Simon Phillips

[celef]

Jo, när du skrev

så läser jag det som att man väljer mellan antingen bra teknik eller musikalitet.

är jag då för eller emot tekniskt driv?

[Almen]

Jo, när du skrev

så läser jag det som att man väljer mellan antingen bra teknik eller musikalitet.

är jag då för eller emot tekniskt driv?

Ingen aning. Jag faller både för "teknisk briljans" och "rytmiskt gung", så jag uppfyller inte din dualistiska syn.

Jag gillar både Ringo Starr, Morgan Ågren och Vinnie Colaiuta, om man säger.

[Magnuz]

Den ena (den minst skolade av dem två) ansåg att man, precis som trumissar i trumsolon, måste hålla takt och tempo till resten av musiken i gitarrsolon och den andre höll inte med.

Hur menade han då? Ska man inte förhålla sig till resten av musiken alls? Det blir nog ett konstigt gitarrsolo... Ett trumsolo däremot är ju oftast ett riktigt solo - det är bara trummisen som spelar - då kan det vara effektfullt att t.ex. tillfälligt sänka tempot eller byta taktart, tycker jag.

[Magnuz]

Jag faller både för "teknisk briljans" och "rytmiskt gung", så jag uppfyller inte din dualistiska syn.

Jag gillar både Ringo Starr, Morgan Ågren och Vinnie Colaiuta, om man säger.

Samma här. Jag gillar flera extremt tekniskt skickliga musiker likväl som jag gillar flera som spelar som krattor.

[jockewe]

Man blir nog inte så lätt känd som t.ex. trummis om man inte har "något" som tilltalar.

Allmänt för musiker kan man säga att ingen är älskad av alla, ingen är bäst och det diffar ENORMT mycket på hur mycket musiker övar/spelar överhuvudtaget.

Hur kan ni skilja en inspelning där en musiker spelar precis som han har övat i tre månader, på trettio gig innan inspelningen från en när musikern bara plötsligt kommer på en ny variant?

Jmf t.ex inhoppade basisten i Toto Leland Sklar med Steely Dans Ricky Lawson/Keith Carlock (trummisarna)

Hur bär ni er åt? (Jag kan iallafall inte ens gissa vem som övat, vem som spelar olika varje gång etc.)

Anyway, kul att det finns så många bra sätt att vara musiker på!

[Rocker]

Ibland är ju också det enkla/simpla/primitiva det bästa! Komplicitet kan ju vara fruktansvärt tråkigt vad gäller musik. Det finns många exempel på skickliga musiker som ansträngt sig för "mycket" när det gäller låtskrivande. Resultatet blir en kall, nästan robotliknande musik och det svänger inte alltid. Jag tycker att Neil Young är ett exempel på duktig musiker som är fulländad i att spela det "enkla"!

[verdad]

Richard skrev:

Men, köp gärna skivan och skriv sen en rad ! det vore intressant att höra vad du tycker.

H. Richard.

'
Har köpt DVD:n nu och tittat/lyssnat. Håller med! Helt klart en mycket bättre konsert än "Live in Amsterdam". Men tycker inte att den placerar Amsterdam konserten som "medioker".
Totos låtmaterial är helt enkelt grymt. Tycker de lyckats med att blanda ihop låtarna mycket väl, och än en gång kan man konstatera att Lukather har en otrolig känsla i sitt spelande. Tycker han verkar mycket mer avslappnad på denna konsert, och vilka snygga gitarriff.

Jag kan inte sluta förvånas över denna karl. köpte för tre dagar sedan hans nya skiva "Ever changing times". Där har han lyckat riktigt bra också.
Han är helt enkelt en stor talang denna Mr Lukather.

Förresten Ni som gillar Lukather, bara måste köpa hans nya soloskiva.

[celef]

Jag faller både för "teknisk briljans" och "rytmiskt gung", så jag uppfyller inte din dualistiska syn.

Samma här. Jag gillar flera extremt tekniskt skickliga musiker likväl som jag gillar flera som spelar som krattor.

jag kan inte för mit liv begripa hur man kan gilla båda? det är ju som vatten och olja!
går man igång på trummisar som han i ac/dc så kan man inte gilla ex morgan ågren eller marco minnemann

[Richard]

Jag kan inte sluta förvånas över denna karl. köpte för tre dagar sedan hans nya skiva "Ever changing times". Där har han lyckat riktigt bra också.


Förresten Ni som gillar Lukather, bara måste köpa hans nya soloskiva.

Ja, han har ju fortsatt att utvecklas, till skillnad från de flesta rockmusiker i branchen ( Don Henley undantagen ).

Kul du gillade dvd-skivan !

"Ever changing times" är ju bra, i klass med " Candyman ", fast mera toto-likt.

[Morello]

Jo, när du skrev

så läser jag det som att man väljer mellan antingen bra teknik eller musikalitet.

är jag då för eller emot tekniskt driv?

