
Moderator: Redaktörer
sprudel skrev:”Luftens viloläge”. Det skulle vara absolut tystnad.
Vilket trevligt uttryck istället för att be folk hålla käften. Det blir då en önskan att respektera luftens viloläge.![]()
Trevlig midsommar Peter!
petersteindl skrev:Fast, vin till inlagd sill och matjessill är ingen höjdarkombination. Då funkar en god nubbe bättre och en kall god öl. Tycker jag.
MvH
Peter
petersteindl skrev:Så småningom, har jag tänkt att leta upp mina inlägg i tråden, som handlar om min syn på ljud och lägga in dessa i en slags ordningsföljd så att man slipper leta.
Fenomenet ljud är, som jag ser det, väldigt missuppfattat och därmed med infekterad global kunskapsspridning som får till följd att ämnet akustik och psykoakustik ter sig konstigt och ogenomträngligt och även ologiskt samt mytiskt med allehanda oanvändbara begrepp som bidrar till en slags illusionistisk begreppsvärld. Felen som har begåtts är många. Ett typfel är att blanda ihop lyssning i hörlur vid vetenskapliga undersökningar gällande lokalisation av externa ljudkällor. Andra fel är att lyssna på sinusoider för att lokalisera ljudkällor och sedan tro att resultaten är applicerbara för tal och musik.
Mvh
Peter
petersteindl skrev:Jag fortsätter nu med inlägget gällande Ljud.
Skall man vara stringent gällande fenomenet Ljud, så bör man särskilja mellan begreppen fart kontra hastighet, på engelska speed versus velocity.
Där fart/speed är en magnitud d v s en skalär storhet, d v s en storhet utan riktning. Magnitudens enhet är meter per sekund.
Hastighet/velocity är däremot en storhet med riktning och magnitud. I och med riktning är det en vektor och i och med ett värde på vektorns magnitud så är det en given längd på vektorn, d v s både riktning och längd. Enheten är meter per sekund.
Hastighetens magnitud kallas fart/speed.
Vektorn Hastighet har riktning och riktningen kan specificeras genom att lägga in ett koordinatsystem och ange koordinaterna i detta koordinatsystem. Denna hastighetsvektor har som sagt även en magnitud som är vektorns längd och som är koordinaternas avslut med given punkt i det valda koordinatsystemet.
Riktningen och längden på hastighetsvektorn kan således specificeras i koordinater i givet valt koordinatsystem med vald Origo som referens och nollpunkt. Spetsen på vektorn ritas som en pil och är vektorns längd och därmed magnituden som kallas Fart, t.ex. 343 meter per sekund som är ljudets fart eller ljudvågens hastighet. Det är så jag väljer att skriva just nu och detta för att betona att det är en skillnad som måste greppas för djupare förståelse.
OBS! Riktningen är en egenskap hos en given vektor och dess riktning är konstant, d v s oberoende av valt koordinatsystem. Koordinatsystemet ger enkom en siffra på vektorns riktning i just det valda koordinatsystemet. Snurrar man koordinatsystemets axlar, så blir siffran annorlunda, men inte vektorns riktning. Detsamma gäller om man väljer helt annat koordinatsystem.
Så, byter man koordinatsystem eller roterar ett koordinatsystems axlar så är vektorns riktning helt oförändrad och exakt likadan hela tiden. Det enda som ändrats är koordinaterna i det valda koordinatsystemet. En vektors riktning är således given utan att något koordinatsystem ens specificeras. Men för att få ett värde på vektorns riktning väljs ett koordinatsystem.
Magnituden hos vektorn d v s vektorns längd är en skalär storhet. Exempelvis ljudtryck, som mäts med enheten pascal. Man föredrar att specificera Nivå hos ljudtrycks och då väljer man en logaritmisk skala med enheten dB.
OBS! dB är inte ett mått på ljudtryck! Det är ett mått på ljudtrycksnivå. På engelska SPL = Sound Pressure Level. Nivå på fenomenet ljud kan även användas på ljudets effekt eller ljudets Intensitet eller ljudets energi.
Koordinatsystem för vektorer kan väljas, exempelvis Kartesiskt koordinatsystem eller Sfäriskt koordinatsystem eller bådadera. Detta gäller under förutsättning att de har en gemensam Origopunkt, d v s enkom ett och endast ett Origo med endast 1 punkt.
