Vad har hänt med Linn?

[phloam]

Det är många dimensioner att hålla reda på; objektivt god återgivning, subjektivt god återgivning, subjektiv upplevelse av objektivt god återgivning, subjektiv upplevelse av subjektivt god återgivning.....

[Kaffekoppen]

[phon]

Virrigt nog?

Ja, absolut!

Det är många dimensioner att hålla reda på; objektivt god återgivning, subjektivt god återgivning, subjektiv upplevelse av objektivt god återgivning, subjektiv upplevelse av subjektivt god återgivning.....

Njaeej .... är det återgivning så är det inte så många dimensioner att hålla reda på, väl?
Då blir det ju samma kärna igen, den det snurrade runt, du vet ....

Är det uppspelning däremot ......

[Laila]

Môe semantiskt ä dä.

[JanBanan]

Har vi inte hamnat lite OT nu? Är det inte meningen att vi skall dyrka Linn i den här tråden?

[Kaffekoppen]

Äsch.. du har ju redan trachat Linn

[phon]

Att det bara skulle finnas en defintion av Hifi är ju helt bananas! Du må vara överstepräst men jag är inte medlem av din kyrka.

Inte alls, egentligen. Mer eller mindre high fidelity.

Jag tittade på DN-galan, där vann alla 100-metersloppet, mer eller mindre.

Men då är ju "High Fidelity" ett kanske inte så bra ordval för att beskriva "exakt ljudåtergivning". Man kan ju faktiskt _uppleva_ hög trohet (HiFi) även med ganska färgat ljud.

Man kan uppleva att man vann loppet. Alla kan uppleva att dom vann loppet, absolut.

Dessvärre uppstår ändå ett litet problem vid prisutdelningen, varför får jag ingen buckla?

Jag vann ju loppet, jag riktigt kände, upplevde, verkligen äkta, att jag vann loppet ......

Det kanske är så, hemska tanke, att det ändå finns en äkta verklighet som är som den är, oavsett vad man upplever eller känner? En verklighet som inte ändras hur mycket man än försöker tänka bort den? En verklighet som bara påverkas av hur saker är i verkligheten, inte av hur vi tror att de är.

.

[Laila]

Môe semantiskt ä dä.

[phon]

Môe semantiskt ä dä.

Du, kan jag få låna en tusing av dig? Sen får vi väl tolka hur själva återgivandet skall gå till .....

Det kanske går bra med färgade pengar .... ?

[Laila]

Inte så jäkla noga skaru veta.

[phon]

Bra, jag hittade en sån däringa Securitasväska som jag inte har nyckeln till ....

[Laila]

Ok !

Hellre en sån än en som är helt transparent

ps. Gissar att tex V8:an snart är på g . ds

[phon]

Kan man öppna den med en nuke?

[phon]

Mer on topic ....

Jag hittade en Linn LP12 "Made in Sweden" Den låg i väskan när jag äntligen lyckades såga upp den.

Det var nån färgampull som small, men det kanske inte gör nåt, Linn-en var nog färgad redan innan det small .....

[Laila]

Kan man öppna den med en nuke?

Ja, men man måste vara väldans grannlaga försiktig, har jag hört.

Troligtvis så byter den då skepnad från potentiellt färgad till garanterat
helt transparent, gissar jag.... i så den blir nog mera av en
imaginär dito tolkar jag det som. Ev.något semesteraktig.

ps. Den Linn:en känner jag igen, garanterat färgad version ds.

[phon]

Den blev mycket bättre när jag lödde fast den bruna kondingen under den högra blå lyten ....

Den bruna färgningen fick liksom inte ordentligt spelrum, det bara knastrade hela tiden. Nu var det ingen som märkte nåt, knastret var i samma takt som tunedem-stampelitakten ....

[Laila]

Jag har sagt det förut o jag säger det igen, det finns inga
genvägar till en takt o stamp/transparent anläggning.

[subjektivisten]

Man kan uppleva att man vann loppet. Alla kan uppleva att dom vann loppet, absolut.

Dessvärre uppstår ändå ett litet problem vid prisutdelningen, varför får jag ingen buckla?

Jag vann ju loppet, jag riktigt kände, upplevde, verkligen äkta, att jag vann loppet ......

Det kanske är så, hemska tanke, att det ändå finns en äkta verklighet som är som den är, oavsett vad man upplever eller känner? En verklighet som inte ändras hur mycket man än försöker tänka bort den? En verklighet som bara påverkas av hur saker är i verkligheten, inte av hur vi tror att de är..

