LTS - rätt eller fel, en gång för alla !!!

[Bamsefar]

Hmmm....

Fortfarande Fredag kväll.... Hittade följande på nätet:

Ljus vs. ljud

Vågrörelse utgör en utbredning av energi från en plats till en annan.

Typer av vågor:
Mekaniska – ljud (kräver ett medium)
Elektromagnetiska (EM strålning)– ljus, radiovågor (utbreder sig i vakuum, gaser, vätskor, fasta ämnen, t.ex. glas).
Materievågor (partikelstrålning) – joniserade strålning vid radioaktivt sönderfall (elektronvågor).

Fortskridande vågor (utbredningsfarten v) (ljudets fart 342 m/s, ljushastighet c = 3 108 m/s konstant i vakuum)
Stående vågor (resonans).

Longitudinella vågor–svängningen hos partiklarna sker i samma riktning som utbredningsriktningen. Förtätningar och förtunningar överförs. (Ex. ljud)
Transversella vågor – svängningen hos partiklarna sker vinkelrätt mot utbredningsriktningen. (Ex. elektromagnetiska vågor – ljus).

Vågors egenskaper:
Reflektion. Brytning. Interferens (i tunna skikt – på en såpbubbla). Diffraktion (i spalter). Polarisation (för bara transversella vågor).

Elektromagnetiska spektret.
Klassificeras av det sätt på vilket strålningen alstras.

Radiovågor ligger i våglängsområdet 300 km till 30 cm och i frekvensintervall 1kHz till 1 GHz.
Mikrovågor omfattar våglängder från 30 cm till 3 mm. Frekvensområdet är från 1GHz till 100 GHz. (Mikrovågsugnar använd våglängd på cirka 10 cm)

Synligt ljus har våglängdsområdet 0,40 till 0,75 mikrometer. Ljus uppkommer genom elektroner in en atom ändrar energitillstånd.

Röntgenstålning (1nm till 0,1 pm). Produceras av bromsade elekroner eller när en elektron byter till inreelektronskal i tunga atomer.
Gammastrålning (våglängd mindre än 0,1 pm). Uppkommer i atomkärna.

Det enda jag ser som skiljer är vilken riktning själva svängningen sker i...

Någon som kan utveckla för en trött Bamsefar

[Style]

enkelt uttryckt

ljud = mekanisk överföring genom tryckskillnad i luften
ljus= elektromagnetisk strålning

[Bamsefar]

enkelt uttryckt

ljud = mekanisk överföring genom tryckskillnad i luften
ljus= elektromagnetisk strålning

Jo så långt är jag med och det ifrågasätter jag inte all, men det är själva vågrörelsen i sig, dvs energiförflyttningen som gör att huvudet för närvarande inte vill vara med...

Näe nu ger jag opp, huvudet får inse att det har fel...

[Thomas_A]

Alltså, visst har ljud och ljus en periodicitet dvs har en tidsaxel gemensamt. Men det är väl allt.

[Style]

det ör alltså två helt olika typer av sätt att överföra energi.

[Pinnick]

var det inte just det som var grunden till själva analogin?

[Thomas_A]

Då skulle man kunna definera ljudet efter busstidtabellen istället för efter färger...

[Pinnick]

vitt brus - heldagsbrus
rosa brus ... ehhh... heldagsbrus men .. ehhh
blått brus ehhh hfast tvärtom..
svart brus - bussen har punka ..
grått brus - bussen går på 2 cylindrar
går inte det?
går lite knackigare om man ska beskriva hur energin och bussturen hänger ihop..

om man har något bra sätt att koppla ihop energi och bussturen så går det väl ?

[Thomas_A]

Min analogi var vara för att beskriva ett annat periodiskt fenomen, dock med visst jitter.

[Pinnick]

nu fattade jag tror jag.. eller inte .. jitter i alla fall hängde jag nog med på

jag fattade nog fel.. kom jag på men .. vad 17 :/

lokaltrafik lär väl aldrig bli jitterfri visserligen

om färgens våglängd och ljudets våglängd är en dimension och energin är ljusstyrkan då en andra dimension eller nåt..

[IngOehman]

Jag tycker inte alls det är svårt. Svart är svart, dvs ingen effekt, vitt är vitt, dvs full krydda och lika mycket i alla band. Grått är nåt däremellan. Sträck ut våglängdsområdet 400-800 nm på 17mm-17 meter. Låt intensitetsaxeln vara linjär.

Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar.

Full krydda?

Aha, jag då är ju allt solklart...

Enda bristen med hypotesen (som inkluderar linjär A-skala) är att nästan allt brus blir praktiskt taget svart, eller finns det överfull krydda också?

Vh, iö

[Pinnick]

lila noise är ju som blue noise nästan tydligen?

lila : power density increases 6dB per octave with increasing frequency
blue: power density increases 3dB per octave with increasing frequency

hur kan det heta lila.. :p varför inte ljusblått och blått..

