2-3 gånger för att därmed minimera mynningshastigheten.

Cirkulära portar är problematiska dels för att Reynolds tal blir högre och dels eftersom det är svårare att skapa en optimal expansion.

[Calleberg]

Tänker jag rätt?

Tror du tänker lite för mycket

Läs DQ's inlägg ovan en gång till innan du går vidare.

[Subban]

Om du expanderar porthöjden på ett bra sätt och avslutar med en liten rundning så kan du klara 20 m/s mynningshastighet med endast låggradig turbulens. Gränshastigheten beror på faktorer som frekvens, form och tvärsnittdimensioner.

Porthöjden bör helst vara så låg som möjligt, dock ej under ca 7 mm med normala portlängder. En lägre port är lättare att expandera rekommenderade ca 2-3 gånger för att därmed minimera mynningshastigheten.

Cirkulära portar är problematiska dels för att Reynolds tal blir högre och dels eftersom det är svårare att skapa en optimal expansion.

Med den rekommenderade expansionslängden om 100mm så begränsas därmed porthöjden till ungefär 25mm om man ska klara en expansion om minst 2 gånger porthöjd. Kort summerat mer än 7mm och helst mindre än 25mm. Jag har ett förhållande på 1,72 med nuvarande konstruktion. Jag ska fundera vidare lite till om jag möjligen kan bygga en låda med två portar för att tokoptimera dom.

En annan tanke som slagit mig är minnet av att ha läst någonstans att man vill ha en konstant expansion på 14-15° de sista 100 mm av porten. När jag tar en närmare titt på Anders portade låda för 18N862 verkar det snarare vara en radieexpansion än en konstant expansion. Samtidigt nämns det i tråden att porten är tokoptimerad. Har jag förstått rätt att en radieexpansion är att föredra om det är möjligt att implementera? (se bilder nedan)

Ja, jag förstår att åtminstone historiskt så har det varit problematiskt att bygga en egen cirkulär port med optimala förhållanden. Jag tänker att en 3D-printer idag ger väldigt stora möjligheter att konstruera en cirkulär port precis som man vill.

Tänker jag rätt?

Tror du tänker lite för mycket

Läs DQ's inlägg ovan en gång till innan du går vidare.

Calleberg, Jag vet

Men jag lär mig så mycket och det finns så mycket kompetens så jag kan inte låta bli.

Konstant expansion med rundad övergång.PNG (27.99 KiB) Visad 1951 gånger

Radieexpansion.PNG (17.63 KiB) Visad 1951 gånger

[Glebster]

Hårklyveri… Utgå från de rekommendationer och exempel som redan finns i tråden så kommer det bli skitbra.

[Subban]

Instämmer Glebster, men vill gärna förstå för sakens skull och det hade väl inte varit fel att uppdatera I-or's rekommenderade recept med som faktiskt är allra bäst



Ett par funderingar till…

Undvika halvvågsresonanser = "actual portlength" < 1/4 av helvågslängden?
d.v.s. det är inte effektiv portlängd man tittar på?

Känner viss oro kring att göra en så stor slits (666 x 38), oron grundar sig i att plywood skivorna kanske slår sig och förändrar bredden på porten(?). Tittar man på t.ex. GSG Marty subwoofers så har dom förstärkt med mellanväggar så det blir 3 portar istället för 1. Tidigare nämnt bredd/höjd-förhållande går ju såklart åt pipan direkt, för skojs skull så räknade jag lite på det, om jag skulle stycka porten till tre portar (med bibehållen total tvärsnittsarea) så blir varje port 222 x 38.

Den hydrauliska diametern på den stora porten med höjd/breddförhållande 17,5 blir 93,82. Den hydrauliska diametern på de mindre blir 82,24. Utan att veta/förstå bättre antog jag tidigare att bredd/höjd förhållandet var för att få en gynnsam hydraulisk diameter. Jag antar att det finns andra faktorer som motiverar att breddförhållandet bör vara över 20?

En baksida har jag redan räknat ut själv och det är att portlängden blir längre, vilket i vissa fall säkert kan bli en avgörande faktor i sig.

[I-or]

Du kan dela in slitsen i sektioner via små mellanväggar med strömlinjeformade ändytor. Annars kan du förstås göra flera slitsar också och jag skulle sikta på en betydligt lägre porthöjd än 38 mm. Man klarar sig med ett bredd/höjd-förhållande om 10 också.

