Mäta frekvensomfång på slutsteg?

[Talspolen]

Vad behöver jag för prylar för att mäta frekvensomfång på rörslutsteg och hur går jag tillväga för att göra en korrekt mätning?

[Talspolen]

Jag kanske ska vara tydligare. Jag vill ta reda på var tonkurvan faller av i basen och diskanten samt hur linjär den är mellan. Anpassa informationen för en total nybörjare

[PerStromgren]

Vad behöver jag för prylar för att mäta frekvensomfång på rörslutsteg och hur går jag tillväga för att göra en korrekt mätning?

Enklast är en dator och ett mätinstrument med känd noggrannhet.

Anslut datorn och säg åt den att generera sinustoner med lämplig frekvens. Svantes program Tone är ett bra exempel på program.

Mät spänningen över högtalarklämmorna med högtalare (eller annan last) ansluten när du varierar frekvensen. Det är allt!

Förstår du?

PS. I basen kan nog vilken multimeter som helst duga, i diskanten kan det vara värre.

[peterh]

Enklast är en tongenerator ställbar från åtminstånde 20 till 20000 , gärna mera och det kan nästan alla.
Konstlast ( en högtalare har olika last och om du använder den får du inexakta siffror) 8ohm många watt
oscilloscope , är "by definition" frekvensoberoende. Annars en lämplig voltmeter som är dokumenterat
frekvensoberoende i ditt mätintervall.

Sedan skall du fundera på vilken effekt du mäter vid, normalt mäter man frekvensomfång vid 1w/1000hz men
man bör komplettera med att mäta vid full eller nära full effekt och jämföra kurvorna. Detta för att om OT är
klent dimensionerad kan man ha en utmärkt återgivning av 20hz vid 1w men distorderad eller reducerad
bas vid högre effekt. Med oscilloscope ser man också om förstärkaren börjag bära sig illa åt ( distordera, sjävsvänga etc)

[darkg]

Vad som är enklast beror på

Någon slags testsignal till förstärkarens ingång
Någon sorts mätning på utgången

Testsignalen kan som Per säger tas från datorn, som peterh säger ordnas med en därtill avsedd apparat - tongenerator - eller från en speciell cd-skiva.

Mätning kan ske med multimeter, oscilloskop, eller med datorn.

Med ett vettigt ljudkort och lämpliga program kan datorn alltså räcka. Mätningen kan då bli automatisk och snabb.
Med tillgång till apparater klarar man sig å andra sidan utan dator.
Datorn som signalgenerator kan vara smidigt om man inte har någon annan, själv använde jag nyligen en surfplatta och en webb-tongenerator. Smidigt, men signalnivån var inte så pålitlig.
Datorn som mätare kan vara ett välkommet sätt att få se vågformerna utan att ha oscilloskop. Det vill säga, den kan bli ett oscilloskop. Hur linjär är ingången, bör man fundera på, och intressant information ovanför audio-området, som ett riktigt oscilloskop fångar upp, försvinner.

Jag vet inte själv vad som är bäst, allt som allt, varken för dig eller för mig. Allt kan strula, på sitt sätt. Om man inte har instrument, eller kan låna, tycker jag att det verkar vettigt att utforska hur långt man kommer med bara en dator.

[Talspolen]

Tack

Det låter ju helt klart görbart. Om jag väljer sättet med en voltmeter på utgången, vad för specifikation ska jag leta efter om den ska vara frekvensoberoende? En vettig voltmeter eller multimeter behöver jag ändå införskaffa. Den kan jag använda till andra tillfällen också, det gör jag nog inte med ett oscilloskop.

[peterh]

Tack

Det låter ju helt klart görbart. Om jag väljer sättet med en voltmeter på utgången, vad för specifikation ska jag leta efter om den ska vara frekvensoberoende? En vettig voltmeter eller multimeter behöver jag ändå införskaffa. Den kan jag använda till andra tillfällen också, det gör jag nog inte med ett oscilloskop.