En mycket bra jämförelse och jag har funderat en liknelse mellan barnidrott och VM.

[IngOehman]

Den blev mycket bättre när jag lödde fast den bruna kondingen under den högra blå lyten ....

Den bruna färgningen fick liksom inte ordentligt spelrum, det bara knastrade hela tiden. Nu var det ingen som märkte nåt, knastret var i samma takt som tunedem-stampelitakten ....

Det finns ju extremare exempel än så där. Och de kan ställa påståenden om att upplevelser alltid är sanna på ände...


Tänker på två små experiment, den ena ofrivilligt, det andra alldeles medvetet.

Det första var en modifiering jag gjorde för många år sedan på ett försteg. för att få sakerna ordentligt utredda så hade jag två försteg, så att jag kunde ha dem i olika skick och jämföra. Jag lyssnade och lyssnade, sedan tog jag och byggde om det ena.

Sedan lyssnade jag igen. Nog tusan blev det bättre! Jag hörde, upplevde, värderade, och domen blev: Bättre. KLART bättre till och med, även om skillnaden inte kunde sägas vara stor så var upplevelsen tydlig. Ju säkrare jag var på att den var bättre, desto bättre hörde jag att den var.

Att jag suttit i lödröken, och såklart inte hade hamnat på exakt samma plats i soffan när jag lyssnare igen, visste jag ju, men jag tyckte inte hade med saken att göra eftersom förbättringarna var ju tydliga och entydiga. Uj vad bra det hade blivit!

Det kanske det blivit också efter modifikationen - rent objektivt, men hur de än var med den saken så var det inte något som undersökts ännu - för det var inte det moddade försteget jag lyssnade till, utan samma som innan!

Jag hade väl gått på toaletten eller nå't, efter moddningen, och när jag kom tillbaka trodde jag att jag redan hade kopplat in det moddade.


Kort sagt: Inte ens en upplevelses subjektiva komponent behöver vara en sanning (inte det ATT den skulle motsvara en egenskap hos objektet) ens om den är så övertygande att man tycker det är löjligt att ifrågasätta den, så tydlig som den är.

Inspirerad av denna märkliga upplevelse gjorde jag många nya experiment, och ett av dem var ett som blandade in många olika lyssnare. Jag ville ju se om det bara var jag som kunde suggeraras till att höra saker som inte fanns.

Det visade sig att de alla andra kunde det, och mycket mera så än jag!

Vad jag gjorde var att låna ut samma försteg som jag själv hade lekt med. För att undersöka både suggereringseffekten och hur människor själva värderade risken av att vara utsatt för den, kollade jag även om den var så stark att folk tyckte att den överbryggade det faktum att jämförelsen inte gjordes som en AB-lyssning med kort tid (få sekunder) mellan omkopplingarna.

Två sätt gjorde jag på. De två förstegen (som var tekniskt identiska, i möjligaste mån*) försågs med olika storlek (diameter) på volympotentiometern. Beroende på vem som hade dem på lån satt dock den med större potentiometer på olika försteg. Ändå blev det upplevda verkan alltid något som följde pot-ratten, och inte försteget.

För säkerhet skull lät jag några även lyssna genom att bara ha ett av förstegen hos sig åt gången. Först med ena potratten, och sedan med den andra. Resultatet blev samma - alltså att det större diametern "vann". Då var det dock samma försteg och bara ratten hade bytts.



Kontenta: I en F/E-lyssning hör man hur en apparat låter. På riktigt! Man hör om den som är en nyans ljus i klangen är det - oavsett vilket programmaterial man använder och oavsett vilket kringutrustning man använt. Vill man verifiera det testat man förstås blindt.

I en vanlig lyssning, om den görs blindt, kan man inte veta hur en apparat låter, bara höra vilken apparat man föredrar, och det man säger sig tycka är en sorts sanning, men det bara är sant givet programmaterialet och kringutrustningen.

I en vanlig lyssning som inte görs blindt, är det inte ens säkert att det man tycker sig höra är något som finns, och som har med apparatens ljudåtergivande verklighet att göra.

Så illa är det, faktiskt.


Vh, iö

[Greensleeves]

... Tänker på två små experiment, den ena ofrivilligt, det andra alldeles medvetet.