Ingen aning. Jag faller både för "teknisk briljans" och "rytmiskt gung", så jag uppfyller inte din dualistiska syn.

Jag gillar både Ringo Starr, Morgan Ågren och Vinnie Colaiuta, om man säger.

Kommer osökt att tänka på Jennifier Warnes "First we take manhattan". Vinnie spelar enkla saker, men han gör det perfekt och det hela blir nästan magiskt! Ringo Starrs trallande har jag dock inte mycket till övers för.

[Almen]

...jag minns en mycket intressant diskussion mellan två gitaristkompisar: Den ena (den minst skolade av dem två) ansåg att man, precis som trumissar i trumsolon, måste hålla takt och tempo till resten av musiken i gitarrsolon och den andre höll inte med.

Jag håller med den senare (om han anser att man inte måste hålla takt och tempo - inte om han anser att man måste inte hålla takt och tempo).

Samma gäller för trummor. Om basisten håller rytmen så behöver ju inte trummisen vara exakt.

Kolla in Tony Levins och Bill Brufords samspel i King Crimson, till exempel. Bruford är ingen metronom, men det spelar ingen som helst roll, det görs bra musik ändå.

[Almen]

Vinnie spelar enkla saker, men han gör det perfekt och det hela blir nästan magiskt!

Hans spel med Zappa är också helt suveränt. Han är bra på att göra enkla saker (eller om det är svåra saker som låter enkelt). Bara hans cymbalspel är ju helt makalöst.

Ringo Starrs trallande har jag dock inte mycket till övers för.

Jag vet.

[Slartibartfast]

Ingen aning. Jag faller både för "teknisk briljans" och "rytmiskt gung", så jag uppfyller inte din dualistiska syn.

Just dom två skulle jag säga är samma sak. Hur beskriver man "musikalitet" för en som inte förstår vad det är (jag är väldigt osäker vad det är i det här fallet) utan att säga "rytmiskt gung"? Ringo har ju gått ifrån att vara rent utsagt otajt (rytmiskt gung?) till att spela samma raka saker tajt. Är det att vara musikalisk? För mig har han bara lärt sig spela det han inte kunde spela innan.

Jag har inte lyssnat på honom något extremt ska jag erkänna.

Hur menade han då? Ska man inte förhålla sig till resten av musiken alls? Det blir nog ett konstigt gitarrsolo... Ett trumsolo däremot är ju oftast ett riktigt solo - det är bara trummisen som spelar - då kan det vara effektfullt att t.ex. tillfälligt sänka tempot eller byta taktart, tycker jag.

Jag var nästan säker på att det skulle komma något om detta. Jag är inte hundra på vad dom menade faktiskt. Själv tycker jag det är bra om man ändra takt och tempo som man själv vill - om man bara håller sig till grundpulsen. Och jag tror det var det dom pratade om också. Allt kan ju bli matte om man vill...

[slrt]

[Slartibartfast]

Ibland är ju också det enkla/simpla/primitiva det bästa! Komplicitet kan ju vara fruktansvärt tråkigt vad gäller musik. Det finns många exempel på skickliga musiker som ansträngt sig för "mycket" när det gäller låtskrivande. Resultatet blir en kall, nästan robotliknande musik och det svänger inte alltid. Jag tycker att Neil Young är ett exempel på duktig musiker som är fulländad i att spela det "enkla"!

Men här pratar vi om något heeelt annat än teknisk begåvning i sitt instrument! Det håller du väl med om?

En trummis kanske gillar att flippa ut, och en annan kanske gillar att hålla igen. Vad som är bäst av det är svårt att säga och det låter jag lyssnaren berätta.

Precis din anledning till att gilla Young är min anledning att ogilla honom. Han är en av dom som gjort 50 plattor med likadana låtar i olika förpackningar.

[slrt]

[Slartibartfast]

Jag faller både för "teknisk briljans" och "rytmiskt gung", så jag uppfyller inte din dualistiska syn.

Samma här. Jag gillar flera extremt tekniskt skickliga musiker likväl som jag gillar flera som spelar som krattor.

jag kan inte för mit liv begripa hur man kan gilla båda? det är ju som vatten och olja!
går man igång på trummisar som han i ac/dc så kan man inte gilla ex morgan ågren eller marco minnemann

Jag kan i mitt liv inte begripa varför man inte skulle kunna gilla båda! Stilarna är som vatten och olja, men är man tekniskt duktig kan man spela båda utan problem. Som Morello säger, Vinnie Colaiuta är verkligen ett litet mästerverk av teknik som gärna spelar väldigt rakt. Men ibland så är han mer fläppo än dom flesta!

[slrt]

[Almen]

Den ena (den minst skolade av dem två) ansåg att man, precis som trumissar i trumsolon, måste hålla takt och tempo till resten av musiken i gitarrsolon och den andre höll inte med.

