Det är bara att konstatera att mätningarna ser olika ut beroende
på vem som mäter dem, så jag bryr mig inte om "hur det blir" när
de mäts än här och än där, än si och än så. Både metoderna och
instrumentens påitlighet varierar.
Jag nöjer mig med att dimensionera högtalarna så att de blir som
de skall vara, så får den som mäter dem göra som de vill med sina
mätningar. Jag både hoppas, tror och utgår ifrån, att ingen bestäm-
mer sig för att köpa några högtalare med utgångspunkt ifrån någon
mätning - utan att alla är kloka nog att lyssna på dem, uppställda
efter bästa möjliga förutsättningar, ändå.
Själv så publicerar jag inga tonkurvemätningar alls. Ser ingen poäng
med dem som kundinformation, eftersom de inte motsvarar hur de
låter (om de tolkas med utgångspunkt från den begränsade insikt i
sammanhangen, som de flesta förnuftiga människor har. Förnufiga,
eftersom de uppenbart har spenderat sitt liv på bättre saker än att
lära sig att tolka mätkurvor invändningsfritt och ackurat med hänsyn
till allting som har betydelse.
).
Man hör inte som en mätmikrofon, och det finns ingen enskild kurva
som summerar hörintrycket på ett bra sätt. En väldig massa kurvor
tillsammans kan göra det, om man vet hur man skall tolka dem.
Tonkurvemätningar är helt enkelt mycket bättre på att skapa frågor
än att svara på några.
Som tur är, har rätt så många människor både god hörsel och är så
omdömesgilla att de alldeles själv har upptäckt hur fel det låter när
två högtalare med linjalräta tonkurvor, tillsammans försöker återge
musik i ett rum.
Därmed inte sagt att "krokig är bättre än rak".
Snarare är det så, att rak = krokig, när man ser på det psykoakustiskt.
Så - det man behöver är absolut inte en kurva som är tekniskt krokig,
"hur som helst". Man behöver en återgivning som är psykoakustiskt
rak - i den faktiska applikationen. Och eftersom det inte är entydigt
med en viss tonkurva (oavsett hur den är mätt) tycker jag inte att det
är så meningsfullt med tonkurvor som alltså ändå nästan ingen kan
tolka vettigt.
Visst säger de något - i förekommande fall kan de ju visa att något är
helt på tok dåligt/fel, men ändå måste den som skall desciffrera vad
det är som är fel och vad som är kompensationer var rätt så insatt i
saken, och även ha detaljerad information om hur kurvorna är fram-
mätta.
Mätningarna kan helt enkelt inte visa att en produkt är bra. Bra känne-
tecknas ju inte av en bra egenskap, utan av frånvaron av dåliga/fel.
Ingen kurva visar mer än ett fragment av alla beteenden som är av
betydelse för musikåtergivningen.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).