Sluten basmodul, övertoner och annat som stör..

[NNord]

I mitt bygge av basmodul, vilka problem kan uppstå?
En sak som dök upp är övertoner, hur alvarligt är det?
Varför uppstår sådanna..
Bör jag vara orolig

Hur minimerar man övertoner?

..och andratonsdistorsion som väll är samma sak som andra
övertonen, men bara kallas för 2:a ton dist..

[norman]

Bör jag vara orolig

Med tanke på hur många element du har så tror jag inte du behöver vara så orolig för övertoner/distortion....

Andratonsdistortionen kan du minska genom att vända hälften av elementen bakåfram.

[Johan_Lindroos]

Fast då kan det bli blåsljud från magnetens genomborrning vid stora amplituder.

[norman]

Fast då kan det bli blåsljud från magnetens genomborrning vid stora amplituder.

Aha, då kanske det inte är så lämpligt.

[NNord]

Har vi något exempel på slutsteg som dubblar och dubblar?
Ska föresten inte slutstegen kunna FYR-dubbla?

8, 100w
4, 400w
2 1600

?

[Svante]

Har vi något exempel på slutsteg som dubblar och dubblar?
Ska föresten inte slutstegen kunna FYR-dubbla?

8, 100w
4, 400w
2 1600

?

Nä, varför då? Om slutsteget är "ideelt" i bemärkelsen att det kan leverera en viss spänning oavsett last, så blir ju effekten (enligt formeln P=U^2/R) dubbel om resistansen halveras. Alltså:
8 ohm 100W
4 ohm 200W
2 ohm 400W
(Hemläxa: hur mycket spänning kan detta slutsteg lämna? )

[Morello]

(Hemläxa: hur mycket spänning kan detta slutsteg lämna? )

28.2 V RMS (40 V peak)

[Svante]

I mitt bygge av basmodul, vilka problem kan uppstå?
En sak som dök upp är övertoner, hur alvarligt är det?
Varför uppstår sådanna..
Bör jag vara orolig

Hur minimerar man övertoner?

..och andratonsdistorsion som väll är samma sak som andra
övertonen, men bara kallas för 2:a ton dist..

Övertoner, ja. De är ju en viktig del av musikinstrumentens klang, men om man matar på en ren sinuston (som ju saknar övertoner) och det ändå kommer ut övertoner kallas de distorsion (med s på svenska). 1:a övertonen är 2:a deltonen och kallas när det är distorsion för andratonsdistorsion. Det här med numreringen blir lätt förvirrat och jag brukar undvika missförstånd genom att aldrig tala om övertoner, utan bara om deltoner.

Nåja, hur minimerar man distorsion? I många, men inte alla fall minskar distorsionen med utnivån (relativt maxnivå). Om man ser till att systemet man spelar på har en hög maxnivå, så kan man förmoda att distorsionen blir låg, eftersom man för det mesta kommer att hamna långt under maxnivån. Där har du förmodligen lyckats, kan man säga.

Så kan man som Nagref säger vända varannat element bakfram, då kommer alla jämna distorsionskomponenter (inklusive andratonsdistorsionen) att släckas ut. Det där med blåsljud var nytt för mig, men det är ju bara att testa och se om det susar.

[Svante]

28.2 V RMS (40 V peak)

Bingo!

[NNord]

Morello, PUCKO.. Kunde inte jag få svara..
Du är ju Einstein mot för mig.. Du behöver inte nån hemläxa



Nåväl. jag hade tänkt svara:

28.2 V RMS (40 V peak)

[Svante]

Nåväl. jag hade tänkt svara:

28.2 V RMS (40 V peak)

Bravo! (Jag hade nog inte heller tänkt att morello skulle svara... Jag funderar just om jag kan ge morello nån hemuppgift som han inte klarar... Hmmm... Inte lätt... Kanske den här (har inte med förstärkare att göra, dock) En kub med sidan 1 meter står intill en vägg. Man har en stege som är 3 meter lång. Man ställer den så att den stödjer på golvet, kuben och väggen. Exakt hur högt upp på väggen når den?) F'låt OT igen.

[Johan_Lindroos]

Usch, det var jobbigt att räkna ut.

[Svante]

Usch, det var jobbigt att räkna ut.

Hehe, jag vet!

