Fråga om F/E-lyssning

[Svante]

Jag har upplevt en del cd spelare som ljusa eller "spetsiga". Kan det vara så att en del tillverkare "fuskar" och gör apparaterna så att de spelar med mer energi i diskanten för att man ska få en illusion av att det låter "klarare"? En sorts fusk transparens alltså?

Mja, självaste sammansättningen av ordet "fusktransparens" skvallrar om att ordet "transparens" (som det används vid F/E-lyssning) har missförståtts. Transparens är inte ett värdeord bland alla andra. Det är inte ett ljudkvalitetsbeskrivande ord. Det är ingenting man lyssnar efter*.

Det beskriver en länks förmåga att återge det man skickade in i den.

*I F/E-lyssningen lyssnar man inte efter transparens, man lyssnar efter skillnader, vad de än vara må. Hittar man skillnader så har man visserligen visat att transparens inte föreligger, men det är inte transparensen i sig man lyssnar efter.

[Almen]

Att prata om "transparent ljud" är ju verkligen en anomali. Ljud kan inte vara transparent! Det är ungefär som att prata om "transparent ljus" när det är fönsterglaset som har de egenskaperna.

[Richard]

Räcker med ett konserthusbesök så kan man med HIFI-öron undra varför det saknas så mycket diskant.
Det ljudet som man har på 15 bänkraden på parkett tror jag det är få som skulle välja att ha hemma om det hade funnits en chans att få det rakt av.
Dom flesta anläggningar i vanliga rum jag har hört spelar ju bas, mellan och diskantregister, få upplevelser av anläggningar där allt bara hör ihop och man pratar i andra mera "musikliknande termer" .

mvh/Harry

En öronöppnare för mig var första gången jag besökte Umeås, då nybyggda konserthus för bara ett fåtal år sedan. Det var symfoniorkestern som spelade och jag satt mitt i salongen. Min spontana upplevelse var att det lät lika hårt och illa som många av mina cd-inspelningar gjorde hemma.
Eftersom jag är pianist vet jag ju att ett piano kan upplevas som låtande ganska hårt i en konsertsal- speciellt om man är van ett "gosigt" ljud från sin hemmaanläggning.

Om man besöker ett operahus, för att lyssna till litet klassisk skönsång, kan man också väldigt ofta uppleva sopranernas solistsång som påträngande och ganska- med "hifispråk" mellanregisterbetonade.

Eftersom ljudupplevelsen "live" kan betraktas som helt oantastlig med avseende på minimerad "sameness" och maximal "high fidelity", kan man kanske dra slutsatsen att det är såhär det skall låta- om man vill ha ett "öppet föster" i ljudbilden hemmavid. Det som låter illa i verkligheten, låter illa på inspelningen. Så skall det vara.
Många instrument i en symfoniorkester låter ganska skärande och hårt i verkligheten- speciellt vid ff- utbrott samt i de fall kompositören med vilje har skrivit musiken för att som en effekt, få det att låta hårt och brutalt.
Detta är ganska vanligt med speciellt modern klassisk musik- där man som lyssnare i salongen ibland duckar vid de kraftiga, okomprimerade, ljudeffekterna som kan åstadkommas av en kompetent symfoniorkester.

Slutligen vill jag verkligen hålla med till fullo att den "diskantlyster" som ibland effterjagas av analogfantaster- med ständiga byten av kablar och pickuper, den ena mera färgande än den andra- denna överdrivna diskant, den finns sällan, eller aldrig, i verkligheten. Inte vid lyssning av akustisk musik, live, i salongen.

Detsamma kan sägas gälla för det på hifispråk "holografiska djup" som påstås finnas i verkligheten. Det är i verkligheten nästan omöjligt att peka ut de enskilda instrumenten i en konsertsal- djupet lyser också med sin frånvaro....


H. Richard.

[Richard]

Tack för bra och utförligt svar!

Jag kan för övrigt inte utesluta att en del av den förljusning som man hittar i HiFi-branschen beror på att det finns en "jaakt på lyster". I synnerhet tycker jag det verkar som om det är det främsta vapnet på mässor.

Ibland undrar jag har det är möjligt att sådana kombinationer av skränghet, ljushet och hög avspelningsvolym kan komma till. Det har hänt att jag bokstavligen behövt fly med händerna för öronen. Jag tror att de flesta hör rätt lika, men alla kan inte inkluderas i "de flesta", det är uppenbart. Vissa tycks inte alls uppfatta att vissa saker låter så illa att de MÅSTE spelas svagt.