Utifrån ett gemensamt Origo kan man sedan vrida och vända koordinatsystemen runt vald Origo, antingen båda eller var och en för sig av dessa koordinatsystem. Vrider man sitt huvud så har man vridit sitt sfäriska koordinatsystem, där näsan pekar framåt och normalt sett indikerar 0 grader i var och ens sfäriska koordinatsystem, medans omvärldskoordinatsystemet som normalt sett är kartesiskt och konstant oberoende av hur var och en vrider sitt huvud.
Inom akustiken och hörseln d v s psykoakustiken används båda dessa koordinatsystem och Origo förläggs mitt i huvudet hos subjektet d v s hos lyssnaren d v s hos var och en. Vrider man på sitt huvud så har man vridit på det sfäriska koordinatsystemet gällande hörselns riktningsangivelse. Vårt kartesiska koordinatsystem beror på vår nästintilliggande omvärld som man vill förankra objekt i.
Luftmolekylers rörelse d v s de olika ingående gasernas rörelse
De olika gasernas molekyler i luft har olika medelfarter.
Syremolekylernas medelfart är 480 m/s.
Kvävemolekylernas medelfart är 510 m/s.
Alla molekyler av respektive samma gas har heller inte samma fart.
Molekylernas hastigheter/farter är distribuerade enligt Maxwells distribution.
Det betyder att det finns en ”most probable speed” och en annan ”average speed” samt en tredje ”root-mean-square speed” d v s RMS speed.
På svenska ser det lite okonventionellt/konstigt ut att använda ordet ”fart” i stället för ordet ”hastighet”. På engelska är det dock mer naturligt att använda ordet ”speed” i stället för ordet ”velocity” då det är den skalära storheten som åsyftas.
Distribution av speed är temperaturberoende. Det är viktigt då man kommer in på potentiell energi och viloläge d v s jämviktsläge.
Dessutom gäller följande; ju kallare det är d v s ju lägre temperatur, desto större blir luftens avvikelse från en ideell gas. Ju lägre temperatur desto lägre fart/hastighet och lägre energi och lägre tryck. Detta är en mycket viktig egenskap som framkommer då man tittar på ljudvågors hastighet i luft och utreder begreppen adiabatisk kontra isotermisk process hos ljudvågor. Även vissa musikinstruments frekvens ändras med luftens temperatur, t.ex. kyrkorgel.
Molekylerna i luft krockar med varandra och överför då sin kinetiska energi/rörelseenergi till varandra. Vid varje krock ändrar molekylernas riktning. Detta gäller för luft och speciellt i dess viloläge. Då ljud appliceras d v s vågrörelse så överlagras ljud/ljudvåg över atmosfärstrycket.
Det är här som man måste sära på begreppen mellan potentiell energi/lägesenergi kontra kinetisk energi/rörelseenergi då man analyserar fenomenet ljud och därmed applicerar den del av fysiken som kallas akustik.
Inom akustiken så har man i viloläge en viss potentiell energi. Energin är som sagt temperaturberoende eftersom farten hos molekylerna är temperaturberoende.
Eftersom molekylerna kontinuerligt krockar med varandra och då stokastiskt/slumpmässigt byter riktning så är det att betraktas som viloläge för ljud med viss potentiell energi i form av skalär storhet och med molekylrörelse utan specifik riktning d v s molekyler med viss fart åt alla olika håll och kanter. I princip är molekylernas rörelseenergi i viloläge och ljudvågors viloläge att betraktas som lägesenergi för ljudvågor då sådana initieras.
Inom akustiken d v s inom fysiken gällande ljud så är gravitationen inte inblandad i potentiell energi d v s lägesenergi. Däremot är molekylernas genomsnittsfart inblandat. Detta är, som jag ser det, väsensskilt från den del av fysiken som kallas mekanik d v s där gravitation ingår i lägesenergi. Akustik och mekanik är på detta sätt olika. Men, inom mekaniken finns även området gällande fjädrar, på engelska springs. Där har vi att söka energiformerna.
I en rymdkapsel med astronauter i, där kapseln har lämnat Jordens gravitation så finns det luft i kapseln med viss temperatur. I denna kapsel kan astronauterna tala med varandra och ljudvågorna följer vågekvationen. De kan höra riktning till ljudkällor oberoende hur de än roterar sina huvuden med kroppar. Är ljudkällan på stationär plats i det lokala koordinatsystemet d v s astronautkompisen sitter still och fast förankrad och pratar, så är riktningen hos direktljudet till en astronautlyssnare konstant oberoende hur lyssnaren roterar sitt huvud, det under förutsättning att punkten Origo mitt i huvudet inte förflyttas. Riktningen mellan ljudkälla och lyssnare är då konstant hur än lyssnaren roterar sitt huvud runt sitt sfäriska koordinatsystems Origo. Detta betyder att direktljudet kan beskrivas som en vektor i ett vektorfält, d v s i ett Vector Space eller Linear Space, på svenska Linjära rummet. Denna rotation hos lyssnarens huvud kan även utföras på Jorden med samma resultat under förutsättning att lyssnarens Origo och ljudkällans punkt är konstanta.
