För låga distorsionsnivåer är debatten tämligen ointressant, och det betyder ju att diskussionen egentligen är rätt ointressant på ett hififorum.
Men, om man nu ändå vill ha ordning på sina definitioner.
De två konkurrerande synsätten har varit, såvitt jag har tänkt iaf, dessa:
Dist=100*Hn/H1
Där Hn är spänningen för deltonen man är intresserad av och H1 är spänningen för grundtonen. Denna metod kan ger mer än 100% dist, om grundtonen är svagare än deltonen.
Det kan synas ologiskt, så då definierar man detta:
Dist=100*Hn/√(H1²+Hn²), dvs man delar deltonens amplitud med effektivvärdet hos delton och grundton. Detta värde kan aldrig bli mer än 100%.
Det som satte myror i min lilla hjärna var dock denna situation:
Säg att man har 1 volt grundton, 1 volt andraton och 1 volt tredjeton.
Hur många procent andratonsdist har man då?
Ska man alltså räkna med alla deltoner i effektsumman?
Så här:
Dist=100*Hn/√(H1²+H2²+H3²+H4²+H5²...)
Det blir ganska jobbigt, speciellt i ett samplat system som ju är bandbegränsat uppåt och följaktligen inte ser alla deltoner.
Det finns förstås ingenting som per definition är rätt här, man måste förstås tala om vad man har gjort, och i de flesta fall är signalens effekt helt bestämd av grundtonens styrka.
Det jag vill ha är alltså åsikter, inte en definitionsdebatt. Vi får se om det går.