Vh, iö

Jag har upplevt en del cd spelare som ljusa eller "spetsiga". Kan det vara så att en del tillverkare "fuskar" och gör apparaterna så att de spelar med mer energi i diskanten för att man ska få en illusion av att det låter "klarare"? En sorts fusk transparens alltså?

Det kan också bero på att de cd-spelare som du påstår låter ljusa och "spetsiga"- helt enkelt återger det som finns på inspelningen, och att det klangliga eller "timing"-mässiga problem du upplever beror på helt andra saker ( inspelningsfel, högtalarna, högtalarnas uppställning , akustik i lyssningsrummet,mm).
Din upplevelse kan också eventuellt peka på att du föredrar cd-spelare som färgar ljudet varmt- men härav vet jag förstås intet.

Som ett exempel kan jag tex ta cd-spelaren denon 625 ( som jag ägt) som lät väldigt klangligt illa på mina passiva linn kaber jag ägde under 90-talet. Det jag inte visste då, men vet nu, är att den mycket klangneutrala denonspelaren säkerligen låtit mycket bättre med en annan kringanläggning.
Kombinerar du en neutral signalkälla med en i övrigt klangligt hårt och illaljudande övrig ljudanläggning så låter det väldigt illa. Den illalåtande anläggningen kan dock fås att låta nöjaktigt bra- om man kombinerar den med en signalkälla som drar åt det mjukare, gosigare hållet, likt t.ex. LP 12.

Jag kan slutligen bara rekomendera dig att lyssna till de signalkällor som du upplevt som "spetsiga" i en anläggning som är annorlunda än din nuvarande. Då kan du själv dra dina slutsatser. Var sitter färgningen ?

Detta är min subjektiva erfarenhet, naturligtvis.

[Richard]

Bill 50x skrev:

Jag tillhör ju inte dem som ser f/e-lyssningen som den heliga graal som vissa gör. Jag menar t.om att det finns vissa logiska svagheter i metoden.

Vilka ljudmässiga svagheter menar du kommer inte fram med F/E metoden?

Om du inte kan berätta det för mig, antar jag att du inte kan det.

H. Richard.

[KarlXII]

Att prata om "transparent ljud" är ju verkligen en anomali. Ljud kan inte vara transparent! Det är ungefär som att prata om "transparent ljus" när det är fönsterglaset som har de egenskaperna.

Joho då. Annars kan man ju inte tala om färgat ljud heller.
Det finns ju olika typer av transparent glas - draget glas ger ju en förvrängning i jämförelse med floatglas t.ex.

[Almen]

Att prata om "transparent ljud" är ju verkligen en anomali. Ljud kan inte vara transparent! Det är ungefär som att prata om "transparent ljus" när det är fönsterglaset som har de egenskaperna.

Joho då. Annars kan man ju inte tala om färgat ljud heller.

Nä, precis.

[Piotr]

Detsamma kan sägas gälla för det på hifispråk "holografiska djup" som påstås finnas i verkligheten. Det är i verkligheten nästan omöjligt att peka ut de enskilda instrumenten i en konsertsal- djupet lyser också med sin frånvaro....

H. Richard.

Hupp hupp.. stopp, backa bandet... nu går det för fort.

Den där får du fundera över igen Richard!



/Peter

[Richard]

Detsamma kan sägas gälla för det på hifispråk "holografiska djup" som påstås finnas i verkligheten. Det är i verkligheten nästan omöjligt att peka ut de enskilda instrumenten i en konsertsal- djupet lyser också med sin frånvaro....

H. Richard.

Hupp hupp.. stopp, backa bandet... nu går det för fort.

Den där får du fundera över igen Richard!



/Peter

Vad skall jag fundera över ?

Vad är det som gör att du tror att "holografiskt djup" samt "pin-point perspektiv" existerar i verkligheten?


Har du tagit denna information från den högtstående hifipressen, månne ?

Fundera över detta, ett litet slag, Piotr !

( eller jag kanske misstolkar dig- du kanske är medveten om att dessa "floskler" endast existerar i huvudet på de förvirrade hifiskribenterna- isådanafall ber jag om ursäkt. )

H. Richard.

[Bill50x]

Bill 50x skrev:

Jag tillhör ju inte dem som ser f/e-lyssningen som den heliga graal som vissa gör. Jag menar t.om att det finns vissa logiska svagheter i metoden.

