Dynamik

[Almen]

Varför ska det egentligen närmickas vid studioinspelningar?

Förmodligen för att artist och producent vill ha det soundet.

i studio sätter man oftast (?) upp en sån där puffskyddstygskärm (vad heter de?) som hindrar sångaren från att svälja mikrofonen. Jag tror avståndshållarfunktionen är lika viktig som puffskyddarfunktionen.

Kan nog stämma.

Jag tycker det är skönare att sjunga med litet avstånd, för då kan man svaja fram och tillbaka utan att slå i tänderna.

Det finns också många artister som helt enkelt inte ha några bra röster... Detta har man kunnat skåda i t.ex. "Så ska det låta".

Jag bedömer i och för sig inte sångare efter deras framträdande på "Så skall det låta". Är en studioinspelning gjord så är det den som gäller, sedan skiter jag i hur sångare låter "i verkligheten".

[RogerGustavsson]

Nja, det säger ändå en hel del om vissa artisters sångkunnande när inte ens de vanliga slagdängorna kan passera utan att det ibland blir pinsamt låg nivå. Det har varit rätt tydligt att många skådespelare är bättre på att använda rösten än en del schlagerpopare.
Jag lyssande för många år sedan på Tommy Körberg tillsammans med Stefan Nilsson på piano i en mindre lokal utan PA. Samma musik på skiva saknade helt den dynamik som fanns i det verkliga framförandet. Det var också en helt fantastisk kontakt mellan publik och musikkanter. Det blir liksom "slagsida" när någon försöker sig på en konversation via ett PA. Det brukar på sin höjd bli några fyllebröl från salongen... Saknar just de små scenerna där man har närkontakt med artisterna. Har just spelat en skiva med Roger Cicero, en tysk som sjunger till ett storband. Den är hopplöst sammanklämd dynamiskt. Man riktigt sitter och väntar på att nu "ska de ta i" men det blir locket på hela tiden. Körde en analys i Sound Forge och där ser topparna intakta ut, ingen toklimitering. Antar att man då har klämt ihop "från andra hållet", höjt de svagare partierna så mycket att det låter syntetiskt om de akustiska instrumenten. Den killen med komp skulle man vilja höra live över ett "mini-PA", där endast sången går via PA

[Almen]

Saknar just de små scenerna där man har närkontakt med artisterna. Har just spelat en skiva med Roger Cicero, en tysk som sjunger till ett storband. Den är hopplöst sammanklämd dynamiskt. Man riktigt sitter och väntar på att nu "ska de ta i" men det blir locket på hela tiden.

Vet precis vad du menar. Det är .

Skall på Nefertiti i kväll och lyssna på Hellsongs. Deras skivutgivning är rätt tråkig ljudmässigt, men live är det en helt annan sak.

[IngOehman]

Telarcs 1812 på vinyl hade ett litet aber. På den tiden det begavs sig så roade sig mina LTS kompisar med att kolla in spåren i LP-skivan. Ingen kunde nämligen få pickupen att spåra ordentligt och man ville se hur det såg ut.

Hur såg det då ut i spåret? Dom skannade i mikroskop och fann att den vertikala rörelsen var så stor att spåret smalnade ihop och försvann helt under en pyttekort period. Dom fotograferade detta och jag fick se spåret uppförstorat och vad jag minns skickade dom sina bilder till Telarc. Jag vet inte om skivan graverades om men originalgraveringen fanns det ingen möjlighet att spåra hur bra pickupen och tonarmen än var.

Eldfågeln var som flera påpekat ett mästerverk vad gäller inspelning. Hur den står sig idag vet jag ej men jag tror att den står sig bra.

Väl mött
PS

Den där bilden skulle jag vilja se.

Jag har hört många myter om ospelbarheten av Telarcs inspelning av Tjaikowskijs 1812, men jag har själv ett exemplar från första graveringen, och visst tusan går den att spela, och visst 17 finns spåret där hela vägen!

Den roligaste historien jag hört om det där var den av Anders Edenholm, som gick ut på att spåret inte kunde gå att spela, eftersom det gjorde en rörelse som gick bakåt i tiden! Det vill säga som krävde att kivtallrikens rotation stannade och backade en liten smula för att pickupens nål skulle kunna följa spåret (se ser det ut om man inte väljer betraktningsvinkel förnuftigt när man applicerar mikroskopet).

