Basportens längd

[KarlXII]

När man räknar på basportens längd, och ska använda rundade mynningar, räknar man då in rundningen eller är det bara "det raka" som ska räknas med?

Låt säga att röret ska vara 15cm enligt ritning/bbeskrivning...är det x eller y på skissen som gäller?

[Piotr]

Y > X

Men du bygger väl TL?


/Peter

[Svante]

Bygg med y och mät vad det blev. Korta sedan ner efter behov.

Det finns fler saker än portens längd som påverkar avstämningen, och simulatorerna får det inte helt rätt, så är det noga bör man kolla med en mätning.

[KarlXII]

Y > X

Men du bygger väl TL?


/Peter

Mass Loaded TL.
Och den har ett rör som port.

[KarlXII]

Bygg med y och mät vad det blev. Korta sedan ner efter behov.

Det finns fler saker än portens längd som påverkar avstämningen, och simulatorerna får det inte helt rätt, så är det noga bör man kolla med en mätning.

Bra tips. Jag bygger med det längre alternativet.
Jag har ingen mätutrustning, men man vet ju inte om det ges något tillfälle.

Jag tänkte bara om det fanns någon standard att man alltid anger portens längd med eller utan rundningarna.

[manw]

Detta berördes en del i alla fall i tråden: http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=9630&start=0&postdays=0&postorder=asc&highlight=integrera

(Sorry, vet ej hur man kortar länkar i forumet)

[DQ-20]

När man räknar på basportens längd, och ska använda rundade mynningar, räknar man då in rundningen eller är det bara "det raka" som ska räknas med?

Låt säga att röret ska vara 15cm enligt ritning/bbeskrivning...är det x eller y på skissen som gäller?

Tumregelmässigt: x + (y-x)/2 dvs. rörets längd plus längden av en tratt. Fast det är givetvis som Svante säger (dvs. "the faktiskt.se way"): bygg med överlängd och korta tills du får rätt avstämningfrekvens. Lådans inre geometri kan ju få porten att verka längre än den är rent fysiskt så det är nog tillrådigt att mäta i vilket fall som helst om det inte är en färdig konstruktion.

/D

[IngOehman]

Bygg med y och mät vad det blev. Korta sedan ner efter behov.

Det finns fler saker än portens längd som påverkar avstämningen, och simulatorerna får det inte helt rätt, så är det noga bör man kolla med en mätning.

Bra tips.

STOPP!


Det där blev fel. Om du gör som Svante säger så blir det pannkaka.
Om du skall utgå ifrån ett mått och sedan iterera dig fram till optimalt
mått medelst kapning så måste du utgå ifrån X!

Utgår du ifrån Y så blir porten för kort redan från början.

(Ett lätt feltänk att göra dock. )


Vh, iö

[Max_Headroom]

Bygg med y och mät vad det blev. Korta sedan ner efter behov.

Det finns fler saker än portens längd som påverkar avstämningen, och simulatorerna får det inte helt rätt, så är det noga bör man kolla med en mätning.

Bra tips.

STOPP!


Det där blev fel. Om du gör som Svante säger så blir det pannkaka.


Vh, iö

Det blir det väl inte? Han skriver ju att man ska bygga, sedan kontrollera och rätta efter behov. Det är väl bra?

Edit: Stavfel.

[IngOehman]

Nej, han skriver inte "rätta", han skriver "korta". Det är meningslöst
att korta om porten är för kort redan till att börja med.

Man måste dimensionera måttet X enligt uträkningen (om den är riktig)
inte måttet Y, om man skall kunna nå rätt avstämning genom att korta
röret.

Det jag skrev alltså.


Vh, iö

[Max_Headroom]

Nej, han skriver inte "rätta", han skriver "korta". Det är meningslöst
att korta om porten är för kort redan till att börja med.

Ja, jo, men man får väl tänka lite själv också

[IngOehman]

Tycker inte det.

Inte när en person startar en tråd för att få hjälp. Då är det rimligt att
jag korrigerar hjälp som är potentiellt vilseledande, och som kan kosta
trådstartaren ett basreflexrör alldeles i onödan.

Det tycker i varje fall jag.


Men som sagt - jag klandrar självklart inte Svante - det är ett väldigt lätt
tankefel att göra - alltså att tro att porten blir längre om man tar fasta
på att utgå ifrån det längre måttet. En lätt gjord logisk kullerbytta helt
enkelt.

