Arnes höstbygge av högtalare

[GrodanB]

Det finns för närvarande inget notch filter, kanske att någon vänlig medlem kan beräkna ett för detta element?
Det finns inte heller någon konjugatlänk för att dämpa den kraftiga impedanstoppen runt 60 Hz.

Hmm.... har du inte vänt på notch och konjugatlänk här?

Notchfilter (eng.) == sugkrets (sve.) == läggs in för att ta bort eller minska impedanstoppar.

Zobelnetwork (eng.) == konjugatlänk (sve.) == lägg in för att kompensera för impedanshöjningen som kommer med ökande frekvens.

MEN... inte hjälper väl dom i en bredbandare?

Förstärkaren ser en impedansjämnare last...?

Jag har använt dessa länkar för att förhindra att mina filter flyttar sin brytfrekvens pga. olinjär impedans... och därför inte funderat på vad som händer om man har dem i en "filterfri" konstruktion...

Innebär detta att man skulle kunna använda en "klenare" förstärkare?
Någon som kan förklara varför man använder dem i just detta fallet?
Vad är det för fördel att jämna ut impedansen i detta fallet?

[Svante]

Ska vi reda ut det här då:

En konjugatlänk är ett (R och ett C i serie) som man kopplar i parallell med högtalarelementet. Detta gör att man trollar bort den stigande impedansen mot högre frekvenser (som uppstår pga talspoleinduktansen). Konjugatlänken används framför allt för att göra livet lättare för delningsfilterkonstruktören. Impedansen för RC-länken är komplexkonjugatet till den RL-länk som uppstår av talspoleinduktans och -resistans, därav namnet konjugatlänk.

Ett notchfilter är ett filter som dämpar en viss frekvens kraftigt. Typiskt kan man göra ett sånt genom att koppla ett (C och ett L i prallell) och koppla detta i serie med elementet. Detta används typiskt för element med kraftiga toppar i tonkurvan, tex pga membranuppbrytningar över någon/några kHz.

Sen kan man också kompensera toppen som uppstår i den elektriska impedansen (pga den mekaniska resonansen mellan konmassa och -fjädring). Detta görs lämpligen med en (seriekoppling av L, R och C) i parallell med högtalaren. Denna länk är inte komplexkonjugatet till elementets motsvarande komponenter, så det är alltså inte en konjugatlänk. Däremot har den samma syfte som konjugatlänken, dvs ordna med en jämn impedans så att livet blir lättare för delningsfilterkostruktören.

I ett envägssystem är det endast notchfiltret som kan komma till användning, de andra två behövs bara om notchfiltret behöver dem.

[GrodanB]

Man få tacka Svante för det snabba svaret.

För kontroll att jag fattar:

1. Det fins 2 notchfilter. Ett serie och ett parallellt.
1.1 Serie notchfilter andvänds för att hantera toppar i SPL-kuvan.
1.2 Parallellt notchfilter för att minska/släck ut impedanstoppar.

Konjugat var som jag sa.

Konjugatlänk och parallellt notchfilter är inte aktuella här om inte det seriella hamnar vid en frekvens som har en förhöjd impedans som behöver kompenseras för att det seriella notchfiltret skall arbeta där det är tänkt.

Det finns sådeles ingen vinst i att sätta in parallellt notchfilter eller konjugatlänk om man inte skall ha ett seriellt notchfilter i denna applikation.

Rätt?


Sådeles behövs ingen impedanskorrigering som det talas om tidigare i tråden utan det finns ev. en SPL-korrigering men den kräver väl mer eller mindre en mätning för att placera den rätt i frekvens.

De övriga frågorna om man ev. kan se en vinst för förstärkaren gissar jag att svaret nu blir att det inte finns någon vinst.

[Svante]

GrodanB: Rätt i sak, men jag skulle inte kalla det för "parallellt notchfilter" eftersom det inte är ett filter i egentlig mening. Ett filter filtrerar ju signalen men detta fixar med impedansen. Jag skulle hellre kalla det för "notchlänk" (hittade jag på just nu), analogt med konjugatlänk. Man säger ju aldrig konjugatfilter.

