av IngOehman » 2013-11-22 20:24
Jag är ju en bit över 50 och hör fortfarande uppåt 15 kHz, högre vissa
dagar.
Så jag kan inte säga annat klokt baserat på egen erfarenhet av hur det
känns att tappa ordentligt högt upp i frekvens - än de slutsatser som jag
har dragit av att lyssna på olika sorters LP-filter. Och det är inte självklart
att det är helt ekvivalent med att förlora sitt högsta hörregister. I själva
verket så är det inte det, det har jag kunnat visa. Men vissa likheter finns
ändå.
Men som tur är är man inte hänvisad till endast egna erfarenheter som
källa för kunskap - man kan forska på andra sätt också, och t ex använda
andras öron för att lära sig mera om hörseln.
- - -
Jag har ju studerat och mätt upp många människors hörsel och har även
försökt hitta samband mellan hörförmåga av sådan klinisk sort och förmåga
att detektera återgivningsvis med hjälp av hörseln, och av det kan man
lära sig mycket.
Jag har blivit rätt så förvånad över resultatet.
- - -
Men innan jag skriver mera om detta så vill jag nämna något som inte
alla har klart för sig - och det är att vår frekvenshörsel är logaritmisk.
Och vad menar jag med det då? Jo att man om man hör till 10 kHz och
har hört till 20 kHz tidigare inte har förlotar halva registret. Man har i
själva verket bara förlorat en liten, liten del av registret. En oktav, och
om något så bör oktaverna i snitt mycket mindre information vid så höga
frekvenser än vid lägre, vilket i sin tur beror på att nästan alla ljud som
vi lyssnar till består av grundtoner med övertoner, och de senare följer
typiskt en sorts mönster som gör att man genom att titta på hur de ser
ut (eller höra) mellan t ex 900 Hz och 9 000 Hz ganska väl kan gissa hur
det ser ut över 9 000 Hz.
Det är sant för de flesta ljud, men t ex vissa sibilanter är undantagna.
T ex är talljud som Sj-ljudet, S-sljudet och F-ljudet spektrala krusiduller
som inte går att förutsäga bara genom att titta på lägre frekvenser. Men
å andra sidan finns krusidullerna i huvudsak mellan 2 och 14 kHz, så att
förlora bara frekvenser högre än 14 kHz påverkar inte uppfattbarheten/
särskiljningen av dessa ljud alls.
Och även när man börja få en övre hörgräns om 9 kHz så är alla dessa de
högfrekventanste talljuden fullt skiljbara - men när gränsen passerar cirka
12 kHz så händer något intressant (som man märker när man intervjuar
lyssnarna) - nämligen att folk tycker att S-ljudet låter inte bara starkare
utan även ljusare än F-ljudet! Det beror förstås på att de inte hör F-ljud-
ets topp över 12 kHz längre.
Men som sagt - bortser man ifrån denna för de allra flesta lyssnare rätt
så omärkbat kommande (det går så pass sakta att de flesta inte märker
att F-ljudets topp försvinner, så de tycker F låter som F hela tiden) rokad
mellan S- och F-klang, så ger det helt betydelselösa förändringar att för-
lora oktaven 9-18 kHz (nästan alla barn hör uppåt 18 kHz, så 18 kHz som
övre hörgräns vid normala ljudtyck är en bra estimering av normalhörsel
för barn).
För att man skall börja få svårt att uppfatta (och i förekommande fall
njuta av) tal och musik så handlar det om att ha tappat registret över
6 kHz, eller ännu större förluster av register. Att många hörselskador
utöver det renderar svackor i registret 3-4 kHz (inte sällan MÅNGA dB
djupa) gör inte saken bättre.
- - -
Sammanfattningsvis:
1. De som hör upp till 9-10 kHz har i den lyssningstester på hifi-apparater
och specifika artefakter jag gjort, INTE funnits prestera signifikant statist-
iskt sämre än mycket unga lyssnare med hörområde upp till 18 kHz eller
högre. Undantaget är självklart tester i stil med "hör du den här tonen?".
2. Att ha tappar registret över 9 kHz (om man hörde 18 kHz som ung) är
inte samma sak som att ha tappat halva registret om man ser på det ur
ett psykoakustiskt perspektiv. Ser man registret som logaritmiskt (vilket i
och för sig är en förenkling som egentligen bara är rimligt riktig i musik-
sammanhang) och anser att man hör och har glädje av frekvenser ned till
i varje fall 16 Hz så har man förlorat* mindre än 10% av hörregistret!
Vh, iö
- - - - -
*Tittar man på det informationsteoretiskt så har man tappat mindre eller
mera beroende på om man väger det efter förefintlig defakto-information
eller efter informationspotential (hur mycket som skulle kunna överföras).
För audio-resonemang är det förstnämnda som mejkar mest sens, och då
finner man faktiskt att en bandbredd om 16-9k Hz är mer än 95% av 16-
18k Hz. Vägningen jag baserar det på inkluderar även hörsenls sämre för-
måga att upplösa ljud över 2 kHz, alltså oavsett hur högt upp i frekvens
man hör.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