Det är bara mynningarna som behöver ha ordentlig area så att maximal partikelhastighet håller sig under 20 m/s (RMS). Allra bäst är den tokoptimerade formen som knappast har något fuffens för sig alls ens vid extrema strömningshastigheter.

En turbulensexciterad halvvågsresonans får man hur man än gör (även om det finns lite stökiga dämpningstrick som man kan utnyttja här), men denna landar mycket nära f1 = c/(2*l).

[Subban]

Tack I-or, det klarnar mer och mer

En turbulensexciterad halvvågsresonans får man hur man än gör (även om det finns lite stökiga dämpningstrick som man kan utnyttja här), men denna landar mycket nära f1 = c/(2*l).

Men de turbulensexciterade halvvågsresonanserna kopplas väl inte ihop med den traditionella halvvågsresonansen i porten?

D.v.s. 1/4 helvågslängden gäller som tumregel för portlängd? Och jag vill gärna få bekräftat att det är den fysiska portlängden man menar och inte den effektiva portlängden.

Basen kommer ju att få spela LFE-spåret i min bio. Så innehåll upp till 120 Hz kan förekomma, vet dock inte hur vanligt det är med innehåll i övre änden av passbandet. Delning kommer ske via 40 Hz för front och 80 Hz för surround, 4:e ordningens L/R-filter.

Räknade lite på innerareor vs mynningsareor. En cirkulär port blir sämre även med en optimal expansion, om målet är att nå så stor area skillnad som möjligt mellan innerarea och mynningsarea kommer alltid den cirkulära porten sämre vid samma tvärsnittsarea. För en 100 mm port får man ett förhållande på 1,6. För en cirkulär port behöver man ner runt 63-64 mm i diameter för att nå ett areaförhållande om 2 mellan innerdiameter och mynningsdiameter.

När jag räknade lite fram och tillbaka på slitsportar kom jag fram till att 26 mm är den maximala höjden. Bredden spelar ingen roll alls, man fördubblar arean oavsett hur bred eller hur smal man gör porten.

Vill man trippla arean är 13 mm den maximala höjden.

Alla ovanstående beräkningar utgår från 15° expansion de sista 100 mm (7,5° för den cirkulära, som blir 15° totalt).

I mitt fall överskrider jag ju dessa 26 mm, men dels tycker jag att utseendet ser lite mesigt ut med så smal slits som 26 på en så stor låda. Sen har jag funderat på det, i mitt fall om jag skulle göra porthöjden lägre utan att göra ytterligare en port till så minskar tvärsnittsarean dramatiskt (från 23712 mm2 till 16224 mm2). Så lufthastigheten i den högre porten kommer ju vid samma SPL som med den smalare och mer optimala porten vara lägre.

Jag har också funderat över om man kan överväga att expandera lite längre än 100 mm om man använder den tokoptimerade varianten. Eftersom den här typen av expansion ökar logaritmiskt så händer det inte mycket de första millimetrarna. Skulle man tillåta att längden på expansionen får vara 120 mm så har den vid 100 mm från mynningen knappt expanderat 0,5 mm. Detta hade påverkat mynningsarean ganska positivt. Om jag åtminstone delat upp slitsen i 2 sektioner så hade de fått måtten 312 x 38. Med en expansionslängd på 120 får jag ett area förhållande på 2. Då är porten tokoptimerad både på bredden och på höjden. Men det kanske blir för brant i slutet? (vinkeln från 100mm till portände blir 8,7° istället för 7,5°)

[I-or]

Den linjära halvvågsresonansen är av begränsat intresse för en basmodul. Halvvågsresonansen uppstår strax under 500 Hz för en portlängd om 34 cm (eftersom det finns lite medsvängande luft i mynningen). Däremot är framförallt halvvågsresonansen av avgörande betydelse för hörbarheten av turbulensljud, då höga ljudtrycksnivåer runt avstämningsfrekvensen kan leda till ett tonalt blåsljud som kan vara tydligt hörbart med en låg grad av maskering. Det kan definitivt låta illa med modulationsbrus av den här typen om man inte ser upp, men en hyggligt utformad slitsport gör risken mycket liten.

För övrigt ska ju en slits vara smal eftersom det är just detta som gör det till en slits med de strömningsmässiga fördelar som detta innebär.