Hur menade han då? Ska man inte förhålla sig till resten av musiken alls? Det blir nog ett konstigt gitarrsolo... Ett trumsolo däremot är ju oftast ett riktigt solo - det är bara trummisen som spelar - då kan det vara effektfullt att t.ex. tillfälligt sänka tempot eller byta taktart, tycker jag.

Man kan ju spela ad lib inom en rytmisk kontext, vilket instrument man än spelar. Som solist är det väl synd om man har fasta regler som inte går att ändras.

[Rocker]

Slartitarbast: Men här pratar vi om något heeelt annat än teknisk begåvning i sitt instrument! Det håller du väl med om?
]

Vissa inlägg i tråden verkar ju anse att det enda som gäller, är teknisk begåvning!

slartibarfast: Precis din anledning till att gilla Young är min anledning att ogilla honom. Han är en av dom som gjort 50 plattor med likadana låtar i olika förpackningar.

Ja smaken är ju olika! Jag gillar när Young skränar och enkelheten hos AC/DC!

Jag gillar ju tex Ian Paice och Bill Wards trumspel, fast jag inte är någon expert. Saknar ju ibland det trumspelet bland moderna trummisar. Men utvecklingen går ju framåt.

[Magnuz]

jag kan inte för mit liv begripa hur man kan gilla båda? det är ju som vatten och olja!
går man igång på trummisar som han i ac/dc så kan man inte gilla ex morgan ågren eller marco minnemann

Klart man kan, det är olika saker bara. Precis som man kan gilla både surströmming och oxfile.

Man kan ju spela ad lib inom en rytmisk kontext, vilket instrument man än spelar. Som solist är det väl synd om man har fasta regler som inte går att ändras.

Självklart, men man förhåller sig nog på något sätt till den övriga musiken ändå.

Ringo har ju gått ifrån att vara rent utsagt otajt (rytmiskt gung?) till att spela samma raka saker tajt. Är det att vara musikalisk? För mig har han bara lärt sig spela det han inte kunde spela innan.

Jag vet inte riktigt. Jag tycker nog faktiskt att Ringo blev sämre, även rent tekniskt, i slutet på 60-talet. Detta har troligen ett samband med intag av diverse substanser... Han har själv sagt något i stil med att han inte minns ett dugg av vad han höll på med under några år...

[Morello]

Håller jag inte med om. På första skivan kunde hna knappt lira. Han var så kass att man fick hyra in en studiokille (Andy White om jag minns rätt). Under senare delen av 1960-talet är nivån något högre, men fortfarande amatörnivå.



Någon nämnde Ian Paice - nu talar vi helt plötsligt om en innovativ och teknisk trumslagare av proffsklass.

[celef]

nä ni vet inte vad ni pratar om, om vi hårdrar det så långt det går så står man antingen i ena eller det andra lägret - precis som vatten och olja är dom svåra att förena

det handlar om stimulans, barnmaten eller barnkorsordet ger ingen stimulans för en vuxen (normlat sett iaf)

[Magnuz]

Håller jag inte med om. På första skivan kunde hna knappt lira. Han var så kass att man fick hyra in en studiokille (Andy White om jag minns rätt). Under senare delen av 1960-talet är nivån något högre, men fortfarande amatörnivå.

Det är Ringo som spelar på första skivan, däremot inte på singelversionen av Please Please Me (som spelades in före LP:n). Tittar man däremot på senare delen av 60-talet och särskilt de sista livekonserterna är trumspelet inte mycket att hurra för, ett tag spelade han bara off-beat på virveln och inget annat! Enligt egen utsago p.g.a. att medhörningen var obefintlig, men ibland var det nog p.g.a. annat också. Titta t.ex. på den berömda TV-utsändningen av "All You Need Is Love". Däremot spelar han helt OK på deras allra sista spelning, den likaledes berömda takkonserten.

[Magnuz]

nä ni vet inte vad ni pratar om, om vi hårdrar det så långt det går så står man antingen i ena eller det andra lägret - precis som vatten och olja är dom svåra att förena

det handlar om stimulans, barnmaten eller barnkorsordet ger ingen stimulans för en vuxen (normlat sett iaf)

Hur tänkte du nu? Skulle t.ex. Bob Dylan vara barnmat?

[stefanolo]

Simon P rockar fett! Inte dåligt att kunna ersätta Jeff P med de krav som de flesta Toto fans har.

Speaking of...

Har några favvisar:

Vinnie Colaiuta .. inte minst för "First we take Manhattan... "
Manu Cache (särskilt "Shaking the tree" /Peter Gabriel)
Dave Weckl ..en mänsklig metronom..(om nu en sådan överhuvudtaget kan användas tillsammans med Chic Corea Electric band )
Marcus Baylor (Yellowjackets..för drivet och pondusen)
William Kennedy (Yellowjackets första trummis.. för ett grymt målande cymbalspel)
och självklart Per Lindvall (särskilt på Michael Ruff Band - made in Denmark)

och slut på "name droppandet" även om listan aldrig tar slut .

/stefan

edit: stavfel