Green noise (defined by some folks producing relaxation tapes, Mystic Moods, I believe) supposedly the background noise of the world. A really long term power spectrum averaged over several outdoor sites. Rather like pink noise with a hump added around 500Hz. (Anyone have the spectrum?)

jag vill spela in mina högtalare med mystic woods.. det torde v ara okej?

[Naqref]

Det enda jag ser som skiljer är vilken riktning själva svängningen sker i...

Ska man vara petig (vilket vi ju tendera att vara här ) så kan ljud transporteras både longitudinellt och transversellt. Dock så sker det senare bara i fasta medier.

[andy_inaktiv]

finns det överfull krydda också?

Du har ju svartpeppar

Best Regards Anders

[Sladd]

Nä, jag tror vi skippar det svarta bruset.

Det tycker jag du gör rätt i. Kanske skulle vara bättre att ägna sig åt vad tråden handlade om...


// Jonas

handlar tråden om hobbymoderering?

jag tyckte att diskussion om svart brus var intressant

som nån påpekade är den logiska följden av att färgresonemanget speglar graden av frekvenspektralt innehåll att svart per definition inte längre är brus. Men låt oss definera att det är så då! Det är inte fel så länge alla förstår vad som avses. Precis som att X^0=1

Ett vackert stycke text som ger ett något tydligare sken över varför ni är bättre människor.

mvh

.

[Svante]

Enda bristen med hypotesen (som inkluderar linjär A-skala) är att nästan allt brus blir praktiskt taget svart, eller finns det överfull krydda också?

Vh, iö

Mmm, jag tänkte på det, efter jag skrev det, att både ögat och örat har nån sorts olinjär amplitudskala, så kanske är det lämpligt att väga in det på nåt sätt, men det svarta ska få vara svart, dvs noll amplitud tycker jag.
Ska man börja relatera färgerna allt för noga till perceptionen så ska ju det vita bruset anpassas till fletcher-munson och då tappar det lite sitt värde.

[IngOehman]

Jag som trodde du skulle föreslå att "man vrider på helt enkelt tills det blir precis vitt. Varken mer eller mindre. Blir det för vitt så får man väl vrida ned. Fast man kan byta skala också, och då blir det som nyss var övervitt vitt istället. o s v..."

Men det skrev du inte.

[Robert]

Jag som trodde du skulle föreslå att "man vrider på helt enkelt tills det blir precis vitt. Varken mer eller mindre. Blir det för vitt så får man väl vrida ned. Fast man kan byta skala också, och då blir det som nyss var övervitt vitt istället. o s v..."

Men det skrev du inte.

Ingvar: Kan Du förklara hur något kan bli "Vitare än vitt"?

[Robert]

Jag tycker inte alls det är svårt. Svart är svart, dvs ingen effekt, vitt är vitt, dvs full krydda och lika mycket i alla band. Grått är nåt däremellan. Sträck ut våglängdsområdet 400-800 nm på 17mm-17 meter. Låt intensitetsaxeln vara linjär.

Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar.

Svante: Hur menar Du? R-G-B är ju allt vi behöver för att byggga upp tusentals färger...?

[Style]

för videosignaler finns whiter than white och blacker than black faktiskt definierat

[matså]

Jag tycker inte alls det är svårt. Svart är svart, dvs ingen effekt, vitt är vitt, dvs full krydda och lika mycket i alla band. Grått är nåt däremellan. Sträck ut våglängdsområdet 400-800 nm på 17mm-17 meter. Låt intensitetsaxeln vara linjär.

Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar.

Svante: Hur menar Du? R-G-B är ju allt vi behöver för att byggga upp tusentals färger...?

Hm vi kan väl blanda ihop 16,8 miljoner färger om jag inte minns fel(blanda inte grund i ljusfärgerna kommer inte ihåg vad det heter nu) annars är det fel de tre Red, gren and blue som är grundfärgerna i ljusfärger. När det gäller tryck så är det CMYK som har 4 eller fem grundfärger. väldigt osäker här. Cyan, Magenta Yellow och K. Enligt teorin skall man kunna blanda ihop alla färger Cyan, Magenta, Yellow så skall det bli svart. Men i praktiken så går inte det utan man måste ta till något extra. Här har jag glömt vad man skall ta till. Det blir ju tvärtom när man blandar ihop RGB färgerna, nämligen vitt.