Du har mer användning av ett scope, och de nyare digitala har möjlighet att mäta spänningar med digital
presentation.

Vad gäller voltmeter, vad du än skaffar kan du ansluta den direkt till tongeneratorn och ta upp en frekvenskurva
på dessa tillsammans. Erhållen kurva ( om den inte är rak) skall subtraheras från vad du nu mäter på förstärkaren.

En "rörvoltmeter" eller "ac voltmeter är perfekt, men jag tror att de flesta dmm finkar också.
Kolla spec innan du köper.

Men glöm inte bort att göra 3 mätningar på förstärkaren :
- effekt vid 1000 hz precis innan klippning
- frekvenskurva vid låg effekt, 1w är vanligt ( ställ alltså in så den ger 1w vid 1000hz och låt andra frekvenser bli
vad de nu mäter till)
- vilka punkter neråt och uppåt där det börjar rasa, mätt vid t.ex. 75% effekt eller något annat värde du väljer.
det kan allstå skilja mycket om någonting är underdimensionerat.

Om det är en stereoförstärkare kan också skillnaden i effekt för en eller två kanaler drivna vara intressant om
man har gemensamma delar i nätdelen.

Effektmotstånden blir varma, och de får inte brännas av, då kan du skada utgångstransformatorerna. Köps stora
och montera dem på obrännbart underlag. Undvik att löda tamparna om möjligt ( tenn smälter ! )

[HenrikE]

Jag gjorde en snabbsökning på multimetrar och de flesta verkar vara specade att mäta AC från runt 40 till 500 Hz. De är alltså inte lämpliga. Det finns säkert de som klarar 20-20000Hz men de verkar inte så vanliga.
Jag skulle helt klart mäta med en dator och tex Svantes tombstone. Förutom en konstlast på 8 ohm behöver du bara en spänningsdelare för att ta ner förstärkarens utnivå till något ljudkortets ingång trivs med.

[jansch]

Talspolen - Det finns några saker du bör ha "koll på"......
Om du inte har ett oscilloskop måste du vara väldigt noggrann med att verifiera att förstärkaren inte överstyr. Det kan du inte se på en multimeter och det är väldigt svårt att lyssna sig till vid höga frekvenser. Jag antar att du vill mäta frekvensgången vid olika uteffekter då de flesta förstärkare har olika bandbredd (frekvensgång) vid olika uteffekter.
Vad som händer när utsignalen (effekten) närmar sig klippnivån (d v s förstärkarens maximala uteffekt) är att det uppstår distorsion. Vid max ca 5-6 kHz kommer att uppleva att ljudet blir mer "brilliant" eller låter vasst och "elakt" (över ca 6kHz kan du inte längre lita på din hörsel) . Det kräver en del erfarenhet att höra vad som är rätt eller fel. ENLIGT MIN MENING - Låter höga sinustoner trist och inte "vassa" är distorionen forfarande acceptabel.

Du behöver alltså belasta förstärkaren med en högtalare tillfälligt om du inte har ett oscilloskop för att VERIFIERA att signalen är någorlunda distorsionsfri. Med ett oscilloskop ser du normalt tydligt när distorsionen är ca 1-2%.

Varför är detta så viktigt? Jo, utan att hålla koll på när distorsionen överskrider sådär 1-2 % (och kanske går uppemot 20-30%) kommer du att mäta en bättre frekvensgång än vad du egentligen har.

Förslag: SIRP är ett program utvecklat av "Svante" här på forum:et. Sirp är egentligen gjort för att mäta högtalare men borde vara väldigt användbart för att enkelt mäta frekvensgång på förstärkare (sök på Tolvan Data). Visserligen kräver det (programmet) en del kunskap och lite kablar men jag ror att det vore vara utmärkt för att uppfylla dina önskemål/behov. Då behöver du inte köpa någon multimeter i första hand. Tyvärr (dock), för att få ABSOLUTA värden måste du kunna "kalibrera" utnivån på förstärkaren och då behöver du ändå minst en multimeter men kan "kalibrera" vid 30-60 Hz som de flesta multimetrar klarar av och har rimlig noggrannhet.