Vilka ljudmässiga svagheter menar du kommer inte fram med F/E metoden?

Om du inte kan berätta det för mig, antar jag att du inte kan det.

H. Richard.

Det har jag berätat ett antal gånger och tänker inte dra alltsammans igen. Men i korthet; den använda test-setupen kan maskera såväl svagheter som positiva sidor hos testobjektet. Rent logiskt alltså.

/ B

[Richard]

Bill 50x skrev:

Jag tillhör ju inte dem som ser f/e-lyssningen som den heliga graal som vissa gör. Jag menar t.om att det finns vissa logiska svagheter i metoden.

Vilka ljudmässiga svagheter menar du kommer inte fram med F/E metoden?

Om du inte kan berätta det för mig, antar jag att du inte kan det.

H. Richard.

Det har jag berätat ett antal gånger och tänker inte dra alltsammans igen. Men i korthet; den använda test-setupen kan maskera såväl svagheter som positiva sidor hos testobjektet. Rent logiskt alltså.


/ B

Jag upprepar min fråga:

Vilka svagheter är det du menar ?
Kan du inte svara på detta antar jag att du inte vet vad du talar om.

( eller så kanske du retas bara- och har så gjort i ett antal år. berätta !)

[RogerGustavsson]

En öronöppnare för mig var första gången jag besökte Umeås, då nybyggda konserthus för bara ett fåtal år sedan. Det var symfoniorkestern som spelade och jag satt mitt i salongen. Min spontana upplevelse var att det lät lika hårt och illa som många av mina cd-inspelningar gjorde hemma.
Eftersom jag är pianist vet jag ju att ett piano kan upplevas som låtande ganska hårt i en konsertsal- speciellt om man är van ett "gosigt" ljud från sin hemmaanläggning.

Om man besöker ett operahus, för att lyssna till litet klassisk skönsång, kan man också väldigt ofta uppleva sopranernas solistsång som påträngande och ganska- med "hifispråk" mellanregisterbetonade.

Eftersom ljudupplevelsen "live" kan betraktas som helt oantastlig med avseende på minimerad "sameness" och maximal "high fidelity", kan man kanske dra slutsatsen att det är såhär det skall låta- om man vill ha ett "öppet föster" i ljudbilden hemmavid. Det som låter illa i verkligheten, låter illa på inspelningen. Så skall det vara.
Många instrument i en symfoniorkester låter ganska skärande och hårt i verkligheten- speciellt vid ff- utbrott samt i de fall kompositören med vilje har skrivit musiken för att som en effekt, få det att låta hårt och brutalt.
Detta är ganska vanligt med speciellt modern klassisk musik- där man som lyssnare i salongen ibland duckar vid de kraftiga, okomprimerade, ljudeffekterna som kan åstadkommas av en kompetent symfoniorkester.


Detsamma kan sägas gälla för det på hifispråk "holografiska djup" som påstås finnas i verkligheten. Det är i verkligheten nästan omöjligt att peka ut de enskilda instrumenten i en konsertsal- djupet lyser också med sin frånvaro....

[quote]


I fallet med akustisk musik ställs ju rätt stora krav på lokalens beskaffenhet och hur väl musiken passar i/samspelar med den. En del musik kräver stora utrymmen för att "få plats" och andra kräver en betydligt mera intim lokal. Alltför många sätter likhetstecken mellan efterklang och bra akustik, ju längre efterklang desto bättre. Det är ju helt fel!

Satt och lyssande på en kör i St. Paul's i London. Någon mumlade "vilken akustik" men det vara bara ett enda sorl som nådde oss lyssnare som satt närmast kören. Ett annat exempel var Barbara Hendrix's framträdande i Jönköpings Konerthus. Hon gjorde sig inte speciellt bra i den lokalen och blev överröstad totalt av orkestern. Är kanske en balanseringsfråga för de medverkande? Fast de brukar inte få mycket tid till repitition när kända artister framträder. Det verkar också vara så att vissa orkestrar/artister har en förmåga att anpassa sig till omgivningen/lokalen. I Leipzigs Gewandhaus spelas varje nyår Beethovens nia och det låter rätt bra, relativt sett klingar det väldigt mörkt jämfört med många inspelningar. Denons fåmikrofoninspelningar kommer rätt nära konsertintrycket.