AAA denna förbannade glömska, hade det varit någo pinsamt så hade jag banne mig kommit ihåg det

[bosco]

Hm vi kan väl blanda ihop 16,8 miljoner färger om jag inte minns fel

I datorvärlden ja, men det finns väl inget som säger att människor har exakt den begränsningen. Alla är inte 8-bitare

[Bill50x]

Jag tycker inte alls det är svårt. Svart är svart, dvs ingen effekt, vitt är vitt, dvs full krydda och lika mycket i alla band. Grått är nåt däremellan. Sträck ut våglängdsområdet 400-800 nm på 17mm-17 meter. Låt intensitetsaxeln vara linjär.

Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar.

Svante: Hur menar Du? R-G-B är ju allt vi behöver för att byggga upp tusentals färger...?

Hm vi kan väl blanda ihop 16,8 miljoner färger om jag inte minns fel(blanda inte grund i ljusfärgerna kommer inte ihåg vad det heter nu) annars är det fel de tre Red, gren and blue som är grundfärgerna i ljusfärger. När det gäller tryck så är det CMYK som har 4 eller fem grundfärger. väldigt osäker här. Cyan, Magenta Yellow och K. Enligt teorin skall man kunna blanda ihop alla färger Cyan, Magenta, Yellow så skall det bli svart. Men i praktiken så går inte det utan man måste ta till något extra. Här har jag glömt vad man skall ta till. Det blir ju tvärtom när man blandar ihop RGB färgerna, nämligen vitt.

AAA denna förbannade glömska, hade det varit någo pinsamt så hade jag banne mig kommit ihåg det

I tryck används de fyra färgerna Cyan, Magenta, Yellow och Svart (K). I princip kan man lägga 100% av CMY för att erhålla svart, det gjordes tidigare i enklare skrivare där man kunde byta mellan svart-patron och färg-dito. Halvtaskig svärta och problem med oskärpa blev resultatet.

Vissa kulörer är dock lite problematiska i 4-färgstryck (CMYK), vissa lila nyanser tex. Gör man trycksaker med extremt höga krav på färgåtergivning får man då köra med några extra färger för att få ett bra resultat.

/ B

[Svante]

Jag tycker inte alls det är svårt. Svart är svart, dvs ingen effekt, vitt är vitt, dvs full krydda och lika mycket i alla band. Grått är nåt däremellan. Sträck ut våglängdsområdet 400-800 nm på 17mm-17 meter. Låt intensitetsaxeln vara linjär.

Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar.

Svante: Hur menar Du? R-G-B är ju allt vi behöver för att byggga upp tusentals färger...?

Ja just det! Ögat "ser" tusentals färger genom att vi blandar rött grönt och blått i olika mängd. Det räcker alltså med dessa tre för att skapa alla färger vi kan se. Ögat har alltså tre bandpassfilter (sorters tappar (eller var det stavar)).

De 16 miljonerna färger som omtalas uppstår när man har 256 styrkenivåer av var och en av de tre färgerna. 256 nivåer är ju vad man får av 8 bitar, som är vanligt i datorsammanhang. 256*256*256 = 16 777 216. Men en datorskärm kan fortfarande bara stråla ut tre olika våglängder, de som motsvarar rött, grönt och blått och det räcker för våra ögon.

Ögat kan tex inte skilja på monokromatiskt gult ljus och en kombination av rött och grönt ljus. Det monokromatiska gula stimulerar både de gröna och röda tapparna (stavarna?) och därför är det ingen skillnad för ögat mot det tvåfärgade röd-gröna ljuset som vi får från datorskärmen.

Så till CMY.
-Cyan är en blandning av blått och grönt ljus. Ett cyanfärgat filter (tex av genomskinlig plast) tar bort det röda ljuset.
-Magenta är en blandning av rött och blått ljus och ett magentafärgat filter tar bort grönt ljus.
-Gult, slutligen är en blandning av rött och grönt och ett gult filter tar bort det blåa ljuset.
Om vi nu lägger ett magentafärgat och ett gulfärgat filter ovanpå varandra tar magentafiltret bort det gröna ljuset och det gula filtret bort det blåa. Kvar blir det röda. Vi har nu gjort subtraktiv färgblanding av magenta och gult och fått rött ljus.

Genom att utgå från vitt ljus och plocka bort olika mycket av RGB genom att låta det passera genom olika kraftigt färgade CMY-filter kan vi också ordna alla olika synliga färgnyanser. Detta kallas subtraktiv färgblandning.

Subtraktiv färgblandning är också det som görs i tex tidningstryck. Nu kan det vara svårt att få helt svart tryck genom att blanda alla tre CMY-färgerna, så därför har man svart färg också att ta till för saker som behöver extra svärta. CMYK är fött! Vad "K" står för vet jag inte. Kolsvart?

Färgblandningen i en datorskärm (RGB) kallas för additiv eftersom färgerna adderas till varandra.

Men båda typerna av färgblanding bygger på att våra ögon är en simpel spektrumanlysator med endast tre band.

[dawen]

CMY är en princip som går igen i ljussättning, fast då innebär inte cyan + magenta + yellow svart givetvis, utan vitt ljus.