I och med att vi har en temperatur på omkring 20 grader Celsius d v s T=293K (grader Kelvin), så finns en värmekomponent och därmed kinetisk energi som sätter molekylerna i rörelse i alla riktningar hit och dit där gasmolekylerna krockar med varandra. Detta sker på Jorden, såväl i rymdkapseln.
Detta är viloläget och jämviktsläget för Ljudvågor i luft.
Det är ett slags brus med 101325 pascal = atmosfärstrycket i medel på Jorden på havsnivå där bruset kan definieras som atmosfärstryckets variation/tolerans i viloläge. Detta brus varierar med temperaturen.
Med samma mängd molekyler i luften per volymenhet d v s densitet som på Jorden och med samma temperatur, så bör egenskaperna vara lika i rymdkapseln som på Jorden och då kommer inte gravitationen in i ekvationen för akustiska ljudvågor i luften. Däremot finns fjädring och fjäderkonstant.
Det kan nu vara på sin plats att titta på egenskapen massa kontra egenskapen tyngd.
Tyngd, eller tyngdkraft, är en kraft som verkar på kroppar i ett gravitationsfält. Tyngden är proportionell mot föremålets massa med en proportionalitetskonstant som är tyngdaccelerationens lokala värde.
I ett roterande system, såsom på jordytan, kan tyngdkraften beskrivas som vektorsumman av gravitationskraft och centrifugalkraft.
Jämförelse med vikt; Då ett gravitationsfälts egenskaper och därmed tyngdaccelerationen varierar i rummet är tyngden, i motsats till massan, inte en invariant egenskap hos en kropp.
En kropp har samma massa oavsett om den befinner sig på månen eller på jorden eller i en rymdkapsel däremellan, eftersom den har samma materieinnehåll, men kroppens tyngd är mindre på månen och minst i kapseln i rymden där man säger att tyngdlöshet råder.
Inom mekaniken är massa och tyngd fundamentalt olika kvantiteter. Massa är en inneboende egenskap hos materia medan tyngd är en kraft som är resultatet av att gravitation verkar på materia. Jag vill tillägga att det är Newtons modell i klassisk mekanik som gäller.
Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll. Massa utövar gravitation och påverkar därigenom andra omgivande massor.
Massa innebär också tröghet, dv s egenskapen att utöva ett rörelsemotstånd med avseende på en påverkande kraft och bestämmer så den acceleration som kraften orsakar.
Akustisk energi
Ljud är en mekanisk/akustisk vågrörelse. Som sådan består ljud av oscillerande elastiska kompressioner och kan beskrivas som oscillerande förflyttning av en fluid.
Mediet, i detta fall luft, fungerar därför som lagring för både potentiell och kinetisk energi.
I ett oscillerande system som t.ex. en pendel, sker en kontinuerlig växelvis oscillerande omvandling mellan potentiell och kinetisk energi.
I princip kryper vi nu närmare definitionen av fenomenet ljud, i vart fall så som jag ser på entiteten ljud.
Begreppet Energitäthet används exempelvis i samband med energilagring. Energitäthet är mängden energi som finns lagrad per volymenhet i ett system.
Den akustiska energin W hos ljud definieras i en given volym som summan av den potentiella energitätheten och den kinetiska energitätheten integrerade över volymen.
Det kan skrivas enligt följande:
W = Akustisk energi = Energin hos ljud = Wpotentiell + Wkinetisk
Fortsättning följer. . .
Mvh
Peter
jansch skrev:petersteindl skrev:
. . .
Fortsättning följer. . .
Mvh
Peter
Jag tror (tycker) att man inte skall fokusera på ljud enbart i luft eller andra fluider. Det blr mycket enklare att att få förståelse vad ljud är om man även inntefattar fasta kroppar/material i diskussionen/analysen. Jag tror man lättare får förståelse för att det är en mekanisk (våg)rörelse, en "kedjereaktion" mellan atomer/molekyler som i grunden följer Hookes Lag.
I-or skrev:Jag föredrar beskrivningar med massa/fjäder-system som representerar tänkta små paket av fluider eller fasta material. Man knuffar i den ena änden till en massa som via sin fjäder knuffar till nästa massa och så vidare. Till slut har den inledande rörelsen kommit fram till mottagaren.