[peterh]

Några exempel på grejor du kan köpa billigt och som är klart användbara :

signalgenerator : https://www.tradera.com/item/340198/294 ... sgenerator

duger för detta. En praktiskt tagen likadan :
https://www.tradera.com/elektronikinstr ... =1&spage=2

Och ett äkta tec-skåp, dessa är ovanliga :
https://www.tradera.com/item/340196/293 ... ed-pluggar
Detta kräver lite vana, önskar bara att det säljs med manualen ( eller att man hittar manual)

Konstlast, visserligen med lödanslutning, men om man monterar på en kylfläns så håller nog lödningen :
https://www.ebay.com/itm/4-Ohm-5-50-Wat ... SwImRYH9Vs

[PerStromgren]

Jag gjorde en snabbsökning på multimetrar och de flesta verkar vara specade att mäta AC från runt 40 till 500 Hz. De är alltså inte lämpliga. Det finns säkert de som klarar 20-20000Hz men de verkar inte så vanliga.

Då heter de Fluke och är mycket dyrare. De ser märkligt lika sitt mycket billigare syskon dock! Syns det att den ena kostar 6000:- och den andra 399:-?

[darkg]

Specad Fluke

2017-11-02 10_47_17-Fluke 83V and 87V Digital Multimeter Detailed Specifications Sheet.png (53.75 KiB) Visad 8011 gånger

[RogerGustavsson]

Vid högre inspänningar verkar de inte vara så noggranna heller, trots det väl tilltagna priset. Sedan är kanske frågan om det är intressant att mäta vid högre effekter? Om mätningen görs på statiska signaler, vad säger det när musik är dynamiska signaler? De allra flesta slutsteg är ju filtrerade någonstans vid 3-10 Hz (-3 dB), fallet sätter in betydligt tidigare.

[Talspolen]

Här är ett billigare oscilloskop och funktionsgenerator från Conrad:

https://m.conrad.se/?websale8=conrad-sw ... gJy5fD_BwE

Skulle det fungera?

Har även sett flera billiga USB-oscilloskop på tex Aliexpress men inte hittat någon som fungerar med Mac operativsystem.

Edit: oscilloskopet jag länkar till verkar vara samma som Elctrokit säljer för 999:-, https://www.electrokit.com/oscilloskop-dso-nano.50768

Edit 2: här är mer info om oscilloskopet: http://wiki.seeed.cc/DSO_Nano_v3/ Är det någon här som orkar bemöda sig att skumma igenom och tala om detta kan vara lämpligt för mätning av audio förstärkare?

[Talspolen]

Som sagt är jag nybörjare Med ett oscilloskop så tittar man alltså på amplituden(spänningen) och hur den beter sig(blir lägre) vid en viss frekvens? Det är så man avgör bandbredden på förstärkaren?

På oscilloskopet kan man också se på vågformen och om den ändrar form så är det distorsion som visar sig, försärkaren "klipper"?

[PerStromgren]

Som sagt är jag nybörjare Med ett oscilloskop så tittar man alltså på amplituden(spänningen) och hur den beter sig(blir lägre) vid en viss frekvens? Det är så man avgör bandbredden på förstärkaren?

På oscilloskopet kan man också se på vågformen och om den ändrar form så är det distorsion som visar sig, försärkaren "klipper"?

Rätt på alla punkter! Möjligen kan man tillägga att distortion kan andra källor än att drivspänningen "tar slut" (förstärkaren "klipper").

[Johan_Lindroos]

Som sagt är jag nybörjare Med ett oscilloskop så tittar man alltså på amplituden(spänningen) och hur den beter sig(blir lägre) vid en viss frekvens? Det är så man avgör bandbredden på förstärkaren?

På oscilloskopet kan man också se på vågformen och om den ändrar form så är det distorsion som visar sig, försärkaren "klipper"?

