Moderator: Redaktörer
Svante skrev:Hej!
Tänkte prova lite experiment med stagning. Det är ju så att om en lådvägg är för lättrörlig så svänger den med och kan generera ljud på utsidan. Speciellt lättrörlig blir väggen vid en modfrekvens (alltså en resonansmod i själva väggen). Klassikern för att fixa det brukar väl vara att staga lådan, så att man håller väggen stilla. Om man funderar lite över (i detta fallet mekaniska) resonanskretsar så vet man att bästa sättet att ta död på en resonans är att dämpa. Alltså, tillföra resistans, inte styvhet.
För att dra konsekvensen av det tänkte jag prova såna där dämpmattor som man kan sätta i motorrum på bilar och limma
på lådväggen. I sig tillför det nog inte så mycket dämpning av väggmoden, eftersom mattan är rätt lättböjlig. Men sen tänkte jag klämma in ett stag mellan dämpmattorna på motstående väggar, så att när båda väggarna vill röra sig inåt så pressas dämpmattan ihop och tvärtom utåt.
Staget ska alltså inte sitta fast i väggen utan vara klämt och eventuellt limmat mellan mattorna. Det borde väl tillföra dämpning i stagningen?
Är det nån som prövat detta? Är det nån som tror nåt om detta?
Svante skrev:Är det nån som prövat detta? Är det nån som tror nåt om detta?
Dahlqvist skrev:Menar du typ skumgummi eller bitumenplatta eller något annat?
norman skrev:Svante skrev:Är det nån som prövat detta? Är det nån som tror nåt om detta?
Har också funderat på det, tycker att det borde fungera. Är ju iaf lite lättare att bygga än att limma ihop två skivor med dämplim (som då dämpar pga skuvningen)
Svante skrev:Gör det? Det finns väl ingen kraft som för isär/ihop skivorna? Och "böjresistansen" borde väl inte vara så stor? Prylen med dämpade stag skulle vara att de motstående väggarna rör sig åt olika håll och därmed skulle dämpmaterialet utsättas för stor påkänning och därmed ge mycket dämpning.
norman skrev:Svante skrev:Gör det? Det finns väl ingen kraft som för isär/ihop skivorna? Och "böjresistansen" borde väl inte vara så stor? Prylen med dämpade stag skulle vara att de motstående väggarna rör sig åt olika håll och därmed skulle dämpmaterialet utsättas för stor påkänning och därmed ge mycket dämpning.
Såhär menade jag med skuvningen:
grått är mdfskiva och det gula är dämplimmet (alltså i genomskärning)
Thomas_A skrev:Svante,
Isidor har skrivit en del om detta tidigare. Två MDF-skivor med viskoelastiskt dämpskikt minskar strukturavstrålningen i storleksordningen 8-16 dB. Min erfarenhet är att dämpning av sådan typ oftast inte behövs, speciellt inte i små lådor. Men jag har nog dragigt förhastade slutsatser.
Svante skrev: Skjuvning, blir det det? Jag är inte övertygad, men kanske kan bli det. Hmm...
Svante skrev:OK, då är jag övertygad beträffande skjuvning.
Dahlqvist skrev:Allvarligt talat har även jag fundrat på det du skrev (som den lekman jag är.) Så här tänkte jag. Om man har en stum infästning (stag) där panelen har en buk så kommer den ju att försvinna helt. Rörelserna i panelen pga av resonans (1/2 våg) kommer att vara noll. Det kommer den inte att vara om man dämpar den resistivt. Om man har en helvågsresonans (eller två halvvågor?) med två bukar så kommer de ju med en stum infästning i mitten att ha maximalt mothåll för att hamna i resonans, vilket de inte har för fallet med resistiv dämpning. Olika effekt vid olika frevenser alltså. Tror jag. En annan fråga är hur stora förlusterna är i förhållande till de reaktiva krafterna i panelen.
Bara mina två ören.
/Dahlqvist
Svante skrev:Mmm... Jag tänker så här: Om det kommer en böjvåg farande i skivan och den möter ett styvt stag, så kommer den vågen att reflekteras och studsa tillbaka. Nu kan det bildas nya resonansmoder mellan stagen (förmodligen vid högre frekvenser, vilket nog är bra i sig). Om man i stället har en resistans kommer den att äta upp energi. Om det blir en reflexion, så kommer den att ha mindre energi än den infallande vågen. Moden får då ett lägre Q-värde. Idealet vore väl om det gick att impedansanpassa och jag kommer förmodligen att få pröva en del med olika kontaktyta mellan stag och dämpmatta. Men jag tror fortfarande att låda-matta-stag-matta-låda är ett bra sätt att få in förluster i "väggresonanskretsen", åtminstone i de fall där väggarnas rörelser är vara motriktade.
Vi får se, framåt hösten kanske jag hinner sätta en accelerometer på lådväggen och mäta.
Dahlqvist skrev: Det blir nog till att sätta på sig empiriska minen och meka med lite prototyper.Lycka till med det.
/Dahlqvist
AndersJ skrev:Får väl börja mitt inlägg med att säga hej till alla på forumet.
Svante är dämpmattan du syftar på den som är gjord av skummgummi och klädd med aluminiumfolie?
Är i så fall lite tveksam till om den typen av dämpmatta kommer att ge något bra resultat på det sättet du vill använda den. Den duger ju varken till att ta upp tryck eller draglast och det bör väl vara ett krav?