Vill bara säga till snabbt och intensivt, så att porten skulle ha chansen
att skonas från sågningsdöden, innan det var för sent...


Vh, iö

[Jocke]

Mass Loaded TL.
Och den har ett rör som port.

Berätta mer!

/Jocke

[Kaffekoppen]

hehe... Ingvar har såklart rätt, men jag hoppade själv över det i reflektionerna och hade gjort rätt.

[Piotr]

Vad är det jag missar om jag tycker att man bör utgå från Y för att kapa sig ner. Att börja med en kort längd, x, och kapa sig ner får jag inte ihop!!

Borde jag gå och äta innan jag försöker tänka till?


/Peter

[Kaffekoppen]

Om du skall räkna ut längden porten bör ha, så är det ju dumt att räkna ut den längden till Y eftersom det innebär att den bara kan bli kortare

Räknar man ut längden till X istället och gör röret Y långt har man ju även spelrummet att porten kanske skulle vara något längre än simuleringsprogrammet ansåg

Alltså, den längden programmet ger som optimal portlängd använder man till längden X och förlänger röret lite till längden Y.

Skulle tro att du också gör så Piotr

[KarlXII]

Tack för hjälpen och klargörandena
Jo, jag hade kommit på att jag skulle utgå från den längre längden på själva röret, både trots och tack vare Svantes svar.

Efter lite funderande till, framför sågen faktiskt, så blev det "The Dahlquist Option" dvs rörets längd plus en tratt. Det kändes lagom och logiskt när jag tittade på mynningen. Ibland har man tur.

Måtten borde stämma; det är en färdig konstruktion, mer eller mindre.

[KarlXII]

Mass Loaded TL.
Och den har ett rör som port.

Berätta mer!

/Jocke

Väldigt kort kan man säga att det är en vanlig låda med en port. Det är dock ingen basreflex. En MLTL jobbar med stående vågor stället för att förutsätta att de inte finns. Föregående mening kan antagligen vara ett diskussionsämne, men något därhän har jag uppfattat det som.
Den längre versionen hittar du här

Nu är det snart klart för lack!

[Piotr]

Nja jag skulle gissa på att det i princip är frågan om en "vanlig" basreflexlösning men med skillnaden att massan utav luften i den långsmala kaviteten adderas till konens massa och därmed sänks Fs.

Ett element i oändlig plan baffel får ett Fs som är högre upp än samma element i samma baffel men med ett oändligt långt rör placerat som kavitet på ena sidan.


/Peter

[IngOehman]

Vad är det jag missar om jag tycker att man bör utgå från Y för att kapa sig ner. Att börja med en kort längd, x, och kapa sig ner får jag inte ihop!!

Borde jag gå och äta innan jag försöker tänka till?


/Peter

Ja, det borde du.

Om du väljer X blir röret längre än om du väljer Y, eftersom det du
väljer att göra måttet till, är ett fixt mått som du räknat ut.

I själva verket blir det lite för långt om du väler X, men lite för kort
om du väljer Y, och har räknat exakt rätt för ett rakt rör.


Vh, iö

[KarlXII]

Nja jag skulle gissa på att det i princip är frågan om en "vanlig" basreflexlösning men med skillnaden att massan utav luften i den långsmala kaviteten adderas till konens massa och därmed sänks Fs.

Ett element i oändlig plan baffel får ett Fs som är högre upp än samma element i samma baffel men med ett oändligt långt rör placerat som kavitet på ena sidan.


/Peter

If you say so.
Jag vet bara att konstruktören hävdar med stor envishet att detta är en MLTL och ingen basreflex.

[Piotr]

Jo jag vet att den kallas det, men själv tycker jag inte benämningen är korrekt.

Detta förutsatt att jag förstått lådprincipen rätt.


/Peter

[Svante]

Ah ojdå... Det gick kanske att missförstå, ja. Jag menar att man ska börja med det rör som blir för långt och sedan korta av det. Jag tyckte y var längst, men inser nu att det gick att tänka tvärtom.

Aja, börja med ett (för) långt rör, iaf.