Mitt förslag är att om det är någon apparat du är intresserad av, så letar du reda på en mätning som någon annan gjort, så slipper du köpa utrustning och trassla med detta själv. Tidskrifterna Stereophile och HiFi News & Record Review är kända för att ha vederhäftiga mätresultat (finns på webben). Detta är mitt tips!


Men ditt syfte med detta är kanske bara att lära dig? Eller rent ut: Vad är ditt syfte? Varför vill du mäta just frekvensgång? Jag hoppas att du väl vet att det finns väldigt många andra saker som kan mätas och som har mer eller mindre betydelse än enbart frekvensgång. Vet du om att just enbart frekvensgång hos en förstärkare ofta inte skapar så jättehörbara avvikelser sett i det stora hela (musik/ljudkälla/förstärkare/högtalare/lyssningsrums akustiska egenskaper/placering av lyssnare)?

Jag vill även påpeka att flera förslag du har fått med att använda "dator" för mätning även medför att någon form av A/D-omvandlare behövs. Det kan vara ljudkort eller oscilloskopgränssnitt el.dyl. Om man ser till gruppen ljudkort, så har de också roll-off, vilket då tyvärr medför att du mäter egenskaper hos kombinationen av ljudkort + förstärkaren. T.ex. i lågfrekvensregionerna kan ofta roll-offen ha likartad storlek hos både ljudkort och förstärkare. Ofta inte bra för mätändamål alltså!! I vissa fall kan mätresultatet kompenseras med ljudkortets egen roll-off, etc. Men detta är för stunden över din nivå, så jag vill bara att du ska ha detta i åtanke inför vad du nu tänker hitta på. Ljudkort har även en väldigt skarp roll-off i sitt övre arbetsområde, och det tror jag inte att du egentligen vill ha om du ska kunna se förstärkarens lågpassfilterfunktion.

Lycka till!

[Talspolen]

Bra info Johan.

Jag är nyfiken på prestandan på slutstegen. Eftersom det är rörsteg med ”hemmalindade” utgångsjärn helt utan kända specar(utöver impedans och omsättning) hade det varit intressant att se vad de går för

Hur får man Stereophile att rescensera och testa sina alster?

Frekvensomfång brukar ju vara en sådan egenskap som är begränsad hos rörsteg på grund av utgångstrafon. Distad hade varit spännande att mäta men antar det är överkurs än så länge.

[peterh]

conrads scåp hade 200khz som gräns, det är nog för lite för att vara användbart ( min kan missa saker )

Men kika på något begagnat analogt skåp på tradera eller ebay. Eller varför inte gå på chalmers eta auktion ?
Analoga signalgeneratorer är alltid användbara.

[dewpo]

Här finns billiga oscilloskop, Från 54 USD och uppåt för ett pc usb interface, Men kan man lita på kineserna?

https://hantek.aliexpress.com/store/2792111

[peterh]

Ett 1-kanaligt analogt skåp står just nu i 150 kronor på tradera, och det duger alldeles utmärkt för detta jobbet.
https://www.tradera.com/item/340196/294 ... scilloskop

Kollade också på radiomuseet.se ( göteborg) och de har just nu ett tektronix 515A ( 1-kanaligt 15mhz BRA skåp)
för 200 kronor . Se http://w140.com/tekwiki/wiki/515 för detaljer

http://maia.premium.se/radiomuseet/web/ ... _salu.html

Jag tror nog att radiomuseet kan skaka fram en fungerande tongenerator också. Kontakta dem eller besök dem !

[dewpo]

Först måste jag på peka att jag vet inget om mätningar av förstärkare men jag har lite funderingar om tillvägagångssätt sättet.

Så här kommer två korta frågor...

Måste man inte mäta steget mot olika laster 2,4,8,16 ohm för att få rättvisande siffror?
Behöver man inte ha Spektrum Analys funktion på oscilloskopet om mätandet skall gå smidigt?

[peterh]

Först måste jag på peka att jag vet inget om mätningar av förstärkare men jag har lite funderingar om tillvägagångssätt sättet.