Vore det inte bättre att besöka en firma som kan tänkas ha lite spillbitar av exempelvis 10mm tjock gummiduk. Gummi är ju som bekant rätt bra på att äta vibrationer och då skulle man kunna limma gummit mellan väggen och staget i stället för dämpamattan.
Mvh Anders
AndersJ skrev:Om man monterar ett stag mellan två väggar i en högtalarlåda så kommer staget att omväxlande utsättas för drag och trycklast beroende på om väggarna svänger innåt eller utåt och det du vill åstadkomma är väl en förlust i den svängningsrörelsen?
AndersJ skrev:En hockeypuck är väl ganska hård och för att få hög fart på pucken så bör den nog inte dämpa mycket alls. Så då är det nog bättre att ha mjuka dörrstoppar under dem, det använder jag själv under mina högtalare.
Mvh Anders
Dahlqvist skrev:Svante: Empirist? -Javisst!
En idé: skulle man inte kunna göra själva "staget" förlustbehäftat? Alternativt fundera på att avsluta stagets ändar med ganska mycket förlustbehäftat material, typ flera cm?
/Dahlqvist
AndersJ skrev:Dahlqvist jag är inte riktig med på vad du syftar på när du citerar mig, tolkar du det som att jag förespråkar hockeypuck så tolkar du mig fel.
När det gäller SD-foten så har jag svårt att tänka mig att dämpningen skulle vara låg, den bör väl snarare vara hög?
Mvh Anders
Jag tänkte på förlustfrihet som kännetecken på en dålig högtalarfot. SD-foten har låga förluster i sin applikation (kritiskt belastad): det är det som är det fina i kråksången, även om det inte är särskilt intuitivt. Högtalarna får stå och vibrera bäst de vill, men de får inget "fotfäste" att sätta sig själva i resonans. "Dämpfötter" är egentligen ingen bra beteckning för SD-foten. Det är snarare frånvaron av resonanskapande egenskaper som är poängen, inte närvaron av resonansdämpande dito.
/Dahlqvist
AndersJ skrev:
Att SD-foten skulle ha låga förluster har jag lite svårt att förstå, jag vill gärna tro att det är tvärt om. Om vi skulle ha lådan på spikes som vi antar är av stål, så kan vi se det som en fjäder med låg förlust som inte dämpar rörelsen utan bara låter högtalaren fortsätta att gunga. Ungefär som en bil med utslitna stötdämpare. Om vi då tillför en dämpning så att fjädern blir kritiskt dämpad så bör väl lådrörelsen upphöra efter varje rörelse som högtalarmenbranet ger lådan? Är inte SD-foten helt enkelt en fjäder med låg resonansfrekvens och god dämpning? Men jag kan ju givetvis ha helt fel så jag får leta lite info om SD-foten helt enkelt.
Mvh Anders
Isidor skrev:Svantes föreslagna metod fungerar principiellt och varianter av metoden används faktiskt i vissa sammanhang där man har andra förutsättningar än här.
Isidor skrev:Anders,
Det är ganska krångligt att göra en sådan mätning, dels eftersom man måste mäta i ett rejält antal olika positioner på lådan och dels eftersom man måste ansätta rimliga avstrålningsfaktorer (eller utföra en fullständig BEM-beräkning utgående från uppmätta vibrationshastigheter). Jag tycker nog att det hela ligger alltför nära expertnivå för att utföras även av kompetenta gör-det-självare.
patrikf skrev:Såhär har jag byggt i allafall. 10 cm mellan varje stag, som är i 12 mm plyfa och ca 80 mm höga. Notera det svarta klägget mellan alla trädelar!
Har också funderat i de banorna, och då tänkt mig en förenkling. Om man mäter i till att börja med en enda punkt, och sedan antar att hela ytan rör sig lika mycket, räknar på vilket volymflöde det ger, och säger att det är en punktkälla. Då har man fulöverförenklat problemet, men får ändå ett mått på avstrålningen som den som mest skulle kunna vara. Problemet är väl att man kan råka sätta accelerometern i en nodlinje, och att det rör sig mer någon annanstans, så man får väl prova några olika ställen. På detta sätt borde man väl kunna få en uppfattning om hur många dB under nyttosignalen strukturavstrålningen som högst ligger?
Anders,
Det är ganska krångligt att göra en sådan mätning, dels eftersom man måste mäta i ett rejält antal olika positioner på lådan och dels eftersom man måste ansätta rimliga avstrålningsfaktorer (eller utföra en fullständig BEM-beräkning utgående från uppmätta vibrationshastigheter). Jag tycker nog att det hela ligger alltför nära expertnivå för att utföras även av kompetenta gör-det-självare.
AndersJ skrev:IsidorAnders,
Det är ganska krångligt att göra en sådan mätning, dels eftersom man måste mäta i ett rejält antal olika positioner på lådan och dels eftersom man måste ansätta rimliga avstrålningsfaktorer (eller utföra en fullständig BEM-beräkning utgående från uppmätta vibrationshastigheter). Jag tycker nog att det hela ligger alltför nära expertnivå för att utföras även av kompetenta gör-det-självare.
Anledningen till frågan var att en kompis driver en firma där de utvecklar instrument för vibrationsanalys, så jag kanske testar ändå bara för att det är kul.
Mvh Anders
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 18 gäster