Det första var en modifiering jag gjorde för många år sedan på ett försteg... och byggde om det ena... Nog tusan blev det bättre! ... KLART bättre till och med... Att jag... såklart inte hade hamnat på exakt samma plats i soffan... men jag tyckte inte hade med saken att göra eftersom förbättringarna var ju tydliga och entydiga... det var inte det moddade försteget jag lyssnade till, utan samma som innan!

Jag hade väl gått på toaletten eller nå't, efter moddningen, och när jag kom tillbaka trodde jag att jag redan hade kopplat in det moddade.

Det torde krävas ett visst mod och en hel del ödmjukhet för att våga erkänna ett dylikt misstag.

... Kontenta: I en F/E-lyssning hör man hur en apparat låter. På riktigt! Man hör om den som är en nyans ljus i klangen är det - oavsett vilket programmaterial man använder och oavsett vilket kringutrustning man använt. Vill man verifiera det testat man förstås blindt...

Låter riktigt förnämligt!

... I en vanlig lyssning, om den görs blindt, kan man inte veta hur en apparat låter, bara höra vilken apparat man föredrar, och det man säger sig tycka är en sorts sanning, men det bara är sant givet programmaterialet och kringutrustningen...

Låter mindre förnämligt, och tämligen tanke- och oroväckande..!

... I en vanlig lyssning som inte görs blindt, är det inte ens säkert att det man tycker sig höra är något som finns, och som har med apparatens ljudåtergivande verklighet att göra.

Så illa är det, faktiskt...

Låter smått skrämmande. En spontan reaktion från min otekniska sida, är att denna sista variant lär vara den typ av lyssning som mest liknar den som görs i hifi-affärer. I detta fall går det ju, utan att vara minsta lilla elak, fundera på vad potentiella kunder egentligen lyssnar på, och hur stor chans det är att utifrån dessa lyssningar få med sig en hifi-apparat hem som man verkligen kan trivas med. År efter år. Till alla former av musik.

Sådant kan man undra över. Utan att alls vilja vara elak mot sina hifi-intresserade medmänniskor.

[IngOehman]

... Tänker på två små experiment, den ena ofrivilligt, det andra alldeles medvetet.

Det första var en modifiering jag gjorde för många år sedan på ett försteg... och byggde om det ena... Nog tusan blev det bättre! ... KLART bättre till och med... Att jag... såklart inte hade hamnat på exakt samma plats i soffan... men jag tyckte inte hade med saken att göra eftersom förbättringarna var ju tydliga och entydiga... det var inte det moddade försteget jag lyssnade till, utan samma som innan!

Jag hade väl gått på toaletten eller nå't, efter moddningen, och när jag kom tillbaka trodde jag att jag redan hade kopplat in det moddade.

Det torde krävas ett visst mod och en hel del ödmjukhet för att våga erkänna ett dylikt misstag.

Misstag gör alla. Det som är modigt är att förneka dem. Dumt men modigt. Eller är det bara oförståndigt?

Att erkänna misstag är, sett från min hosisont - bara förnuftugt. Av flera skäl:

1. Det kan imponera på någon.

2. Det gör att man slipper stå för det som man nu valt att ta avstånd ifrån, eftersom man ju tycker det är fel.

3. Det är inom ramen för den enkla regel som alltid gör allting i livet mycket enklare: Att det är förnuftigt att tala sanning.

... Kontenta: I en F/E-lyssning hör man hur en apparat låter. På riktigt! Man hör om den som är en nyans ljus i klangen är det - oavsett vilket programmaterial man använder och oavsett vilket kringutrustning man använt. Vill man verifiera det testat man förstås blindt...

Låter riktigt förnämligt!

Ja, om det är det man vill veta om en apparat är det bra att få veta det. Frågan är om det är det? Det beror ju på hur långt framåt man skådar, och vilken dröm man har. Drivs man av nyfikenhet på musiken är det nog alltid bra.

... I en vanlig lyssning, om den görs blindt, kan man inte veta hur en apparat låter, bara höra vilken apparat man föredrar, och det man säger sig tycka är en sorts sanning, men det bara är sant givet programmaterialet och kringutrustningen...

Låter mindre förnämligt, och tämligen tanke- och oroväckande..!

Fast det beror ju på hur långt framåt man tänker... Ibland kan det vara det enda man bryr sig om.

... I en vanlig lyssning som inte görs blindt, är det inte ens säkert att det man tycker sig höra är något som finns, och som har med apparatens ljudåtergivande verklighet att göra.