Så här kommer två korta frågor...

Måste man inte mäta steget mot olika laster 2,4,8,16 ohm för att få rättvisande siffror?
Behöver man inte ha Spektrum Analys funktion på oscilloskopet om mätandet skall gå smidigt?

Du skall mäta steget med en last som är optimal. På 4 ohmstappen skall du ha 4 ohm motstånd. På 8 ohm 8 ohm osv.

Men vänta dig minimal skillnad mellan de olika tap-arna

En spektrumanalysator är trevligt att ha, konsten är nog att tolka dess resultat. För att undersöka frekvensomfång
duger ett skåp där man kan se när förstärkaren börjar klippa och backa ner några procent.

Att mäta "missanpassat" ( som ju en högtalare vanligtvis är) blir komplext. Vanligtvis används öron till detta med
en viss högtalare som last. Detta för in på ett outtömligt ämne : hur olika förstärkare kan driva olika högtalare.

[Talspolen]

Tack för engagemanget. Jag tror ändå att det lutar mot ett PC-oscilloskop. Jag har hittat en mjukvara från PicoTech som fungerar med Mac OS. https://www.picotech.com/downloads

Ett PicoScope fås för strax över 1000-lappen. Någon som använt ett PicoScope?

Edit: visserligen en beta-version av mjukvaran till Mac de erbjuder.

[Talspolen]

PicoScope 2204A kanske kan vara något? https://www.picotech.com/download/manua ... sGuide.pdf

Har inbygd signalgenerator. Bandbredd upp till 10MHz. Har jag förstått det rätt räcker det med ett PicoScope som ansluts till USB-porten på datorn. PicoScopet ansluts sedan till förstärkaren, signalgeneratorn till ingången och en in-kanal till utgången på förstärkaren.

[darkg]

Usb-oscilloskop är i teorin en bra idé, och inte så dum i praktiken heller.

[Talspolen]

Men då beställer jag ett PicoScope 2204A och 2 effektmotstånd så jag kan simulera last på 8- respektive 4-ohms tapparna.

Edit:

Hur stor effekt bör konstlasterna klara av? Förstärkarna ger ca 8W ut. Duger 20-25W resistor?

Hur fäster man mätproberna? Kan man använda en förlängningskabel med krokodilklämma i båda ändar?

[PerStromgren]

Men då beställer jag ett PicoScope 2204A och 2 effektmotstånd så jag kan simulera last på 8- respektive 4-ohms tapparna.

Edit:

Hur stor effekt bör konstlasterna klara av? Förstärkarna ger ca 8W ut. Duger 20-25W resistor?

Hur fäster man mätproberna? Kan man använda en förlängningskabel med krokodilklämma i båda ändar?

Du kan nog elda på över ganska mycket över märkeffekten på en resistor om du inte håller på för länge, så 20W-resistorer duger med luft under ribban!

Lasten ska anslutas till förstärkaren med lämpliga sladdar, sedan ansluter du en mätprob så att den mäter över konstlasten, dvs jordklämman på ena sidan motståndet och proben på den andra.

[UrSv]

Men då beställer jag ett PicoScope 2204A och 2 effektmotstånd så jag kan simulera last på 8- respektive 4-ohms tapparna.

Motstånd på 8 och 4 Ohm är lite ovanligt även om det finns. Jag brukar ta en bunt med 12-ohmare (t.ex. 3x10 W) eller 56-ohmare (t. ex. 7x5 W) och parallellkoppla så klarar de massor med effekt. För höga effekter har jag 12 st 10-wattare på 12 Ohm som klarar 120 W typ kontinuerligt och mycket mer kortvarigt. Serie och parallell ger 4 Ohm last.

[Talspolen]

Jag hittar närmast 8,2 ohm. Det bör väl fungera för konstlast på 8- ohmstappen? De större effektmotstånden har ju ändå en ganska stor tolerans, 10% tror jag det är på de 25-wattare jag tittar på.

[UrSv]

Det funkar..