[patrikf_inaktiv]

NN: Borde du inte du oroa dig mer för vad höga nivåer vid låga frekvenser, dvs långa våglängder, kommer att ha för inverkan på grannar och störningsjourer etc än imaginära slutstegstravars kilowattkapacitet vid belastning??

Den som kan svara:
Hur beter sig ljud i byggnader? I lägenheter kan det ju tex vara högre basnivåer i ett annat rum än i lyssningsrummet vid låga frekvenser. Letar sig ljud med lång våglängd till andra delar av flerfamiljshus på liknande sätt?

[Johan_Lindroos]

Stomljud i hus kan ofta betraktas med energimetoder istället för vågutbredningsanalys (likndnade F.E.M.).

Det måste tilhöra fallet mätfel om basljud skulle bli starkare i mottagarrummet än sändarrummet. Anledningen är att mätning av luftljudsisolering föreskriver diffusa ljudfält, vilket det inte är i normalstora bostadsrum under 100 Hz. Jag har gjort massor av ljudisoleringsmätningar och inte stött på det ens under icke diffusa ljudfält. Kan u berätta hur du hört talas om det, eller om det var några speciella omständigheter, t.ex öppna kanaler mellan rummen el.dyl.?

Generellt kan man säga att det inte är möjligt att till fullo ljudisolera en musikanläggning av lite större slag mot grannar, även om man bygger ett rum i rummet enligt alla konstens regler.

[Svante]

Den som kan svara:
Hur beter sig ljud i byggnader? I lägenheter kan det ju tex vara högre basnivåer i ett annat rum än i lyssningsrummet vid låga frekvenser. Letar sig ljud med lång våglängd till andra delar av flerfamiljshus på liknande sätt?

Ja. Vi har precis fått en ny studio på jobbet, och allt är jättefint på pappret, bullernivåerna mätta i dBA är låga. Men så drar vi dit vår B&K-mikrofon som går ner till 2 Hz, och då mäter vi bullernivån 60 dB (lin).

Finns det en läcka i form av ventilationskanal ed, så letar sig en tillräckligt låg frekvens igenom den.

[Johan_Lindroos]

Fast då kan det bli blåsljud från magnetens genomborrning vid stora amplituder.

Aha, då kanske det inte är så lämpligt.

Nej så menar jag inte. Jag menar bara att det är en av parametrarna man bör tänka på för att dumensionera helheten. Det finns för och nackdelar med det mesta, och det gäller att väga dem noggrant. T.ex kan man tillse att skaffa element som inte susar genom öppningar, t.ex sådana som har stora och rundade öppningar.

[Johan_Lindroos]

Svante, du har forulerat dig otydligt. Menar du ventilationsbuller som är 60 dB, eller att ljudet i sändarrummet är lägre än 60 dB? Kort sagt, menar du ljudisoleringsmätning eller mätning av ljudnivå i rum?

[Thomas_A]

Tur att stegen var längre än 2.82 meter

[patrikf_inaktiv]

Det måste tilhöra fallet mätfel om basljud skulle bli starkare i mottagarrummet än sändarrummet. Anledningen är att mätning av luftljudsisolering föreskriver diffusa ljudfält, vilket det inte är i normalstora bostadsrum under 100 Hz. Jag har gjort massor av ljudisoleringsmätningar och inte stött på det ens under icke diffusa ljudfält. Kan u berätta hur du hört talas om det, eller om det var några speciella omständigheter, t.ex öppna kanaler mellan rummen el.dyl.?

Det är en egen iaktagelse som nog beror på att ljud med högre frekvens inte är lika bra på att leta sig in i andra rum!

[Svante]

Svante, du har forulerat dig otydligt. Menar du ventilationsbuller som är 60 dB, eller att ljudet i sändarrummet är lägre än 60 dB? Kort sagt, menar du ljudisoleringsmätning eller mätning av ljudnivå i rum?

Alltså, vi mäter 60 dB inne i studion (egentligen på dB-mätaren, linjärt, och jag ska inte svära på den exakta siffran) när någon slår i en dörr en trappa upp. Jag var väldigt skeptisk till att dra in ventilation i studion under projekteringen, men akustikkonsulten sa att det var OK. Nu hoppas jag på nån pryl som ska kunna sluta tätt på ventilationstrumman, vi får se vad det blir. Hursomhelst så är ljudnivån en trappa upp säkert högre. Vad jag menar är att lågfrekvent ljud är ruskigt svårt att hejda, om det bara finns en liten akustisk läcka (till detta kommer stomljud, förstås).