Formen på den tokoptimerade varianten är just tokoptimerad, så det blir hyfsat svårt att hitta någon som är bättre.

(Glöm inte avslutningsradien, vilken är mycket viktig.)

[Subban]

Den linjära halvvågsresonansen är av begränsat intresse för en basmodul. Halvvågsresonansen uppstår strax under 500 Hz för en portlängd om 34 cm (eftersom det finns lite medsvängande luft i mynningen). Däremot är framförallt halvvågsresonansen av avgörande betydelse för hörbarheten av turbulensljud, då höga ljudtrycksnivåer runt avstämningsfrekvensen kan leda till ett tonalt blåsljud som kan vara tydligt hörbart med en låg grad av maskering. Det kan definitivt låta illa med modulationsbrus av den här typen om man inte ser upp, men en hyggligt utformad slitsport gör risken mycket liten.

För övrigt ska ju en slits vara smal eftersom det är just detta som gör det till en slits med de strömningsmässiga fördelar som detta innebär.

Formen på den tokoptimerade varianten är just tokoptimerad, så det blir hyfsat svårt att hitta någon som är bättre.

(Glöm inte avslutningsradien, vilken är mycket viktig.)

Man kunde ju ana att den tokoptimerade varianten var tuff att optimera mera

Ska jag hålla lufthastigheten i schack så behöver jag ha lite tvärsnittsarea och då sticker längden. Särskilt om man ska dela in slitsen i 3. Lite velig var man ska lägga sig. Mina portlängder ligger nära 700mm + medsvängande luft

Att sikta på 20m/s vid volymer man kommer spela känns för högt. Jag hade helst sett teoretiska hastigheter på 10m/s.

Ska inte glömma avslutningsradien, men den skulle vara ganska liten va ? 5-6mm?

Tänkt lite på att göra två slitsar tätt intill varandra men lite orolig att portarna kommer störa varandra, den medsvängande luften vid portmynningen kommer "krocka" med den andra portens medsvängande luft.

[I-or]

När du drar på ordentligt kommer hela systemet att vara på gränsen. Det är då inte orimligt om porten också är det. En mynningshastighet om 20 m/s är inte orimligt mycket för en välkonstruerad slitsport och 10 m/s leder inte till några oljud alls ens med en halvhygglig konstruktion (även om man bör känna till att maximal strömningshastighet har ett ganska stort frekvensberoende).

Flödena "krockar" inte när de möts med en konstruktion med parallella slitsar och i det fallet kan man lätt bara låta flödena möta varandra via en smal spets. Man lär dock inte vinna någonting med att dela upp flödena på det sättet och det är bättre att placera portarna längre ifrån varandra istället.

Däremot får man inte sällan vissa problem runt en fri kant, då flödet lätt roterar på utsidan. Det är därför en fördel om porten mynnar längre in på ytan även om man med en genomtänkt konstruktion kan hantera mynning vid en fri kant också.

[Subban]

När du drar på ordentligt kommer hela systemet att vara på gränsen. Det är då inte orimligt om porten också är det. En mynningshastighet om 20 m/s är inte orimligt mycket för en välkonstruerad slitsport och 10 m/s leder inte till några oljud alls ens med en halvhygglig konstruktion (även om man bör känna till att maximal strömningshastighet har ett ganska stort frekvensberoende).

Det är väl lite så jag har tänkt, att lägger jag mig 10m/s så bör resultat bli OK även om porten om bli tokoptimal.

Flödena "krockar" inte när de möts med en konstruktion med parallella slitsar och i det fallet kan man lätt bara låta flödena möta varandra via en smal spets. Man lär dock inte vinna någonting med att dela upp flödena på det sättet och det är bättre att placera portarna längre ifrån varandra istället.

Okej, nej tänkte inte att det skulle ge någon akustisk fördel av att göra så, spontant kändes det lite enklare att bygga så. Jag försöker hitta en estetiskt tilltalande design med två slitsportar som håller sig inom rekommendationerna gällande max höjd.

Däremot får man inte sällan vissa problem runt en fri kant, då flödet lätt roterar på utsidan. Det är därför en fördel om porten mynnar längre in på ytan även om man med en genomtänkt konstruktion kan hantera mynning vid en fri kant också.

Därav den rekommenderade baffeln? Den uteblir inte (mer än vid spetsen såklart), råkade missa att rita in den i farten