Perspektivmässigt är det precis som Richard skriver närmast ommöjligt att med precision lokalisera instrumenten i en symfoniorkester. Verkligheten har en betydligt större rumslighet. Med ögonens hjälp är det lätt att följa instrumenten men inte med öronen. Det räcker med att sluta ögonen för att få klart för sig hur dålig hörseln är alena. Lyssnar man på mindre instrumentgrupper blir det förstås enklare.

[Svante]

Att prata om "transparent ljud" är ju verkligen en anomali. Ljud kan inte vara transparent! Det är ungefär som att prata om "transparent ljus" när det är fönsterglaset som har de egenskaperna.

Joho då. Annars kan man ju inte tala om färgat ljud heller.

Nä, precis.

Joo...

Ljud kan vara färgat, dvs det har passerat genom ett färgande objekt.

Ordet "transparerat" finns väl knappast, dock. Men funnes det, så hade man väl kunnat prata om ett transparerat ljud. Det skulle då vara ett ljud som inte har färgats. "Transparent överfört" vore nog bättre, förresten.

Men att ljudet i sig självt skulle vara transparent? Nä.

Edit: Eller, jo kanske. Det blir lite en perverterad tolkning som den som har läst signalteori kanske kan skriva under på. Om man anser att ett system som har impulssvaret <impuls> är transparent, så kunde man möjligen kalla signalen <impuls> för transparent också. De beskrivs ju av samma matematik. Ett transparent ljud skulle då alltså vara en impuls och ingenting annat. Långsökt? Ja, medges. Men det var det närmaste jag kunde komma vad en vettig tolkning av vad transparent ljud skulle kunna vara.

[Almen]

Att prata om "transparent ljud" är ju verkligen en anomali. Ljud kan inte vara transparent! Det är ungefär som att prata om "transparent ljus" när det är fönsterglaset som har de egenskaperna.

Joho då. Annars kan man ju inte tala om färgat ljud heller.

Nä, precis.

Joo...

Ljud kan vara färgat, dvs det har passerat genom ett färgande objekt.

Ordet "transparerat" finns väl knappast, dock. Men funnes det, så hade man väl kunnat prata om ett transparerat ljud. Det skulle då vara ett ljud som inte har färgats. "Transparent överfört" vore nog bättre, förresten.

Men att ljudet i sig självt skulle vara transparent? Nä.

Edit: Eller, jo kanske. Det blir lite en perverterad tolkning som den som har läst signalteori kanske kan skriva under på. Om man anser att ett system som har impulssvaret <impuls> är transparent, så kunde man möjligen kalla signalen <impuls> för transparent också. De beskrivs ju av samma matematik. Ett transparent ljud skulle då alltså vara en impuls och ingenting annat. Långsökt? Ja, medges. Men det var det närmaste jag kunde komma vad en vettig tolkning av vad transparent ljud skulle kunna vara.

Jo, jag hålller med. Man får inte blanda ihop "färgat" och "transparent" och tro att de skulle kunna vara utbytbara storheter.

Alltså: "färgat" kan vara en egenskap hos ljus eller ljud, men "transparent" kan inte vara det.

[meanmachine]

Transparens har inget egetvärdelika lite som hål.....Det är endast avsaknad av... Så länge håller vi med Vad är det som händer.

[Bill50x]

Bill 50x skrev:

Jag tillhör ju inte dem som ser f/e-lyssningen som den heliga graal som vissa gör. Jag menar t.om att det finns vissa logiska svagheter i metoden.

Vilka ljudmässiga svagheter menar du kommer inte fram med F/E metoden?

Om du inte kan berätta det för mig, antar jag att du inte kan det.

H. Richard.

Det har jag berätat ett antal gånger och tänker inte dra alltsammans igen. Men i korthet; den använda test-setupen kan maskera såväl svagheter som positiva sidor hos testobjektet. Rent logiskt alltså.


/ B

Jag upprepar min fråga:

Vilka svagheter är det du menar ?
Kan du inte svara på detta antar jag att du inte vet vad du talar om.

( eller så kanske du retas bara- och har så gjort i ett antal år. berätta !)

Nä, jag retas inte, mycket sällan i alla fall...