[Lazyworm]

Om man har en relativt lagom fylld BR (40-50% fylld kavitet) så går det ganska bra att räkna på 300m/s som ljudhastighet och ändradierna som 1,5ggr den "raka" längden från där inneradien börjar till mynningen på porten.

Lite mätningar är aldrig fel att göra så man:
Ser att porten jobbar i det tänkta frekvensspannet och
att elementet i detta tilltänkta frekvensspann verkligen orkar driva på porten som man tänkt, man kan ju trots allt tappa en hel del db bara för att man stämmer av lådan lite för lågt.

(ooopppps det blev visst 22Hz istället för tänkta 30 typ)

Pass på!

[Svante]

Om man har en relativt lagom fylld BR (40-50% fylld kavitet) så går det ganska bra att räkna på 300m/s som ljudhastighet

Burr, jag ryser när jag hör den förklaringen. Det blir kanske rätt i slutänden, men jag vill nog förklara resonansfrekvenssänkningen (som följd av dämpullen) med att lådvolymen verkar större. Om man tittar på formeln för helmholtzresonansen så ser man att den är:

wh=c*sqrt(S/LV)

Du vill dela c med ungefär 1,14. Jag vill flytta in den faktorn under rottecknet vilket innebär att jag får multiplicera volymen med 1,14²=1,3 i stället.

Det känns bättre på nåt sätt, även om jag har svårt att tro att 40-50% fyllning ger en skenbar 30-procentig ökning av lådvolymen. Jag skulle hellre tro på högst en 20-procentig ökning, vid 50% fyllning, vilket skulle ge en "ljudhastighet" på 343/sqrt(1,2)=313 m/s. 300 m/s låter lite jämnt i mina öron, ska det kanske vara lite mer?

Nu har jag inte labbat med detta så noga själv, och empiri måste ju gå före teori, men roligast är det ju när man får de två att gå ihop.

[Lazyworm]

ujj, missat den här tråden totalt.
Du har ju verkligen ett eminent mätprogram till förfogande så det är ju bara att du gör ett svep för att se din riktiga resonansfrekvens du fyller den med 50% mineralull
Följer du det jag skrev om portlängd pga ändradier och 300m/s så kommer din beräkning antagligen komma ruggigt nära sanningen


Din rysning över att räkna på 300m/s förstår jag inte rktigt, det skulle kunna vara så att det är mer rätt att ljudet i den fyllda kaviteten fortplantar sig med 300m/s än att lådan är 30% större än den är

[Svante]

Din rysning över att räkna på 300m/s förstår jag inte rktigt, det skulle kunna vara så att det är mer rätt att ljudet i den fyllda kaviteten fortplantar sig med 300m/s än att lådan är 30% större än den är

Nja rysningen har att göra med att fjädringen från en kavitet härleds utan ljudhastigheten alls. Härledningen bygger på adiabatisk respektive isoterm kompression och när man har gjort det där så råkar konstanten p0/rho0 dyka upp där. Eftersom den är nära förknippad med ljudhastigheten i en adiabatiskt komprimerande gas så skiver man c i stället.

Steget därifrån till att säga att skenbar lådvolym beror på ljudhastigheten är ganska långt, eftersom det var ljudhastigheten i ett adiabatiskt komprimerande medium som avsågs från början.

Formeln för akustisk kapacitans brukar skrivas

Cav=V/(rho0*c²)

Men om man sätter in c²=gamma*p0/rho0 så blir formeln i stället:

Cav=V/(gamma*p0), dvs helt oberoende av ljudhastigheten.

Formeln för helmholtzresonatorns resonansfrekvens blir då

wh=sqrt(gamma*p0/rho0) * sqrt(S/LV)

Här känner vi igen sqrt(gamma*p0/rho0) som c i det adiabatiska mediet.

[IngOehman]

Jag delar Svantes rysning, och det gör jag för att jag tycker att man alltid bör ta avstamp från primära faktorer, och inte de sekundära.

De primära egenskaperna är luftes massa och elasticitet. Ljudhastigheten är en sekundär, som inte än en egenskap jag föredrar att utgå ifrån för uträkning av en annan sekundäregenskap.

Men det är jag det.


Vh, iö

- - - - -

PS.
Några primärer:
Mm, k, R, L, l, A, Y, V, B, vm, Dm...

Sekundärer:
Vas, fs, vl, Qe, Qm, Qt, Ql...