Man kan få till väldigt läckra effekter genom att exempelvis blanda rött och grönt från olika håll, och därmed i skuggor få fram röda och gröna nyanser, medan mycket av ljuset som syns faktiskt är gult.

K används dock inte, även om många "talanger" faktiskt frågar efter svart ljus

[Nattlorden]

Skillnaden på att se och att kunna skilja på och utnyttja är däremot mycket stor.

De absolut skickligaste mosaikläggarna kunde använda sig av upp till 16000 nyanser, men det får räknas som extremt - de flesta av oss har inte så kvalificerat seende. Att man har nytta av fler nyanser än så på en dator är av antialias-skäl för att "trolla bort" pixelgränser. Hade vi inte haft pixlar så hade vi klarat oss bra med ett mycket lägre antal alltså.

[Robert]

Jag tycker inte alls det är svårt. Svart är svart, dvs ingen effekt, vitt är vitt, dvs full krydda och lika mycket i alla band. Grått är nåt däremellan. Sträck ut våglängdsområdet 400-800 nm på 17mm-17 meter. Låt intensitetsaxeln vara linjär.

Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar.

Svante: Hur menar Du? R-G-B är ju allt vi behöver för att byggga upp tusentals färger...?

Ja just det! Ögat "ser" tusentals färger genom att vi blandar rött grönt och blått i olika mängd. Det räcker alltså med dessa tre för att skapa alla färger vi kan se. Ögat har alltså tre bandpassfilter (sorters tappar (eller var det stavar)).

Svante: Hade du inte formulerat dig som du gjorde hade jag aldrig svarat... Du skrev: "Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar."

Det är väl inget "krångligt" med detta? Det är ju ett sedan länge känt faktum. Eller hur?

[Svante]

Jag tycker inte alls det är svårt. Svart är svart, dvs ingen effekt, vitt är vitt, dvs full krydda och lika mycket i alla band. Grått är nåt däremellan. Sträck ut våglängdsområdet 400-800 nm på 17mm-17 meter. Låt intensitetsaxeln vara linjär.

Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar.

Svante: Hur menar Du? R-G-B är ju allt vi behöver för att byggga upp tusentals färger...?

Ja just det! Ögat "ser" tusentals färger genom att vi blandar rött grönt och blått i olika mängd. Det räcker alltså med dessa tre för att skapa alla färger vi kan se. Ögat har alltså tre bandpassfilter (sorters tappar (eller var det stavar)).

Svante: Hade du inte formulerat dig som du gjorde hade jag aldrig svarat... Du skrev: "Det enda som är krånligt är att ögat bara kan särskilja tre frekvensband (rött-grönt-blått) och att det gör att vi inte har ord för särskilt många färgblandningar."

Det är väl inget "krångligt" med detta? Det är ju ett sedan länge känt faktum. Eller hur?

Ah, OK, det missade jag. För att svara på det då: Jag tror faktiskt att det gör det krångligt för en del. Alla vet ju att man kan se massor av olika färgnyanser. Däremot tror jag att det inte är så många som vet att de alla är en kombination av dessa tre "band" som vi har i ögat. Faktiskt. Fast jag kan ju ha fel.

[IngOehman]

Jag som trodde du skulle föreslå att "man vrider på helt enkelt tills det blir precis vitt. Varken mer eller mindre. Blir det för vitt så får man väl vrida ned. Fast man kan byta skala också, och då blir det som nyss var övervitt vitt istället. o s v..."

Men det skrev du inte.

Ingvar: Kan Du förklara hur något kan bli "Vitare än vitt"?

Du får fråga någon annan Robert. Jag vågar inte svara dig. Jag vet ju att du ser till så att jag får ångra mig. Det förtar liksom glädjen med att svara.

[Robert]

Jag som trodde du skulle föreslå att "man vrider på helt enkelt tills det blir precis vitt. Varken mer eller mindre. Blir det för vitt så får man väl vrida ned. Fast man kan byta skala också, och då blir det som nyss var övervitt vitt istället. o s v..."

Men det skrev du inte.

Ingvar: Kan Du förklara hur något kan bli "Vitare än vitt"?

Du får fråga någon annan Robert. Jag vågar inte svara dig. Jag vet ju att du ser till så att jag får ångra mig. Det förtar liksom glädjen med att svara.

Intressant Öhman... Förut beskyllde du mig för att komma med personliga påhopp istället för adekvata frågor. När jag nu ställer konkreta frågor så "vågar Du inte svara"....

Till yttermeravisso har Du uppenbarligen klippt och klistrat in *exakt* samma svar i den andra tråden där jag också ställde en adekvat fråga. Du har självklart rätten att avstå från att svara men argumenteringen för *varför* du inte vill svara framstår som en smula komisk...