Hej alla!
Har just sett tråden och det är en knivig sak att utreda detta, av flera skäl. De viktigaste två är kanske att det ÄR en komplicerad fråga och att vi inte vet vad som orsakar problemet i det specifika fallet.
Men det finns fyra skäl till förstärkarbrum (mekaniskt från trafon) som enligt min erfarenhet är vanligare än andra.
1. Att trafon är "snålt dimensionerad", det vill säga att man ligger nära mättnad vid den spänning som trafon körs på. MIN uppfattning är att de flesta transformatorer dimensioneras på tok för snålt. Använder man de program som trafotillverkare använder för att dimensionera transformatorer så skall man välja en inspänning om 270 V för att få det att bli tyst vid 230 V. Ger man den sådan marginal så ligger man inte och naggar på mättnadsgränsen, och det är som regel mycket gynnsamt för ljudet. Det finns andra fördelar också, och en nackdel, trafon blir lite större än den hade varit annars.
Är skälet till brum i en trafo att den är snålt dimensionerad så hjälper inte en DC-blockering. 2. Att trafon matas med (lite) likspänning, som leder till mättnad av kärnan. Inte nödvändigtvis själv, men bara en liten förskjutning behövs för att
summan av magnetiska flödet genom kärnan från 50Hz 230 V OCH av DC-strömmen, skall ge mättning av järnet i ena periodens topp. Strömmen genom lindningen (som det är det som bestämmer magnetiska flödet genom kärnan) av 230 V 50 Hz begränsas till en väldigt liten ström när trafon är obelastad, av induktansen. En trafo avsedd för 50 Hz har väldigt stor induktans, och det är nödvändigt för att den skall fundera vid så låg frekvens. Utsätter man trafon för DC så spelar induktansen ingen roll dock, endast primärlindningens resistans begränsar strömmen genom primärlindningen. Så bara några hundra mV kan ge en påtaglig ström.
3. Transformatorn kan utsättas för en 230 V med mycket övertoner, och dessa kan direkt skaka trafon.
Är så fallet så hjälper inte en DC-blockering.4. Brum kan även uppstå på grund av att trafon är mekaniskt undermålig. Det är oundvikligen så att det uppstår tonfrekventa krafter i en trafo, och även om det är väsentligt mindre så när den kärnan inte är mättad (eller passerar mellan att vara mättad och att inte vara det) så kan krafterna vara tillräckliga för att trafons inre mobilitet skall vara stor nog för att krafterna skall ge hörbara rörelser.
Är så fallet så hjälper inte en DC-blockerande kondensator. Så summa summarum finns det (i varje fall ett) fall där en DC-blockerande kondensator gör nytta. Och som någon klok person skrev tidigare i tråden så kan man när man satt dit en dylik kondensator, passa på att mäta spänningen över den.
Om man är döv är det ett bra sätt att ta reda på om det är troligt att den gör nytta (troligen gör den det om några hundra mV faller över den). Är man inte döv så är det ju lättare att lyssna och på så vis avgöra om det gör nytta.
Men i många fall beror hörbart brum från kondensatorer på andra saker än DC-offset. Och i några fall beror det på trafon själv, och tyvärr är det väldigt vanligt. Då hjälper bara att byta den till en bättre.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