Inget av det där stämmer, men visst är det en svårspelad skiva. Rent av en extremt svårspelad skiva. De flesta pickuper klarar inte av den. Den första som jag hittade som kunde spela den var faktiskt en som jag tror du importerade. Jag tror den hette Goldring 920 IGC.


Vh, iö

[subjektivisten]

Klarar OM-40 att spåren den?

[RogerGustavsson]

Har nämnda skiva och den har gått att spela på alla mina skivspelare.

[petersteindl]

Ingvar

Är du absolut säker på att din LP är gjord från matriser framtagna från just den första graveringen? Finns det en möjlighet att du har LPn från den första matriseringen på en omgravering? Det brukar vara matrisnumret som man med lätthet kan läsa i innerspegeln längst in på skivan.

Väl mött
PS

[IngOehman]

Nu var det ju länge sedan det här, men jag har för mig att jag kollade saken i samband med att diskussionen kom upp. Eller rättare sagt att någon som påstod att den skulle vara ospelbar kollade upp det, och sa något i stil med "det var som tusan".

Men svaret på din fråga är - nej, jag är inte absolut säker. Är någon någonsin det? Ja, ibland är man 100% säker.


Är du säker på att jag inte var ironisk (som du skrev), och att jag alltså skulle ha menat att säga att den judiska befolkningen borde ha vant sig vid behandlingen de fick utstå under andra världskriget? Jag är 100% säker på att jag var ironisk, och alltså menade att lika lite som judarna kunde vänja sig vid flerårig naziterror, lika lite kan LTS-are vänja sig vid hur de utmålats under flera år (jag lånade här Dimitris både välformulerade och 100% korrekta tolkning). Därför skall man alltid behandla varandra väl.

Är du säker på att min 30-årsfördelsedag var första gången som Stig Carlsson hörde mina högtalare (som du skrivit)? Jag vet att det inte är så, och att det du skrev är fel. Det var många år tidigare han gjorde det. På min 30-årsfest hörde han för första gången pi60s.


Vh, iö

[petersteindl]

God morgon Ingvar och alla ni andra förståss

Det är som du säger, för jättelänge sen, från en svunnen tid och förgången tid. De som fotograferade spåren i Telarcs 1812 gjorde på den tiden jobb på Europafilm som hade bra utrusning på den tiden. De hade god erfarenhet av kvalitetskontroll av gravering och pressning av LP-skivor även om det inte var deras huvudsakliga sysselsättning.

Då 1812 kom eller om det t o m var en förhands release. Nåväl, de var nyfikna och ville se hur spåren såg ut från liveinspelade kanoner. Det var ju en stor händelse på den tiden. Jag fick sedan ta del av fotografierna och det såg häftigt ut. Felet påtalades för Telarc. Vad som sedan hände vet jag inte men förmodligen gjordes det en nygravering och förmodligen är den inte lättspårad. Det finns gott om ur fas info och lågfrekvent energi i vindlingarna. Jag vet dock inte på vilket sätt de kurerade problemet.

Alla ni andra som undrar om det jag skrev också gäller CDn. Svaret är Nej Framställning av CD-skivor är ett helt annat kapitel.

Vad gäller de andra frågorna som du Ingvar tar upp i samband med denna fråga så återkommer jag till dom så att saker o ting blir normaliserade. Don't worry. I'll be back som the Terminator brukar säga. En sak i sänder dock.

Väl mött
PS

[Kaffekoppen]

Skrivet klockan 11:35 080221:

God morgon Ingvar och alla ni andra förståss

Hörre, sätt fart och fixa lite ägg och bacon

[Morello]

Den roligaste historien jag hört om det där var den av Anders Edenholm, som gick ut på att spåret inte kunde gå att spela

Vet inte den gode Edenholm hur ett gravverk fungerar? Hade han vetat det, hade han aldrig behövt sväva i tvivelsmål om huruvida skivan är "icke-kausal" eller ej.