Ju högre styvheter och lägre massor, desto fortare går det. Den bortre änden av en lång berylliumstång rör sig nästan samtidigt med att man har knackat till den i den motstående änden. Om vi gör motsvarande försök med gummi eller luften i ett långt rör så tar det lite tid innan vi uppfattar rörelse i den bortre änden.
Denna endimensionella beskrivning kan naturligtvis även expanderas till tre dimensioner.
För övrigt är grunderna i vågfysiken mycket likartad för fluider och fasta material, med den skillnaden att fluider bara uppvisar kompressionsvågor och gravitationsvågor (t.ex. havsvågor). Fasta material kan uppvisa vågor av många olika typer, där böjvågor vanligen är viktigast i praktiken.
Den principiella skillnaden ligger framförallt i att fluiderna inte kan ta upp skjuvspänningar, vilket medför att de s.a.s. inte håller ihop. Fluiderna kan därför sägas vara i konstant rörelse medan de fasta materialen vanligen befinner sig i vila.
Wiki skrev:Kategorisering är en process varvid objekt, personer, idéer eller händelser grupperas tillsammans utifrån gemensamma attribut, egenskaper eller relationer.
Kategorisering är en grundläggande mekanism hos både människor och djur.
Att placera olika företeelser i samma kategori innebär att vi tar fasta på vissa av deras egenskaper och bedömer att de är lika.
Genom att vi tar fasta på vissa egenskaper, bortser vi från andra där företeelserna kan vara olika.
Processen organiserar och strukturerar information på ett effektivt sätt, vilket underlättar förståelse, kommunikation och beslutsfattande.
All kognitiv aktivitet innefattar ett moment av implicit (automatisk, omedveten) kategorisering av omvärlden som vi behöver för att kunna bearbeta informationen vidare.
Wiki skrev:Kollektivism (av latin colligere, samla) är en term som används för att beskriva moraliska, politiska och sociala perspektiv som betonar människors ömsesidiga beroende och vikten av kollektivet snarare än de enskilda individerna. Termen associeras ofta med socialistiska strävanden att centralt kontrollera och fördela samhällets ekonomiska resurser. Motsatsen till kollektivism anses ofta vara individualism.
Som politisk åskådning ibland en strävan åt kollektivisering, planekonomi och/eller statligt ingripande i marknadsekonomin (i motsats till individualistisk marknadsekonomi), men även åsikten att statens roll är att främja kollektiva intressen. En skola som bygger på kollektivistiska grunder främjar gruppens framsteg före individens. Med grupp avses inte kollektivet som en egen enhet utan de individer som tillsammans utgör kollektivet.
Av de politiska ideologierna är det framför allt fascism, kommunitarism, nationalism, nationalsocialism, socialism, kommunism som förespråkar kollektivism, men det är också en tanke som är förknippad med de flesta traditionella samhällssystem och religioner.
Wiki skrev:Individualism (latin individuum, odelad eller odelbar, se individ), avser i allmänt språkbruk att ge emfas åt den enskilda, och därför motsats till, och även ofta på bekostnad av, gruppen. Avser även enskilda människors initiativ och deras frihet i generell bemärkelse.
Som politisk term står individualismen i motsatsställning till kollektivism. I sociologiskt avseende är det vanligen avsett som den kontext eller samhälle i vilket individer är fokala (minsta, ursprungliga) operationella enheter som står i motsättning till staten eller sociala grupper; den sociala kontexten består av föreställningar hos de enskilda människorna som ingår i den.
jockewe skrev:Han är verkligen en mästare.
Jag vill gärna också uppmärksamma två saker som Yo-Yo hela tiden använder i sitt konstnärskap som väldigt tydligt framträder i hans exempel;
1) vibratot som han gör får oss att omedvetet dela intensiteten, vi förutsätter att det ska fortsätta i 'hans' hastighet och han får oss att följa med i förändring genom att ändra den efter det uttryck han vill förmedla.
2) Sista tonen i hans lilla genomspelning, han använder vår inlärda förväntan om gravitation, han avslutar inte tonen utan låter den, för evigt, hänga kvar lite högre i sfären. Lyssna noga, det är inte många musiker på vår planet som kan göra sådant.
Vi människor, de flesta iallafall, gillar mönster, Yo-Yo fångar oss i sina och leker mästerligt med oss.
hifikg skrev:Jag har fullständigt tappat tråden i den här tråden. Vill minnas att det finns en massa lösa ändar angående Stig Carlsson att knyta ihop och säkert en massa andra med. Går det att färgkoda inläggen?
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 19 gäster