[Svante]

Tur att stegen var längre än 2.82 meter

Du menar "synd att inte stegen var sqrt( 8 ) meter"?

[Thomas_A]

Jaja...hade den vart kortare så gick den inte att lösa

pytagoras, tre trianglar, etc. Men jag avvaktar med svaret eftersom frågan var ställd till M*

[Johan_Lindroos]

Svante, du bör då undersöka om det är stomljud eller "ljudöverfört ljud" via väggar eller kanaler. Ett sätt är att mäta skillnaden mellan ljudet i sändarrummet och mottagarrummet på två olika sätt.

1. Använd dörrens ljud som ljudkälla.

2. Använd en högtalare som ljudkälla.

Mät sedan i tersband och tills att du mäter i det diffusa ljudfältet. Ta skillnaden i varje tersband. Om dessa skillnadskurvor mer än nämvärt skiljer sig mellan varandra, är det sannolikt stomljud det handlar om.

Annars är det ljud överfört via väggar eller kanalisation. Genom att proppa igen kanalisationen såsom du är inne på, märker man (eller mäter igen) hur ljudöverföringen sker.

Man kan också studera ljudustrålningen från väggar genom att mäta med accelerometrar (vibrationshastigheten), men det blir mindre tillförlitligt då man sällan vet strålningsfaktorn samt kontakten mellan accelerometer och vägg, t ex kan tapet göra att accelerometern fjädrar med känd verkan...).

[Johan_Lindroos]

Det är en egen iaktagelse som nog beror på att ljud med högre frekvens inte är lika bra på att leta sig in i andra rum!

Ja så är det! Höga frekvenser dämpas mer genom väggar än låga frekvenser.

[Svante]

Svante, du bör då undersöka om det är stomljud eller "ljudöverfört ljud" via väggar eller kanaler. Ett sätt är att mäta skillnaden mellan ljudet i sändarrummet och mottagarrummet på två olika sätt.

1. Använd dörrens ljud som ljudkälla.

2. Använd en högtalare som ljudkälla.

Ja, det låter ju bra, det där, men det finns ett stort aber. Jag tror nämligen inte att det är när dörren slår i karmen som är problemet, utan det faktum att dörren i sig agerar "membran" och pumpar upp trycket i rummet som dörren sitter i. Det övertrycket far ner igenom ventilationen ner till vår studio. Jag tror det blir svårt att spela upp det ljudet via högtalare. Det rör sig alltså om mycket låga frekvenser, i sig ohörbara, men de stör våra mätningar.

Stomljuden tror jag att de lyckats rätt bra med att få bort, de håller nämligen på och bygger två trappor upp, med borrande och hamrande. Det hörs mycket svagt, men kommer ju att försvinna när de slutat bygga.

[Svante]

Jag flyttar "stegen" till öppen diskussion. Hur går det, Morello?

[Harryup]

Svante:
Går det verkligen att räkna ut?
Har du antagit att stegen har ett "djup" som är 0 utan att meddela studenter och oss?
För att räkna ut den absolut högsta punkten så måste man väl veta mer om anläggningsytan höjd? Aluminiumstege? Gammal bred trästege? Avslutas med en spets? Avslutas med en gammal hederlig snedsågning av brädan? typ /–\ ?

Varför Morello inte svarar är väl för att han är upptagen av att snickra.


Sorry, Morello kunde inte hålla mig.

edit; bl.a stavfle

[Svante]

Harryup: titta i öppen diskussion, så lämnar vi NNs tråd till det den ska vara.

[Morello]

Problemet är rätt jobbigt då det mynnar ut i en jobbig trigonometrisk ekvation. Naturligtvis har den slutgiltiga ekvationen 2 nollställen, men det andra nollstället svarar mot minimal höjd.

I själva verket inses att summan av stegens längd på båda sidor om kubens kant är:

sec(alfa) + csc(90-alfa) = L (1)

där L=3 meter

Höjden över marken är:

h=L*sin(alfa) (2)

När man löst (1) med avseende på alfa är saken klar. Om vi vetat att vinkeln är liten, vilket den inte är, skulle man kunna utveckla i en Tayolor-serie och försumma högre ordningens termer. Detta går inte, varför jag löste detta numeriskt (fult ord, jag vet)

Gör man detta fås höjden till

2.487 meter