[petersteindl]

KK, min hälsning betyder inte att jag nyss vaknat då jag skickade inlägget. Ägg o Bacon e gott. Håller på å fixar äggkartonger.

God middag i stugorna

PS

[IngOehman]

Håller med Peter!

Ägg å basonfläsk ä gött.


Vh, iö

[screen]

Det får jag av frugan varje gång jag fyller år till frukost. Mums...

Ätes också med välbehag dom gånger man befinner sig på hotel, gärna med ett avslut bestående av kaffe & liten sockerkaksbit.

Sen kan dagen bli vad som helst utan problem...

Mvh Björn//

[subjektivisten]

Det närmaste stor popdynamik jag kommer är några av Genesis inspelningar, till exempel "The Musical Box", som tyvärr drunknar i brus och överstyrs i svaga respektive starka partier. Jag ser absolut inget fel med 70 dB dynamik i en popinspelning om det inspelade verket innehåller sådan dynamik, men håller med Almen om att viss kompression på enstaka spår kan vara motiverat av konstnärliga skäl.

Vad tror du Genesis inspelningarna ligger på då? 25-30 db?

[PekkaJohansson]

Ja, möjligen - ska se om jag kan göra en enkel mätning med ljudtrycksmätaren. Det slår mig att jag inte har hört "The Musical Box" på länge. Det är alltså hoppet från sticket som börjar "But the clock, tick-tock.." till det påföljande instrumentala partiet som jag tänker på.

Med vänlig hälsning

Pekka

[shifts]

Alla ni andra som undrar om det jag skrev också gäller CDn. Svaret är Nej Framställning av CD-skivor är ett helt annat kapitel.

Hej Peter! Min något otydliga fråga om det enbart var vinylversion som åsyftades i diskussionen handlade egentligen om om dynamiken finns välbehållen även på CD-versionerna, eller om man måste jaga tidiga vinylutgåvor för att få höra hur inspelningen egentligen lät.

[subjektivisten]

Klipper den verkligen på CD versionen? Va fan, finns det inga skivor dom inte misshandlar?

[petersteindl]

Shifts

Handen på hjärtat, jag har inte ens hört CDn vad jag kan påminna mig. Kanoner i all ära men musiken i sig och tolkningen är för mig det väsentligaste. På LP-tiden var det något nytt och spännande. Kanoner, WOW, va häftigt. Själv tycker jag inte att kanonerna tillför något musikaliskt värde till musiken men på den tiden då musiken skrevs var det nog ett viktigt budskap som dessutom var mer aktuellt.

Väl mött
PS

[Kaffekoppen]

Klipper den verkligen på CD versionen? Va fan, finns det inga skivor dom inte misshandlar?

Mer än 90db klarar väl inte CD...

[subjektivisten]

Ja, men det är väl knappast 90 db dynamik på 1812?

[Svante]

Jag vet inte om det är intressant, men som jämförelse kan jag säga att medelnivån i de två inspelningar av "Bolero" som jag har mätt på varierar med 40 dB. Svagt i början, starkt på slutet. Det är ganska stor skillnad...

[subjektivisten]

Jag vet inte om det är intressant, men som jämförelse kan jag säga att medelnivån i de två inspelningar av "Bolero" som jag har mätt på varierar med 40 dB. Svagt i början, starkt på slutet. Det är ganska stor skillnad...

Precis, och det jag menar med att 70 db, speciellt på pop musik eller dyl, inte skulle låta bra helt enkelt.

[IngOehman]

Det där med dynamik är ju intressant, men kan möjligen vara till och med mera intressant än att bara titta på platådynamikutveckling i musik...

Det finns ju liksom en "inre" dynamik också, alltså att starka och svaga ljud kan finnas samtidigt.

För en mätapparat utan analytisk förmåga är det kanske rimligt att musiken i varje ögonblick eller inom varje tidsrymd representeras av "en signal med viss nivå + spektrum med fasegenskaper" (som bildar de mera komplexa vägformerna som är för handen).