Du menar vilka svagheter i testapparaten? Tja, säg att testsetupen brusar, har hög dist eller något annat hyss för sig. Lyssnar man då på en apparat som har mycket lägre dist, men ändå för hög sådan så kommer du inte att märka denna. Denna min slutledning handlade tidigare inte så mycket om att eventuella svagheter kan maskeras utan var snarare ett argument för att testsetupen måste vara av hög kvalitet för att fungera. Detta i motsats till att vissa hävdade att man kan använda nästan vilken skräpanläggning som helst.

/ B

[Kaffekoppen]

Transparens har inget egetvärdelika lite som hål.....Det är endast avsaknad av... Så länge håller vi med Vad är det som händer.

Men är inte det här nån sorts personlig vinkling? Skriv det då.

För mig känns det rätt naturligt att inte signalen skall förändras särskillt mycket. Så för mig har ju transparans i utrustningen kanske större betydelse än för dig. Om jag tex vill slänga på mer bas eller diskant eller rulla av toppen eller vad som helst föredrar jag att själv bestämma det!

[Almen]

Så länge håller vi med Vad är det som händer.

Otäckt, det här...

[DQ-20]

Det har jag berätat ett antal gånger och tänker inte dra alltsammans igen. Men i korthet; den använda test-setupen kan maskera såväl svagheter som positiva sidor hos testobjektet. Rent logiskt alltså.

/ B

Jag begriper fortfarande inte var i din logiska invändningar ligger. Menar du "teoretiskt"? Såväl övriga kedjan samt det använda programmaterialet kan ju göra att man inte får fram någon skillnad men det verkar ju inte vara något praktiskt problem eftersom nollresultat tydligen är ytterst ovanligt i LTS tester. Om du anser att det finns ett "logiskt" hinder att genom f/e-lyssningar hitta apparater som är "mindre färgande" än den övriga kedjan så handlar det inte om logik utan om signalteori och psykoakustik.

/D

[MichaelG]

Så länge håller vi med Vad är det som händer.

MM - Slap! Slap! Vakna! Du håller på att bli en av "DEM".


//Michael

[Laila]

Nä, jag retas inte, mycket sällan i alla fall...

Du menar vilka svagheter i testapparaten? Tja, säg att testsetupen brusar, har hög dist eller något annat hyss för sig. Lyssnar man då på en apparat som har mycket lägre dist, men ändå för hög sådan så kommer du inte att märka denna.

Men Bill,

Du kan inte tänka dig att den dist som E har, "överlagras/adderas" till
"F-systemets" dist o därför mycket väl kan vara detekterbar ?

[Almen]

Nä, jag retas inte, mycket sällan i alla fall...

Du menar vilka svagheter i testapparaten? Tja, säg att testsetupen brusar, har hög dist eller något annat hyss för sig. Lyssnar man då på en apparat som har mycket lägre dist, men ändå för hög sådan så kommer du inte att märka denna.

Men Bill,

Du kan inte tänka dig att den dist som E har, "överlagras/adderas" till
"F-systemets" dist o därför mycket väl kan vara detekterbar ?

Hör man effekten av en fuzz-box i en överstyrd rörgitarrförstärkare?

Duh...

[IngOehman]

Att prata om "transparent ljud" är ju verkligen en anomali. Ljud kan inte vara transparent! Det är ungefär som att prata om "transparent ljus" när det är fönsterglaset som har de egenskaperna.

Håller med.

Det är en mycket märkligt diskussion det hela. Vem är det som startade
det där underliga pratet om "transparent ljud" egentligen?

För mig är det lika konstigt som att säga att en anläggning har "bra ljud".
Vilket ljud som kommer ur den beror ju på vad man spelar för något.


Återgivningen kan vara transparent, och då blir ljudet som det är/var.

Är återgivningen inte transparent blir ljudet färgat.


Snipp snapp snut, och så var sagan slut.


Vh, iö

[KarlXII]

Nä, jag retas inte, mycket sällan i alla fall...

Du menar vilka svagheter i testapparaten? Tja, säg att testsetupen brusar, har hög dist eller något annat hyss för sig. Lyssnar man då på en apparat som har mycket lägre dist, men ändå för hög sådan så kommer du inte att märka denna.

Men Bill,

Du kan inte tänka dig att den dist som E har, "överlagras/adderas" till
"F-systemets" dist o därför mycket väl kan vara detekterbar ?