Så illa är det, faktiskt...

Låter smått skrämmande. En spontan reaktion från min otekniska sida, är att denna sista variant lär vara den typ av lyssning som mest liknar den som görs i hifi-affärer. I detta fall går det ju, utan att vara minsta lilla elak, fundera på vad potentiella kunder egentligen lyssnar på, och hur stor chans det är att utifrån dessa lyssningar få med sig en hifi-apparat hem som man verkligen kan trivas med. År efter år. Till alla former av musik.

Sådant kan man undra över. Utan att alls vilja vara elak mot sina hifi-intresserade medmänniskor.

Icke desto mindre kan det förefall som en sådan lyssning är den logiska infallsvinkeln för många. Sent skola syndaren vakna heter det ju. Men ingen annan än syndaren själv drabbas, kan man tycka, och strunta i det.. Det kan dock vara illa nog, om man bryr sig om syndaren.


Vh, iö

[screen]

IÖ skrev:

... I en vanlig lyssning som inte görs blindt, är det inte ens säkert att det man tycker sig höra är något som finns, och som har med apparatens ljudåtergivande verklighet att göra.

Så illa är det, faktiskt...

När man läser detta, så kan man ju undra om någonting över huvud taget spelar någon roll, annat än det man är nöjd med i en upplevelse?

Att man sedemera vill vara "säkrare på" att det som används för att skapa upplevelsen är (kanske?!?) så riktigt som möjligt för återgivnuíngens skull, behöver inte betyda att man är/blir nöjd med upplevelsen vilket återknyter till det citerade.

Hmm...vafan håller man på med igentligen...lurar sig själv bara kanske...hmm.

Det kanske vore bäst om man var blind?

Mvh Björn//

[Floyd]

Man kan uppleva att man vann loppet. Alla kan uppleva att dom vann loppet, absolut.

Dessvärre uppstår ändå ett litet problem vid prisutdelningen, varför får jag ingen buckla?

Jag vann ju loppet, jag riktigt kände, upplevde, verkligen äkta, att jag vann loppet ......

Det kanske är så, hemska tanke, att det ändå finns en äkta verklighet som är som den är, oavsett vad man upplever eller känner? En verklighet som inte ändras hur mycket man än försöker tänka bort den? En verklighet som bara påverkas av hur saker är i verkligheten, inte av hur vi tror att de är..

En mycket bra jämförelse och jag har funderat en liknelse mellan barnidrott och VM.

Jo....men nu är det ju liksom som så att det inte finns någon ensam vinnare i HiFi-världen. Ok, de mest transparenta prylarna ger en återgivning närmast fonogrammet, men det är ju som sagt långt från alltid det mest transparenta föredras av alla lyssnare.

Därför kan man aldrig i mina öron kora en ensam vinnare i kategorin välljud. Alla apparater och högtalare är vinnare eftersom de föredras av just den lyssnare i just det rummet o.s.v. o.s.v.

[Britt-Gunnar]

Man kan uppleva att man vann loppet. Alla kan uppleva att dom vann loppet, absolut.

Dessvärre uppstår ändå ett litet problem vid prisutdelningen, varför får jag ingen buckla?

Jag vann ju loppet, jag riktigt kände, upplevde, verkligen äkta, att jag vann loppet ......

Det kanske är så, hemska tanke, att det ändå finns en äkta verklighet som är som den är, oavsett vad man upplever eller känner? En verklighet som inte ändras hur mycket man än försöker tänka bort den? En verklighet som bara påverkas av hur saker är i verkligheten, inte av hur vi tror att de är..

En mycket bra jämförelse och jag har funderat en liknelse mellan barnidrott och VM.

Jo....men nu är det ju liksom som så att det inte finns någon ensam vinnare i HiFi-världen. Ok, de mest transparenta prylarna ger en återgivning närmast fonogrammet, men det är ju som sagt långt från alltid det mest transparenta föredras av alla lyssnare.

Därför kan man aldrig i mina öron kora en ensam vinnare i kategorin välljud. Alla apparater och högtalare är vinnare eftersom de föredras av just den lyssnare i just det rummet o.s.v. o.s.v.

precis, det finns inte någon objektivt bäst anläggning

[phloam]

Det kanske vore bäst om man var blind?

