Ja jäsiken. Och där ser man lite om dipoler också. Men det är nog
kanske bättre med ljud och tiden i rullning?
Eller också inte.
- - - - -
Här kan man se en uppställning med två dipoler, varav tre av den
vänstras spegelbilder visas.
Det finns oändligt många, men dessa tre är de i horisontalplanet
som ofta märks mest. Vertikalt har vi även golvreflexen som kanske
är de värsta av dem alla, eller i varje fall den som påverkar mest,
men den bortser jag ifrån för ett ögonblick.
Detta ser vi då:
Här har jag visat vad som händer om man INTE ställer dipolerna 90
grader mot sidoväggen, och vad man ser då är att två av spegel-
bilderna faktiskt får sina strålningslobers maxima vriden BORT ifrån
lyssningsplatsen, när man vrider in högtalarnas frontallob så att den
pekar mot lyssningplatsen.
Detta att man mer eller mindre kan plocka bort två av reflexerna är
kanske en av de allra roligaste möjligheterna som dipolhögtalare bjuder på.
Trimma och njut. Den tredje, som beror av prismatisk reflexion i bakre
hörnet, kan man dock inte bekämpa så det visat, men det är en bra ide
att med just dipolhögtalare hantera dem med en stor absorbet ställt i
vinkel i hörnet, liksom så att den skär av en triangel av rumshärnet. En
absorbent som går från golv till tak och som är 2 meter bred i varje
hörn brukar göra susen.
Kan nämna att ljudet från den där tredje dubbelreflekterade spegel-
bilden, är i både fördräjt och i motfas med ljudet från själva högtalaren,
eftersom det kommer från högtalarens baksida. Motfasigheten gäller
förstås den enstudsiga reflexen från bakväggen också, men den blir ju
trevligt undertrycks av vridningen, såsom beskrivet ovan.
Vh, iö
- - - - -
PS. Kan nämna att man med t ex Quads elektrostater kan uppnå ännu
bättre undertryckning, genom att vrida in dem lite extra. De är ju INTE
planstrålande som så många andra elektrostater, utan man vridas in
dem en hel del utan att de för den sakens skull förlorar all högfrekvens-
återgivning.
Peter Walker visste vad han gjorde när han hittade på den där fines-
sen* som får membranet att ge ifrån sig böjda vågor, som är konvexa
på BÅDA sidorna av membranet, alltså inte alls som det blir med böjda
membran.
*Det kallas delay-lines, men i verkligheten är det snarast en kombi-
nation av fördröjning och LP filtrering som görs. Men fungerar för det
hur som helst. Och med fungerar menar jag att det blir enligt min all-
deles subjektiva uppfattning, bättre än annars.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