Hör man effekten av en fuzz-box i en överstyrd rörgitarrförstärkare?

Duh...

Duh?
Det hade jag skrivit om jag tyckt att det var en riktig idiot på andra sidan. Men det kanske man får skriva av som en standard faktiskt-eftersläng?



Vilket gör att det blir nästan pinsamt att fråga:

Hör man ingenting av den effekten...?

[Laila]

Nä, jag retas inte, mycket sällan i alla fall...

Du menar vilka svagheter i testapparaten? Tja, säg att testsetupen brusar, har hög dist eller något annat hyss för sig. Lyssnar man då på en apparat som har mycket lägre dist, men ändå för hög sådan så kommer du inte att märka denna.

Men Bill,

Du kan inte tänka dig att den dist som E har, "överlagras/adderas" till
"F-systemets" dist o därför mycket väl kan vara detekterbar ?

Hör man effekten av en fuzz-box i en överstyrd rörgitarrförstärkare?

Duh...

Kan man nog göra om man ger sig tusan på det !

Men vad jag förstått av F/E- lyssning i Hi-Fi sammanhang
är det väl inte så vanligt att man använder en överstyrd
rörgitarrförstärkare som en del av F ?

Edit:Svenskan

[IngOehman]

Jag kan för övrigt inte utesluta att en del av den förljusning som man hittar i HiFi-branschen beror på att det finns en "jaakt på lyster". I synnerhet tycker jag det verkar som om det är det främsta vapnet på mässor.

Ibland undrar jag har det är möjligt att sådana kombinationer av skränghet, ljushet och hög avspelningsvolym kan komma till. Det har hänt att jag bokstavligen behövt fly med händerna för öronen. Jag tror att de flesta hör rätt lika, men alla kan inte inkluderas i "de flesta", det är uppenbart. Vissa tycks inte alls uppfatta att vissa saker låter så illa att de MÅSTE spelas svagt.

Håller med Ingvar fullständigt. Vill bara tillägga att denna jakt på lyster nog är fullt förståelig mot bakgrund av hur dåliga de flesta ljudkedjor/avkodare/programmaterial är som helhet betraktade. Problemet börjar som bekant redan i inspelningsledet. Den som till äventyrs ifrågasätter detta, behöver bara ta med sig ett par bra mickar och en högklassig portabel recorder samt spela in till exempel en kör eller en stråkensemble och sedan spela upp resultatet på den egna anläggningen hemma.

/BB

Det kan väl likagärna bero på efterbehandlingen av det inspelade materialet

Vad det beror på var inte min avsikt varken att kommentera och/eller att analysera eller söka en förklaring till, det gör andra säkerligen mycket bättre. Jag nöjer mig som du ser med att konstatera att det låter illa och att kompensation därför vidtages på sina håll samt att jag förstår det.

Att det säkerligen i många fall med näst intill visshet gränsande sannolikhet låter sämre än bättre efter "efterbehandling" hyser jag dock inget större tvivel om.

//BB

Jag fastnade nog på formuleringen "inspelningsledet".

Jag anser inte att efterbehandlingen tillhör det och ville bara poängtera att det inte alltid är dåligheter i inspelningsledet som gör att slutresultatet blir sämre än vi många gånger önskar.

Magnus...

Jag skrev att prolematiken börjar redan i inspelningsledet - inte att den slutar där.

//BB

Jag fastnade nog på formuleringen "inspelningsledet".

Jag anser inte att efterbehandlingen tillhör det och ville bara poängtera att det inte alltid är dåligheter i inspelningsledet som gör att slutresultatet blir sämre än vi många gånger önskar.

Efterbehandlingen tillhör då avspelningeledet?

Inspelningsledet kanske kan tänkas börja med en artist och sluta med en färdig CD? (eller annat media)

Avspelningsledet börjar med nämnda CD och slutar kanske med lyssnaren.

Eller?

Det tycker jag är en bättre uppdelning! I varje fall om man delar upp det hela i två delar. (Och jag håller med BB om att problemen börjar redan där.*)


Fast hellre delar jag upp det i tre delar:

1. Kodning (mikrofoner av för sammanhanget lämpliga typer placerade på lämpliga platser).

2. Transmissionskedja med en massa transmissioslänkar.

3. Dekodning (högtalare av för sammanhanget lämpliga typer placerade på lämpliga platser).

Före kodningen kommer musiken i rummet,

Efter kodningen men före huvuddelen av transmissionskedjan kommer i förekommande
fall en massa ljudmekande (för det mesta (men inte
alltid) oönskad sett från mitt perspektiv).

efter dekodningen kommer lyssningen i rummet, det vill säga lyssningslogen.