Edit: Och ja, vinsten med notch- och konjugatlänkar för att förstärkaren ska se en rent resistiv last måste anses som mycket liten.

[ekansm]

Tack för informationen, det är kanon med ett sådant här forum.
Så då kan jag alltså köra vidare med bara elementet utan några andra komponenter.

[GrodanB]

Utmärkt...

Då tycker jag att vi mer eller mindre kan börja använda ditt förslag...

Notchlänk.

Har sett att den kallas ibland för sugkrets i svenska texter, är det ett bra svenskt namn på den eller skall vi använda notchlänk tycker du? (eller är sugkrets något annat?)

ekansm: Utan möjlighet till mätning så håller jag med dig att det verkar meningslöst att kompensera för något man inte vet om finns... (i och med att chansen att impedans kompensering skulle vara till någon hjälp inte ser ut att finnas).

[Naqref]

Sugkrets tycker jag suger... Notchlänk är ok. Beskriver bättre vad det handlar om.

Konjugatlänk använder jag till sådana som sitter parallellt med elementen för att linjärisera dess impedans. D v s någon form av (L)-C-R-historia.

[GrodanB]

Naqref: Säger du att parallell notchlänk som vi talade om skall kallas konjugatlänk?

för jag har alltid sett det som konjugatlänk är en R-C länk parallellt med elementet och en parallell notchlänk är en L-R-C länk parallellt med elementet.

Hur skall vi ha det? vad är vad?

Visserligen har vi nu fallit utanför tråden men det är lurigt och jag vill veta vad vi pratar om... eller i alla fall att vi kallar det samma sak...

[Naqref]

Hmmm ok lite längre inlägg då.

Alla parallella kretsar som linjäriserar delar av impedansen (antingen hos ett individuellt element eller hos en komplett högtalare) kallar jag (lite oegentligt som Svante beskriver) konjugatlänkar. LCR eller RC. Möjligen så skulle jag kunna tänka mig kalla en LCR som sitter direkt vid elementet och där man har någon form av serieimpedans före för just sugkrets då den just suger åt sig energin vid elementets impedansmaximum och dämpar signalen men det är lite för speciellt för att vara universellt användbart språkligt tycker jag...

Alla LCR som sitter i serie med ett högtalarlement (eller komplett högtalare) vill jag nog hellre kalla notchlänk då de just 'notchar' bort en del av tonkurvan mer direkt.

[Svante]

Hmmm ok lite längre inlägg då.

Alla parallella kretsar som linjäriserar delar av impedansen (antingen hos ett individuellt element eller hos en komplett högtalare) kallar jag (lite oegentligt som Svante beskriver) konjugatlänkar. LCR eller RC. Möjligen så skulle jag kunna tänka mig kalla en LCR som sitter direkt vid elementet och där man har någon form av serieimpedans före för just sugkrets då den just suger åt sig energin vid elementets impedansmaximum och dämpar signalen men det är lite för speciellt för att vara universellt användbart språkligt tycker jag...

Alla LCR som sitter i serie med ett högtalarlement (eller komplett högtalare) vill jag nog hellre kalla notchlänk då de just 'notchar' bort en del av tonkurvan mer direkt.

Hehe, ja förvirringen är total... En krets som påverkar tonkurvan kallar jag helst filter (notchfilter (vad är det för fel på bandstopp, förresten), lågpass, högpass) medans jag helst skulle kalla en krets som bara som påverkar impedansen för "länk" eller nåt. Som konjugatlänk (=(R-C-serie) i parallell med HT) eller notchlänk (här funkar bandstopplänk sämre, eftersom bandstopp åtminstone i min lilla hjärna implicerar en filterfunktion). Sugkrets, mja, OK då, men det får mig att tänka på vacuum eller nåt annat.

Jaja...