Fasade kanter på högtalare

[paa]

Jag hittade ett inlägg av Phon långt in i en Basta!-tråd, med en skannad artikel som handlade om fasning och rundning av högtalarkanter, och jag tror faktiskt inte detta fått den uppmärksamhet det förtjänar:

Vet inte om dessa jag samlat på mig säger nåt:

Fasade kanter 1
Fasade kanter 2
Fasade kanter 3

När jag läser den artikeln så är den ju väldigt intressant, och en slutsats man kan dra är att en fas på 12,7 mm ger ungefär samma resultat som en kantradie på 25 mm, och det är ju avsevärt mycket enklare att få till en fas än en stor radie.

[smile]

Jag har som vana att alltid fasa av mina lådor, antingen med 45 graders fas eller 15mm radie, förutom att det är snyggare och att det minskar risken för fula kantstötningar och färgsläpp så är det alltid trevligt att det gör lite nytta ljudmässigt också!

[Komorok]

Det gör nytta om man vill att det ska påverka på det sätt det gör. Vill man inte det så är det ju onyttigt. Det är inte entydigt bra. Det är bara som det är.

[Jocke]

Fattar nog tyska på tok för dåligt...

[Kraniet]

väldigt intressant. Vore intressant att se hur baffelbredden påverkar resultatet. Tänker mig att kantavslutet bör anpassas till den totala baffelbredden?

Riktigt bra tidning det där, synd att man inte kan tyska..

[Kraniet]

jämför man 25mm rundning med 12,7mm fasad kant så verkar de ge nästan exakt samma resultat.
går man vidare till 25mm fasad kant (45gr i båda fallen) så blir det bättre och sämre! Kurvan blir jämnare men får mer krusningar.

Antar att de krusningar man ser är resultatet av diffraktionsbidrag. Man kan bli frestad att tro att den rundade kanten ska ge mindre diffraktion. Både 12,7mm och 25mm rundad kant ger väldigt lite krusningar jämfört med fasade kanter. Med undantag för 12,7mm 45gr. Så en fasad kant kan alltså ge samma resultat som en rundad kant.

Återigen så vore det intressant att se hur det ändras med baffelbredd.

[aisopos]

Jag gillar faktiskt faktiskt.se.

I alla fall när forumet avhandlar bra stuff.


Tyvärr är min tyska också oanvändbar.

[Martin]

12mm fasning ser bäst ut. Den här artikeln är gammal, men fortfarande aktuell. Har även jag sparat den på hårddisken tidigare.

[Kraniet]

jag har ju en översättningsapp i telefonen där jag kan fota text som sedan översätts. Rätt så smidigt.

I vilket fall så inleder de med att säga hur kanten påverkar ljudet via den diffraktion som uppstår. Inverkan som den faktiskt ger på frekvensen är beroende av fasen det reflekterade ljudet har.
De använder en SS diskant som monteras på en 17cm bred baffel. Största problemet kommer fås vid 4000Hz då halva baffelbredden är en våglängd bred. Onaxis visar från början en 5dB svacka vid 4000Hz. Offaxis försvinner denna gradvis.

De går vidare och säger att resultatet är proportionerligt mot baffelbredden och att en 34cm bred baffel ger liknande problem i 2000Hz-området. Dock måste man skala upp avfasningen för att få liknande resultat. Om man på 17cm baffel avrundar med 25mm bör detta vara 50mm på en 34cm baffel. De anger därför värdena som en procentsats av baffelbredden. Alltså 12,7mm är 7,5% av baffelbredden 17cm, därav bör motsvarande fasning för 34cm vara 7,5% av 34cm = 25.5mm för att få jämförbart resultat (för problemområdet 2000Hz i det senare fallet).

De mätte onaxis upp till 60gr med 7,5gr steg. Men i bilden till höger visas mer normal presentation med 0, 30 och 60gr. Där den heldragna linjen är 30gr och den övre och undre kurvan är 0 resp 60gr. De påpekar att kurvorna ofta kan korsa varandra, vilket är mest synligt på lådan med skarpa kanter.

De forsätter sedan med resultatbeskrivning. De poängterar att den rundade kanten ger ett jämnare resultat men att det är svårare att realisera, speciellt om man ska fanera lådan.
Vinkeln på fasen menar de är okritisk. Vet inte om jag håller med, 45gr ser bättre ut och den är enklare att realisera skulle jag säga.

Vad som inte framgår (eller tappas i automatöversättningen) är hur baffeln ser ut exakt. Är det en kvadratisk skiva på 17x17cm där diskanten sitter i mitten? Om så är fallet indikerar testet att man får ett mer förutsägbart resultat om elementet sitter med samma avstånd till alla kanter. Det går emot idén om att man ska placera diskanten ocentrerat.
Att problemområdet flyttar sig beroende på avstånd till kanten är ju klart. Men om kantavjämningen är relaterad till detta avstånd som en procentsats så betyder det att varje kant måste ha sin egen avjämning för att få ut det mesta av resultatet. Det måste ju bli slutsatsen av det som sägs i studien, eller tänker jag fel?

[Kraniet]

"bäst" är ju dock relativt. Det kan ju vara så att man vill ha en påverkan på frekvensgången. Men om syftet är att baffeln ska ha så lite påverkan som det går så är studien väldigt användbar.