Har också tänkt liknande tankar; men istället för blindhet är det kanske bättre att söka en grund i just musiken; jag tänker "så länge jag inte missar något väsentligt av musiken är det i grunden ok; resten fixas med väl personifierad och utstuderad placeboeffekt"

[IngOehman]

Man kan uppleva att man vann loppet. Alla kan uppleva att dom vann loppet, absolut.

Dessvärre uppstår ändå ett litet problem vid prisutdelningen, varför får jag ingen buckla?

Jag vann ju loppet, jag riktigt kände, upplevde, verkligen äkta, att jag vann loppet ......

Det kanske är så, hemska tanke, att det ändå finns en äkta verklighet som är som den är, oavsett vad man upplever eller känner? En verklighet som inte ändras hur mycket man än försöker tänka bort den? En verklighet som bara påverkas av hur saker är i verkligheten, inte av hur vi tror att de är..

En mycket bra jämförelse och jag har funderat en liknelse mellan barnidrott och VM.

Jo....men nu är det ju liksom som så att det inte finns någon ensam vinnare i HiFi-världen. Ok, de mest transparenta prylarna ger en återgivning närmast fonogrammet, men det är ju som sagt långt från alltid det mest transparenta föredras av alla lyssnare.

Det påstår du, om och om igen. Varför? Som sagt är inget argument, det säger bara att du eller någon annan sagt det förut. Men det kan ju vara fel Ändå. Eller hur?

Min erfarenhet är att det är motsatta gäller. Att det är ganska nära alltid som det bästa återgivningen också föredras av de flesta. Vad är det som gör att du påstår motsatsen? Berätta om dina erfarenheter av en transparent återgivning! Kanske är det du inte gillat just det som inte varit tranparent.

Därför kan man aldrig i mina öron kora en ensam vinnare i kategorin välljud. Alla apparater och högtalare är vinnare eftersom de föredras av just den lyssnare i just det rummet o.s.v. o.s.v.

Gör de? Alla?

Frågan (jag ställer dig) är: Varför påstår du detta så dogmatiskt?

Vad får dig att tro att alla apparater föredras av någon? Att någon valt dem (om så är fallet) kan ju bero på att de inte hört några bättre alternativ, eller kanske inga alternativ alls. Eller att de köpt dem av andra skäl än på grund av hur de låter.

Då är apparaten en vinnare av bara ett skäl - den blev såld. Är det en sådan "kommersiell vinst" du talar om?


Vh, iö

[Guitarminister]

Jag tror att många som är genuint intresserade av hifi också kan erkänna att vi från tid till annan tvingas till kompromisser. Detta är så vitt jag vet också något som tillverkarna får leva med. Det bör väl också vara en av förklaringarna till att exempelvis högtalare kommer i olika storlekar och prisklasser. Att kompromisser finns är ju också en förutsättning för att det skall vara någon praktisk mening med flera leverantörer. Vore det enkelt (och billigt) att ta fram ett utopiskt system så hade vi väl inte så mycket att debattera heller.

Olika leverantörer väljer att kompromissa på olika ställen. En del kanske genom att att begränsa funktion, någon genom att använda enklare komponenter etc.

Detta faktum ger då lyssnare med en "löntagarbudget" möjligheten att välja komponenter som man efter eget tycke och smak anser förvränga minst. (eller som jag väljer att se det lyfter fram det bästa.)

Linn innebär som för många andra hifiprodukter (om inte alla) kompromisser. Detta kan definieras som färgning, eller om man så vill frånvaro av "komplett färgpalett". Jag tycker att Linn låter bra, därför använder jag till exempel ett slutsteg från dem för att driva bakkanalerna till min hemmabio.

Det låter alldeles utmärkt tycker jag!

[Floyd]

Min erfarenhet är att det är motsatta gäller. Att det är ganska nära alltid som det bästa återgivningen också föredras av de flesta. Vad är det som gör att du påstår motsatsen? Berätta om dina erfarenheter av en transparent återgivning! Kanske är det du inte gillat just det som inte varit tranparent.



Vh, iö

Snälla rara Ingvar, om ovanstående förhållande skulle råda så skulle väl alla ljud-/musikintresserade ha en anläggning bestående av utrustning som har funnits klara sig väl eller mkt väl i en F/E lyssning? Men så är ej fallet som du vet.

Du lär väl också vara fast övertygad om att en grymt stor majoritet skulle välja en anläggning bestående av en del välkända Pioneer-Denon-Ino produkter som har klarat sig väl i F/E lyssningar (har jag hört talas om) än diverse andra kompetenta produkter i en subjektiv jämförelse.