Men för örat är sitiationen en annan. Vi hör ju samtidigt alla pågäende händelser och plockar isär dem i sina betåndsdelar, och uppfattar därför en inre dynamik, i varje ögonblick. Räknar man in dessa infallsvinklar är det rimligt att påstå att musikexempel som för en mätapparat kanske har ett dunamikomfång om 40 dB, snarare har ett omfång om 60 - 100 dB (i varje fall om man spelar väldigt starkt), och inte ens CD-systemets brusgräns behöver begränsa denna "psykoakustiska" dynamik, eftersom man med lätthet hör tonfrekvent information en bra bit ned i bruset.


De allra festa människor skiljer med lätthet instrument från varandra, utom möjligen i stråk- och sångkörsammanhang. När de är skida även rumsligt är det ännu lättare att dela upp i många disparata klangkroppar än när det än mono.

Väldigt "i musikaliska komponenter insatta" personer kan dock även skilja enskilda intrumentljuds diskreta delar åt (både i tiden och spektralt). Redan med rätt liten träning kan man (om man har lite talang för det) lära sig att höra i varje fall uppåt tio olika spektrala komponenter i en fyrkantsvåg. Klarar man det är det lätt som en plätt att sedan också höra vilka spektrala komponenter musikinstruments ljud består av, och att anlysera hur de varierar över tiden.

Det kan faktiskt ge utmärkta ledtrådar för den som bättre vill förstå sig på instrumentens inre linjära och olinjära fysik.


Vh, iö

[Morello]

Ja, men det är väl knappast 90 db dynamik på 1812?

Jag anade en viss ironi i koppens inlägg.

Vi som har fina LP-maskiner kanske borde ropa hem 1812 på ebay?

[Kaffekoppen]

Jag anade en viss ironi i koppens inlägg.

[Max_Headroom]

Väldigt "i musikaliska komponenter insatta" personer kan dock även skilja enskilda intrumentljuds diskreta delar åt (både i tiden och spektralt). Redan med rätt liten träning kan man (om man har lite talang för det) lära sig att höra i varje fall uppåt tio olika spektrala komponenter i en fyrkantsvåg. Klarar man det är det lätt som en plätt att sedan också höra vilka spektrala komponenter musikinstruments ljud består av, och att anlysera hur de varierar över tiden.

Det kan faktiskt ge utmärkta ledtrådar för den som bättre vill förstå sig på instrumentens inre linjära och olinjära fysik.


Vh, iö

Bra skrivet! Annat lärorikt (och skoj) är att knåpa med ljudsyntes och helst då gamla analogsyntar. Att höra vad man gör när man byter vågform, lägger till osciltaroer, filtrerar etc är lärorikt... Audiofiler borde labba mer med ljud!

[subjektivisten]

Ja, men det är väl knappast 90 db dynamik på 1812?

Jag anade en viss ironi i koppens inlägg.

Vi som har fina LP-maskiner kanske borde ropa hem 1812 på ebay?

Ja, kanske vore något. Om PS eller IÖ kunde berätta vad som står i "dead wax" på original pressen så kan man börja leta. Det var väl Stan som gravera den?

[Nattlorden]

Själv tycker jag inte att kanonerna tillför något musikaliskt värde till musiken men på den tiden då musiken skrevs var det nog ett viktigt budskap som dessutom var mer aktuellt.

Nä... han hade tröttnat på alla som somnade under koncerterna så han gav sig f*n på att väcka dem...

[petersteindl]

Det var nog snarast Haydn me överraskningen d v s symfoni 94 som ville väcka publiken . jag har svårt att tänka mig att man somnar under 1812 eller under Tchaikovskis musik överhuvudtaget.

Musiken är ju inte precis lågmäld. På engelska heter musikstycket: Festival Overture "The Year 1812" in E flat major, Op. 49.

Det var Tchaikovskys tribut till Rysslands seger över Napoleon. Då går det hett till i musiken. Inte mycke vilopaus där inte.

I själva slaget vid Borodino nära Moskva var det femtontusen kanonavfyringar i timmen under 15 timmars tid. Det blir 225 000 kanonavfyringar. Hur mycket fanns det kvar runt omkring efter det? Tippar att skrothandlarna möjligtvis fick ett och annat uppdrag.

Som sagt, jag tror inte man somnar under 1812 musiken men kanonerna i musiken förhöjer festivalstämningen.

PS