Strålningsimpedans

[Mr_Ekan]

I nedan tråd berättar Naqref lite om strålningsimpedans:

http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 78&start=0

Jag kom att fundera vidare på det begreppet när jag körde lite simuleringar på Seas CA15 samt Vifa P17 häromsistens. Nedan simuleringar visar hur dessa två element, samt Vifa P21, beter sig ofiltrerat i låda med rektangulär baffel:







Vad ser vi? Seas CA15 samt Vifa P17 börjar rulla av vid ~ 200 Hz. Avrullningen hos Vifa P21 börjar senare, ~ 900 Hz. Mha av Naq's tidigare beskrivning borde vi då kunna påstå att strålningsimpedansens reaktiva komponent blir = 0 vid 200 Hz för de två förstnämnda elementen medan 900 Hz gäller för Vifa P21. Vid dessa frekvenser börjar avrullningen (som om jag fattat rätt) beror av att elementet inte klarar förflytta samma luftmängd eftersom höga frekvenser exciteras från ett kortare radiellt avstånd från centrum.

Till mina fundamentala frågor...

* Strålningsimpedans... Va e de för nå? Skummade följande beskrivning lite utan att själv kunna förklara det hela någe vidare:

http://www.interdomain.net.au/~bodzio/Article5.pdf

Bidraget som visas i fig 4 är ju konstant upp till 200 Hz, och inte stigande med 6 dB/oktav.

* Kanske onödig fråga om ovan kan begripas, men - hur kan man förklara att ett litet element har en strålningsimpedans som övergår i ren resistiv last tidigare än ett stort?

* Och ffa, varför syns inte strålningsimpedansens och volympumpningens effekter på SPL-kurvan i mätdata? Ta t ex Vifa P17:

http://www.partsexpress.com/pdf/297-305.pdf

Vh
//Ekan

[Svante]

Innan vi drar detta längre; de två första bilderna har nog inte baffelsteget påslaget. Det som gör att kurvorna faller är talspoleinduktansen, och det motverkas av baffelsteget i den sista bilden.

Återkommer om strålimpedansen.

[Svante]

* Kanske onödig fråga om ovan kan begripas, men - hur kan man förklara att ett litet element har en strålningsimpedans som övergår i ren resistiv last tidigare än ett stort?

* Och ffa, varför syns inte strålningsimpedansens och volympumpningens effekter på SPL-kurvan i mätdata? Ta t ex Vifa P17:

http://www.partsexpress.com/pdf/297-305.pdf

Vh
//Ekan

Första frågan beror nog på det där med om baffelsteget är påslaget eller inte i Basta!.

Andra frågan:
Man ser visst påverkan av strålimpedansen i bilden. När den slutar övergår till att vara resistiv, så sjunker den totala utstrålade effekten med frekvensen. Detta sett som medelvärde över alla riktningar, och i off-axis responsen ser man just det.

On axis så tas verkan ut av den ökade riktverkan.

Man måste alltså komma ihåg att effekten som hamnar i strålimpedansen är den totalt utstrålade effekten och att dess tonkurva är en annan än den man kan mäta tex on axis.

[Mr_Ekan]

Aj då, vicken blunder

Här kommer äpplen med äpplen dårå:

[Mr_Ekan]

Svante, har ikväll kollat hur Vifa P21 beter sig utan hänsyn till baffelsteg. Resultatet är i princip detsamma som Vifa P17, möjligen att kurvan är parallellförskjuten med ~+1 dB.

Kollar man in dessa 3 element utan hänsyn till baffelsteg ser man att samtliga faller från strax ovanför resonansfrekvensen (ungefär från andra impedanspeaken). Denna punkt ligger under 100 Hz i samtliga fall. Tar vi hänsyn till baffeln så landar vi på ~ 800 Hz.

I mätdata för Vifa P17 kan man med god vilja se en avrullning från ca 1 kHz i 60-graders responsen. Utan god vilja börjar den snarare vid 2,5 kHz. Du menar att simuleringen i Basta! har att göra med denna avrullning?

Hmm, man måste nog inkludera baffeln för att bli klok på detta trots allt...

//Ekan

PS. Har du lästips i ämnet? ELAK-kompendiet kanske? Kan man köpa det via ditt pg? DS

[Svante]

Svante, har ikväll kollat hur Vifa P21 beter sig utan hänsyn till baffelsteg. Resultatet är i princip detsamma som Vifa P17, möjligen att kurvan är parallellförskjuten med ~+1 dB.

Kollar man in dessa 3 element utan hänsyn till baffelsteg ser man att samtliga faller från strax ovanför resonansfrekvensen (ungefär från andra impedanspeaken). Denna punkt ligger under 100 Hz i samtliga fall. Tar vi hänsyn till baffeln så landar vi på ~ 800 Hz.

I mätdata för Vifa P17 kan man med god vilja se en avrullning från ca 1 kHz i 60-graders responsen. Utan god vilja börjar den snarare vid 2,5 kHz. Du menar att simuleringen i Basta! har att göra med denna avrullning?

Hmm, man måste nog inkludera baffeln för att bli klok på detta trots allt...

//Ekan

PS. Har du lästips i ämnet? ELAK-kompendiet kanske? Kan man köpa det via ditt pg? DS

Alltså, det är ju många saker som kan påverka tonkurvan i det där frekvensområdet.

I simuleringar i Basta! kan man se

-Effekterna av talspoleinduktansen, som ger en sänkning mot högre frekvenser, typiskt över kanske 100-500 Hz för ett baselement.

-Baffelsteget, ger typiskt en höjning på 6 dB från kanske 100-300 Hz och och en bulle runt 500-1000 Hz, allt beroende på hur baffeln är gjord.

-Riktverkan. Off axis sjunker tonkurvan i diskanten. Detta börjar kring kr=1 om hela konen svänger som en styv kolv. Det är dock vanligt att endast en mindre del närmast mitten svänger vid lite högre frekvenser, så riktverkan börjar ofta vid lite högre frekvenser än vad konens diameter ger.

Sådana konuppbrytningar syns inte i Basta!. De ger utöver påverkan på riktverkan även typiskt en orolig tonkurva och ofta en höjning med start vid 500-4000Hz.

Alla effekterna samverkar, har man tur (skicklighet?) så kan man få effekterna att ta ut varandra, eller samverka till någon speciell kurva man önskar sig. Det är ofta svårt att bara titta på en kurva och isolera effekterna ifrån varandra, men det går och själv är jag ofta hjälpt av att både simulera och mäta. I simuleringen kan man ju slå av en effekt i taget och se vilken skillnad den gör.

Kursboken kan man köpa via TMHs expedition: kerlag@csc.kth.se
d'Appolitos bok testing loudspeakers är bra också, men talar kanske mer om mätning.

[Mr_Ekan]

Tackar. Kommer gräva ned mig i ovanstående på ett eller annat sätt framgent.

[celef]

och en bulle runt 500-1000 Hz

det är många konstiga ord på detta forum men "bulle", är det bula som avses?

[Svante]

och en bulle runt 500-1000 Hz

det är många konstiga ord på detta forum men "bulle", är det bula som avses?

Nej, en kanelbulle förstås. Har du aldrig sett såna i tonkurvor?

[snubber]

Nej, en kanelbulle förstås. Har du aldrig sett såna i tonkurvor?

Nej, men om man äter många kanelbullar så får man en stor "buk", och bukar har jag sett ... och har en själv efter för många kanelbullar ...