Jag hävdar fortfarande att det finns oändligt många fler än du (och många andra) tror, som föredrar en lätt basknuff eller en "piffig" diskant.

Vad jag så ihärdigt försöker predika är att olika lyssnares preferenser varierar. Javisst, många föredrar det kliniskt transparenta, men många föredrar små färgningar åt olika håll.....Varför har vissa så svårt att inse det?

[Tengil]

Min erfarenhet är att det är motsatta gäller. Att det är ganska nära alltid som det bästa återgivningen också föredras av de flesta. Vad är det som gör att du påstår motsatsen? Berätta om dina erfarenheter av en transparent återgivning! Kanske är det du inte gillat just det som inte varit tranparent.



Vh, iö

Snälla rara Ingvar, om ovanstående förhållande skulle råda så skulle väl alla ljud-/musikintresserade ha en anläggning bestående av utrustning som har funnits klara sig väl eller mkt väl i en F/E lyssning? Men så är ej fallet som du vet.

Du lär väl också vara fast övertygad om att en grymt stor majoritet skulle välja en anläggning bestående av en del välkända Pioneer-Denon-Ino produkter som har klarat sig väl i F/E lyssningar (har jag hört talas om) än diverse andra kompetenta produkter i en subjektiv jämförelse.

Jag hävdar fortfarande att det finns oändligt många fler än du (och många andra) tror, som föredrar en lätt basknuff eller en "piffig" diskant.

Vad jag så ihärdigt försöker predika är att olika lyssnares preferenser varierar. Javisst, många föredrar det kliniskt transparenta, men många föredrar små färgningar åt olika håll.....Varför har vissa så svårt att inse det?

Antagligen för att du och många andra pratar om olika saker du nämner "kliniskt transparent" vad är det , igen så måste det påminnas om att när man i återgivningssammanhang pratar transparens så innebär de att man vill åt inspelningen. För om artisten ville ha en basknuff så hade han ju mixat det med en basknuff, har du tonkontroller som fungerar rimligt så kan du, om du vill, åstadkomma det om du tycker att det saknas. Men man kanske inte vill ha en basknuff på all programmaterial.

Förresten vem har svårt att inse att vissa gillar små färgningar

Vh Christer

[Floyd]

Min erfarenhet är att det är motsatta gäller. Att det är ganska nära alltid som det bästa återgivningen också föredras av de flesta. Vad är det som gör att du påstår motsatsen? Berätta om dina erfarenheter av en transparent återgivning! Kanske är det du inte gillat just det som inte varit tranparent.



Vh, iö

Snälla rara Ingvar, om ovanstående förhållande skulle råda så skulle väl alla ljud-/musikintresserade ha en anläggning bestående av utrustning som har funnits klara sig väl eller mkt väl i en F/E lyssning? Men så är ej fallet som du vet.

Du lär väl också vara fast övertygad om att en grymt stor majoritet skulle välja en anläggning bestående av en del välkända Pioneer-Denon-Ino produkter som har klarat sig väl i F/E lyssningar (har jag hört talas om) än diverse andra kompetenta produkter i en subjektiv jämförelse.

Jag hävdar fortfarande att det finns oändligt många fler än du (och många andra) tror, som föredrar en lätt basknuff eller en "piffig" diskant.

Vad jag så ihärdigt försöker predika är att olika lyssnares preferenser varierar. Javisst, många föredrar det kliniskt transparenta, men många föredrar små färgningar åt olika håll.....Varför har vissa så svårt att inse det?

Antagligen för att du och många andra pratar om olika saker du nämner "kliniskt transparent" vad är det , igen så måste det påminnas om att när man i återgivningssammanhang pratar transparens så innebär de att man vill åt inspelningen. För om artisten ville ha en basknuff så hade han ju mixat det med en basknuff, har du tonkontroller som fungerar rimligt så kan du, om du vill, åstadkomma det om du tycker att det saknas. Men man kanske inte vill ha en basknuff på all programmaterial.

Förresten vem har svårt att inse att vissa gillar små färgningar

Vh Christer

Artisten vill kanske inte ha en basknuff, men hälften av de potentiella lyssnarna vill kanske ha det...

Ok, "kliniskt transparent" var lite overkill, stryk "kliniskt"

Din sista fråga anser jag inte behöver besvaras, det framgår nog ganska tydligt om man läser diverse trådar.