[peterh]

Men då beställer jag ett PicoScope 2204A och 2 effektmotstånd så jag kan simulera last på 8- respektive 4-ohms tapparna.

Edit:

Hur stor effekt bör konstlasterna klara av? Förstärkarna ger ca 8W ut. Duger 20-25W resistor?

Hur fäster man mätproberna? Kan man använda en förlängningskabel med krokodilklämma i båda ändar?

Motstånden bör fästas på något som kan ge kylning, lägger man dem på border kan det bli brännmärken alt. det
kan smälta kabelisolering och orsaka !@#
Idealiskt är motstånd som man kan skruva på en kylfläns:
https://www.kjell.com/se/sortiment/el-v ... c-w-p90367

T.ex. ett sådant här motstånd : https://www.electrokit.com/motstand-50w-10ohm.44950
Detta är 50w , men du kanske vill använda dem för större grejor i framtiden. Sätter man dem på kylflänsar
tål de momentana överlaster

Mätprobarna ; vanliga oscilloscopeprobar är väl bra, isolerade och med krok som fäster. Beror ju lite på
vad man har för anslutning i andra ändan. Jag hade personligen gått över lik för att inte köpa ett pc-skåp utan
ett nytt eller bagagnat tektronix. Och jag nämnde ett som radiomuseet sålde för 200:- Även om det adderas
frakt blir det billigare än det som nämnts och OÄNDLIGT mycket bättre ( IMHO).

[Talspolen]

Uppskattar givetvis dina tips Peterh men jag tycker det verkar så smidigt att samla data, analysera och dela med mig på nätet(här på Faktiskt tex!) med ett PC oscilloskop. Är ett PC oscilloskop så mycket sämre? Vad använder exempelvis Stereophile för system? De brukar ha snyggt presenterade kurvor

[Johan_Lindroos]

De har inte oscilloscop. De använder system från bl a Audio Precision. Ett sådant kostar flera hundra tusen kronor. Bara att slå till m a o.

[Michael]

Tänk till med jorden och jordslingor. Kan ryka om du kortsluter.

//Michael

[Talspolen]

Tänk till med jorden och jordslingor. Kan ryka om du kortsluter.

//Michael

Mellan dator och förstärkare? Datorn kan endast köras ojordad. Förstärkarna kan vara jordade eller ojordade beroende på i vilket rum jag väljer att labba i. Hur ska jag tänka här?

[peterh]

Tänk till med jorden och jordslingor. Kan ryka om du kortsluter.

//Michael

Mellan dator och förstärkare? Datorn kan endast köras ojordad. Förstärkarna kan vara jordade eller ojordade beroende på i vilket rum jag väljer att labba i. Hur ska jag tänka här?

Du kan vara lugn här, ingen rörförstärkare far illa av att utgången kortsluts. Däremot kan det bli skador om
utgången saknar last. Skulle du få jordslingor kan det naturligtvis öka brummet, men det påverkar inte dig mätning.

[Talspolen]

Gött, tack för svaret Peter!

[peterh]

Jag ramlade på en pdf-bok som beskriver förstärkarkonstruktion och framför allt provning.
Procedurer for effektmätning och frekvensomfång är väl beskrivet liksom motkoppling och
olika metoder för att stabilisera förstärkaren.

http://www.tubebooks.org/Books/York_Amplifiers.pdf

[Talspolen]

Mycket intressant Peter, tack

[heliac]

Kastar mig in i tråden som en novis när det kommer till det tekniska.

Givetvis sitter ju den största klangfärgsskillnaden i högtalaren...men

Påverkar inte högtalaren förstärkarens uppförande, alltså att olika högtalare kan få en förstärkare att bete sig olika klangfärgsmässigt?

[peterh]

Kastar mig in i tråden som en novis när det kommer till det tekniska.

Givetvis sitter ju den största klangfärgsskillnaden i högtalaren...men

Påverkar inte högtalaren förstärkarens uppförande, alltså att olika högtalare kan få en förstärkare att bete sig olika klangfärgsmässigt?