Man kan dela upp det i fyra delar också, exempelvis genom att låta CDn vara skiljelinjen, och alltså skilja mellan transmissionskedjan före, och den efter CDn. Det finns en poäng med att göra så, nämligen att man kan påverka den senare, men att det som vanlig konsument är mycket svårare att påverka den förstnämnda. Det kan i princip bara ske genom debatt, men så länge så häpadsväckande många är nöjda som det är, är det omöjligt, eller i varje fall en lång, lång väg kvar till att nå koncensus om att något verkligen behöver göras.


Vh, iö

- - - - -

*Men samtidigt finner jag det vara ytterst förbryllande att det TROTS det är så vanligt att subjektivt optimerade avspelningsapparaturer OCKSÅ klingar ljust, spretigt och kärvt.

Det är som om de som konstruerat dem inte har någon verklighetsreferens alls, och när det gäller mässljuden (som man kanske mest bör lasta utställarna för i och för sig) så kan jag ibland få uppfattningen att de saknar både verklighetsreferenser och ett normalutvecklat omdöme/en normal hörsel. Detsamma gäller det live-ljud som så ofta rattas fram i rock-sammanhang. Ofattbart hur illa det så ofta låter. Ofattbart.

[Almen]

Nä, jag retas inte, mycket sällan i alla fall...

Du menar vilka svagheter i testapparaten? Tja, säg att testsetupen brusar, har hög dist eller något annat hyss för sig. Lyssnar man då på en apparat som har mycket lägre dist, men ändå för hög sådan så kommer du inte att märka denna.

Men Bill,

Du kan inte tänka dig att den dist som E har, "överlagras/adderas" till
"F-systemets" dist o därför mycket väl kan vara detekterbar ?

Hör man effekten av en fuzz-box i en överstyrd rörgitarrförstärkare?

Duh...

Duh?
Det hade jag skrivit om jag tyckt att det var en riktig idiot på andra sidan. Men det kanske man får skriva av som en standard faktiskt-eftersläng?
...
Hör man ingenting av den effekten...?

Joo, det är liksom det som är meningen med en fuzzbox. De flesta effektboxar jag kommit i kontakt med kräver inte av gitarrförstärkaren att den är helt utan distorsion för att effekten skall höras.

Jag tycker Bill50x kom med ett synnerligen ologiskt argument, det var bara det. "duh" har jag aldrig tolkat som speciellt elakt, men där kanske jag har fel.

Annars vore väl en typisk faktiskt-eftersläng "det kanske man får skriva av som en standard faktiskt-eftersläng?"...


Ändrat: Lade till duh-kommentaren.

[Almen]

Hör man effekten av en fuzz-box i en överstyrd rörgitarrförstärkare?

Kan man nog göra om man ger sig tusan på det !

Men vad jag förstått av F/E- lyssning i Hi-Fi sammanhang
är det väl inte så vanligt att man använder en överstyrd
rörgitarrförstärkare som en del av F ?

Japp, två poänger där.

Så om man hör ljudförändringen som en effektpedal gör i en gitarrförstärkare, och om slutstegen som används normalt vid F/E-lyssning har en distorsion som ligger kanske en faktor 1000 under en gitarrförstärkare, är då Bill50x farhågor ett praktiskt problem?

[Laila]

Så om man hör ljudförändringen som en effektpedal gör i en gitarrförstärkare, och om slutstegen som används normalt vid F/E-lyssning har en distorsion som ligger kanske en faktor 1000 under en gitarrförstärkare, är då Bill50x farhågor ett praktiskt problem?

Har jag påstått eller ens antytt det ?

[Almen]

Så om man hör ljudförändringen som en effektpedal gör i en gitarrförstärkare, och om slutstegen som används normalt vid F/E-lyssning har en distorsion som ligger kanske en faktor 1000 under en gitarrförstärkare, är då Bill50x farhågor ett praktiskt problem?

Har jag påstått eller ens antytt det ?

Nej, tvärtom.