Jo en sak som de pängterar är att eftersom påverkan i detta fallet är störst vid 4000Hz så är det bara runt diskanten som det är nödvändigt att göra kantavjämning. Eller mer generellt så kan man säga att det bara är nödvändigt att kantavjämna för de element som spelar frekvenser som är relevanta i relation till baffelstorleken.

edit: så ju bredare baffel destå lägre i frekvens kommer påverkan vara och destå mer av lådans kanter behöver fixas.
Det kanske är därför som en del förespråkar smala bafflar. Kanske har den lågfrekventa diffraktionen mer inverkan på ljudet rent psykoakustiskt?
Det brukar ju nämnas saker som att högtalaren "försvinner" mer och ger bättre "stereopersketiv" osv när den är smal. Audiophysics grund härstammar tex ur detta resonemang.

[paa]

Vad som inte framgår (eller tappas i automatöversättningen) är hur baffeln ser ut exakt. Är det en kvadratisk skiva på 17x17cm där diskanten sitter i mitten?

Det står att den sitter i en låda som är 17 cm bred, men ingen referens till hur hög den är eller hur långt från överkanten diskanten sitter.
Jag tyder det inte som att baffeln skulle vara kvadratisk, men att diskanten troligen sitter i mitten i sidled skulle jag gissa, eftersom det är så 99 % av alla högtalare ser ut.
Det hade ju varit intressant att veta om det finns någon bild på mätuppställningen nån annanstans i tidningen, på första sidan, eller vid innehållsförteckningen t.ex.

[Adhoc]

Slutsatsen (Fazit på sidan 3) säger att avrundning eller avfasning rekommenderas, dock att små sådana är tämligen verkningslösa, utan det bör vara mer än 7,5% i avfräst djup mot baffelbredden på lådan (så uppfattar i alla fall jag texten och "Schallwandbreite" med numera usla gymnasietyskan). Rak avfasning bör vara i intervallet 22,5 till 45 grader och är bara marginellt sämre än en avrundning med samma avfräsningsdjup. Att gå från radie / fasbredd 12,7 upp till till 25 mm ger ganska små förbättringar stod på de tidigare sidorna. (=> billigare fräsverktyg kan användas)

Med mer än 7,5 % fräsdjup i rekommendationen är det inte jättelådor man har mätt på om fräsradier 12,7-25 mm har använts.

Fasiken, vi har för lite med düskar på forumet

[Piotr]

Jo en sak som de pängterar är att eftersom påverkan i detta fallet är störst vid 4000Hz så är det bara runt diskanten som det är nödvändigt att göra kantavjämning. Eller mer generellt så kan man säga att det bara är nödvändigt att kantavjämna för de element som spelar frekvenser som är relevanta i relation till baffelstorleken.

En väsentlig faktor är ju också den strålande ytans storlek relativt baffelytan.
Om den strålande ytan är närapå lika stor som baffelen kan man bortse från dessa effekter.

Diffraktion som sådan kommer naturligtvis fortfarande existera men inte några reflektioner som leder till rippel på frekvenskurvan.

/Peter

[Naqref]

Jo en sak som de pängterar är att eftersom påverkan i detta fallet är störst vid 4000Hz så är det bara runt diskanten som det är nödvändigt att göra kantavjämning. Eller mer generellt så kan man säga att det bara är nödvändigt att kantavjämna för de element som spelar frekvenser som är relevanta i relation till baffelstorleken.

En väsentlig faktor är ju också den strålande ytans storlek relativt baffelytan.
Om den strålande ytan är närapå lika stor som baffelen kan man bortse från dessa effekter.

Diffraktion som sådan kommer naturligtvis fortfarande existera men inte några reflektioner som leder till rippel på frekvenskurvan.

/Peter

Precis, men det kan förekomma diffraktion (Fresnel) som ger rippel på tonkurvan utan hjälp av reflektioner. Men det är över-överkurs.

[Kraniet]

finemang. jag tror vi kommit en bit på vägen med detta.
är grunderna avklarade kanske nagref får fylla ut med den avancerade kursen

edit: förresten väldigt bra att paa hittade detta. har gått mig helt förbi. väldigt intressant med mätningar på detta fenomen.

[paa]

Och det var ju bra att Phon har sparat artikeln!

[DQ-20]

Jag hittade ett inlägg av Phon långt in i en Basta!-tråd, med en skannad artikel som handlade om fasning och rundning av högtalarkanter, och jag tror faktiskt inte detta fått den uppmärksamhet det förtjänar:

Vet inte om dessa jag samlat på mig säger nåt:

Fasade kanter 1
Fasade kanter 2
Fasade kanter 3

När jag läser den artikeln så är den ju väldigt intressant, och en slutsats man kan dra är att en fas på 12,7 mm ger ungefär samma resultat som en kantradie på 25 mm, och det är ju avsevärt mycket enklare att få till en fas än en stor radie.

Kanon initiativ. Det där speglar vad IÖ sagt länge om fasning och rundning, men här finns de ju mätningar så man kan se själv. Kul!

Tack,

DQ-20

[skrutten]

Nu kan jag bara tyska hjälpligt om ens det, med risk för att ha fel så jag tror artikeln inte berättar om nyttan av att aktivt använda avstånd till kanter samt avfasning av kanter för att skapa positiva fel i tonkuvan typ framåt men inte åt sidorna. Hoppas att någon kan göra en app eller ett program som gör det lätt att undersöka dessa ting, fanns ett buggigt excel ark för detta en gång i tiden som fungerade bra(??), vart tog alla bra saker vägen?

[phon]

Och det var ju bra att Phon har sparat artikeln!

Jag gjorde en backup på hela internet nyss, det gick åt jättemånga hårddiskar ...


Om kantiga högtalare vet jag noll och inget, jag brukar köra med tumreglerade avstånd till kanterna från de olika elementen.
Dvs, jag mäter upp mina högtalare, men inte med sinussvep utan med tumstock.
Oftast mäter jag upp dom innan de tillverkas så jag kan tillverka dom med rätt mått direkt.