Jo, definitvt.
Men, det finns objektiva metoder att mäta förstärkare, isolerade och med resistiv last. Om den inte mäter bra där
så lär den inte låta bra på en besvärligare last.
Sedan finns det gott om förstärkare som mäter bra men som låter illa.

[jansch]

heliac - Du har så rätt så...
Högtalare är normalt konstruerade för en hög dämpfaktor på slutsteget/förstärkaren. Oavsett vad som belastar förstärkaren skall den alltid ge ut samma spänning.

Vad betyder det? Jo, att oavsett hur du belastar slutsteget/förstärkaren kommer den att avge samma spänningsnivå.
Det är precis som med vägguttaget hemma i din lägenhet eller hus - Du förväntar dig att det alltid är 230 volt. Detta är ju inte riktigt sant ....men nästan, oftast. Och så är det med förstärkare också.
Har du "dålig" 230 volt i vägguttaget och t.ex. belastar hårt (typ dammsugare eller spis) kommer spänningen att sjunka. Du kommer normalt inte att märka det men dammsugaren ger inte tänkt effekt trots att stereon låter lika bra som alltid. Än värre blir det med "komplex last" av typ dimmer (tyristorstyrning) där du kan få störningar som påverkar andra apparater som använder samma fas (ungefär - ligger på samma säkring).

Rörförstärkare är relativt dåliga på att hålla konstant spänning (= låg dämpfaktor). Dåligt konstruerade halvledarslutsteg kan vara extrema på att hålla rätt spänning ( hög dämpfaktor) så länge lasten är resistiv men urdåliga på det om lasten är kapacitiv - dom kan "ringa" (självsvänga). Detta är typiskt för slutsteg som designas som operationsförstärkare med hög råförstärkning/låg övre gränsfrekvens och inte har kompenseringar för fasproblem.

Alltså, alla slutsteg "tål inte" ens en ganska "snäll" högtalare - det låter alltså inte lika bra som mätningen visar när man använde konstlast (t.ex. ett 8 ohms motstånd när man mäter upp förstärkaren)

[peterh]

Det här att en förstärkare skall vara en "perfekt spänningskälla" har väl börjat omprövas.
Snarare bör den lämna en konstant effekt så att högtalarens dippar och toppar inte blir det dominerande.

Själv har jag tagit del av "current-driving of loudspeakers" av esa meriläinen och han har mycket intressanta
tankegångar.

[RogerGustavsson]

Det här att en förstärkare skall vara en "perfekt spänningskälla" har väl börjat omprövas.
Snarare bör den lämna en konstant effekt så att högtalarens dippar och toppar inte blir det dominerande.

Är det inte tvärtom som gäller? Om inte slutsteget inte fungerar som en konstantspänningskälla i de impedanser som högtalaren har, kommer förstärkaren följa impedansförloppet en hel del. Nu har det förstås överdrivits i en del fall där man strävar efter konstantsspänningsförmåga ner till superlåga impedanser. Inte heller behöver det handla om att ge förstärkaren kontinuerlig spänning utan snarare räcker mer kortare tidsperspektiv.

[Almen]

Det här att en förstärkare skall vara en "perfekt spänningskälla" har väl börjat omprövas.

Nja, det är väl snarare gammal skåpmat? Eftersom alla (?) högtalare är designade för spänningsmatning så förstår jag inte riktigt vad en strömkälla skulle förbättra?

Snarare bör den lämna en konstant effekt så att högtalarens dippar och toppar inte blir det dominerande.

Som sagt, de flesta högtalare är designad för att ge ljudstyrka proportionell mot inspänningen, med förhoppningen om att en förstärkare som ger en utspänning proportionerlig mot inspänningen (med rimligt låg utimpedans) används. Då är ju högtalarimpedansens toppar och dippar inget problem.

Så ser min utgångspunkt ut, men jag är verkligen ingen expert på området så om du har lite intressanta fakta om strömdrivning så är jag idel öra.

[Almen]

Här det första jag hittade om detta (enbart simuleringar):

Comparison Between Voltage and Current Driving
Methods of a Micro-Speaker

Eric Sturtzer, G Pillonnet, G Lemarquand, N Abouchi. Comparison Between Voltage and Current
Driving Methods of a Micro-Speaker. Applied Acoustics, Elsevier, 2012, pp.12. <hal-01112181>


Conclusion
Different results based on harmonic distortions, intermodulation
distortion simulations and transient analysis using voltage or current
driving loudspeakers are presented. In current control, a more important
effect of peaking can be disturbing to the acceleration of the membrane during
transient response. Simulation results show that current driving does not affect
significantly in terms of distortion (HD & IMD) the micro-speaker under
test. In terms of transient analysis, due to the high electrical quality factor
of the micro-speaker, the current control method does not impact significantly
the quality of audio reproducing chain. For micro-speakers and at this level
of modelling, the commonly used feedback technique seems to be still a good
control technique to drive micro-speaker but the current driving could be an
alternative solution.

Inga stora skillnader således, det enda signifikanta var något sämre för strömdrivning vad gäller transientresponsen.

[Almen]

Ojdå, tyckte väl jag fick lite déjá vu...

http://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?p=1949457#p1949457

Vad jag menar är hur förstärkaren klarar att högtalaren har olika impedans för olika frekvenser. Och ibland
kan högtalare vara kapacitiva , något som ställer till det för förstärkare med mycket motkoppling.

Jag tror att det ligger något i att förstärkare skall vara strömdrivna ( se esa merilläinen och "current-driving of loudspeakers". En rörförstärkare är i alla fall en kompromiss som tenderar att leverera konstant effekt oavsett
högtalarens impedans. Klassiska transistorstärkare lämnar konstant spänning, något som ger obalans i ljudet
när man ansluter högtalare ( områden med låg impedans får högre effekt medan resonansfrekvenser i
högtalaren ger lägre effekt) Det är naturligtvis väldigt högtalarspecifikt, en del högtalare klarar hyfsat
att drivas med konstant spänning, andra inte. Därav att man uppfattar att förstärkare och högtalare skall ses
som en enhet.

Rörförstärkare klarar kortslutning och nästan alltid capacitiv last utan att stabiltetsproblem. Detsamma kan inte
sägas om trissor. Och när stärkaren inte är stabil talar (en del om ) att den går i spinn, den klarar inte upp
problemet.

Jag är inte riktigt med på hur du resonerar här. De allra flesta högtalare är konstruerade för spänningsdrivning, och en välkonstruerad förstärkare klarar det utan problem. Vad är problemet med att "områden med låg impedans får högre effekt medan resonansfrekvenser i högtalaren ger lägre effekt" om man är ute efter en korrekt återgivning av insignalen?

Och negativ återkoppling brukar minska tendenser till självsvängning.

Man kan hitta ganska mycket på nätet om detta, och om något så verkar rörsteg vara mer känsliga än trissesteg generellt sett. Därmed naturligtvis inte sagt att ett välkonstruerat rörsteg inte kan vara lika bra som ett välkonstruerat trissesteg i det avseendet.

[peterh]

Vi har avvikit från ämnet "mäte frekensomfång på slutsteg".
Diskussioner om ström/spänningsdrivning bör ha en egen tråd.

[jansch]

för att återgå till tråden....
Givetvis skall man mäta spänningssvaret med 8 ohms resistiv last. (eller 2ohm/4ohm)

Jag har aldrig sett en Hifi högtalare som är tänkt att strömdriva.
Att konstruera en högtalare för relativt låg dämpfaktor (10-15) vore ju bra så slipper man så tjocka kablar mellan stärkare och högtalare.
Stor negativ återkoppling är inget problem, det är när fasen börjar vrida sig och det inte längre är en ren negativ återkoppling som problem uppstår.

Vid mätning av frekvensgång kan man ju "leka lite" med en kapacitans parallellt med lastmotståndet....