Koll på Tandberg förstärkare"

[Renobo]

Hur har vid på västfronten? Hur bra är de olika Tandbergarna? När är de tillverkade? Hur snygga är de?
Fram med lite fakta!

Sitter på soprumsfyndet TR220 och är rätt nöjd! Hur är det hemma hos er?

/Krister

[Jocke]

Spelar emellanåt med en 3003A och kan inte klaga!

[Micke23]

Hade en Tandbergreceiver förut, en TR2075. Den var riktigt bra, särskilt radiodelen. Kom i mitten på 70-talet och var top of the line då.

http://www.thevintageknob.org/THEVAULT2 ... R2075.html

[paa]

Har en Tandbergreceiver med rör på vinden, Huldra 7 heter den modellen.
Köpte den på 60-talet och det var min första stereoförstärkare. När jag sedan skaffade en begagnad Quad 33+303 i början på 70-talet så var det ett enormt lyft, så (lite) bra var den.

[Laila]

Kör med en 3006A(efter serienummer 001000) till vardags.
I köket står en TR2075 å puttrar hela dagarna(fantastisk radiodel)

Min TR2075 är tillverkad 1975/76 och är en av de mer eftertraktade
modellerna i Norge.

3006A(i min från originalet reviderade version) är så bra att jag inte
känner för att byta till något annat så länge som mina effektbehov inte
överstiger 2x150W kontinuerligt i 8 Ohm vid "försumbar" distortion. Är
tillverkad i mitten av åttiotalet . . . strax innan Tandberg HiFi sket sig . . .
typ.

Hur snygga* de olika modellerna är? . . .

* Vill inte verka taskig men . . . "snyggheten" kan välan bara den
enskilda betraktaren avgöra . . . typ . . . eller?

[lennartj]

För närvarande har jag en spelbar Huldra 9 och en defekt samt defekta 3011 och 3002 som jag köpte 1984.
När det gäller 3000-serien verkar utvecklarna ha selekterat mycket välljudande komponenter, dock utan hänsyn till långtidsbeständigheten.
Efter ca. 25 år var mina 3011 och 3002 så buggiga att jag inte orkade hålla på och meka med dem varje vecka och ändå strulade de.
Långt tidigare hade jag en som TR-1000 som jag var mycket nöjd tills jag råkade ut för ett bostadsinbrott. I den vevan hade Tandberg konkat för andra gången (?) och Ljudbutiken hade köpt på sig en massa lådor ur 3000-serien som de sålde till bra pris och då slog jag till!

[rock59]

Spiller for det meste på ett sett Tandberg 3018A og 3006A

Har også en Tandberg 3028A som jeg har koblet til en Adcom GFA 5500

Synes 3018A/3006A settet spiller best - avhengig av høyttalere.

3018A låter en smule bedre enn 3028A også, men kan bruke fjernkontroll på 3028A
ette går ikke på 3018A

3018A har MM/MC RIAA av meget godt kvalitet.
Min 3028A har ikke RIAA, men kunne få dette montert/ettermontert for ca 1200,- kr

TR 220 var ikke av de beste Tandberg - men likte den selv.
En kamerat kjøpte en slik ny i 1976

[Katt-natt]

Spelar nu på en tr2045, i mitt tycke välljudande. Har även en tr1040 som inte riktigt når hela vägen fram i jämförelse med 2045:an. Har och har haft några tr200. Jag undrar om inte tr200 är den som är mest "bang for the buck". Jag tycker dom låter underbart, men inget exemplar jag har haft har hållit speciellt länge. Dom är ju kring 40 år gamla och ganska klena. Jag kör väl för hårt eller så har jag haft osis.
tr220 är i min mening något "sämre" och känns "billigare" än de ovan nämnda recievrarna. Dock är den bättre än mycket annat som man kan köpa nytt idag, inte minst i förhållande till hur lågt pris man kan hitta dom för. Jag har "räddat" ett par tr220 för vänners räkning, och dom är nöjda!
Om dom är snygga? -Oh ja!

[rock59]

Hadde en 2060 fra 1981 til ca 2006
Kjøpt ny i 1981

Syntes den låt greit også via platespiller.

Men er de som synes 1000 serien låter best - har best RIAA og noen av de andre gamle fra sent 60/tidlig 70-tall.

[AndersP]

Har en 3036 A som jag köpte runt 2000 när dom konkade sista gången. Tror den funkar. Har inte spelat på den på länge. Nån hifi-kedja i Oslo köpte konkursboet eller hur det var. Hur som var jag ute på fönstershopping i Oslo och i en affär stod en hel pall med kartonger och en stor skylt typ "kom o köp". Priset var sådant att kortet kom fram direkt. Borde ha köpt 2 förstås, men det var länge sen nu.

[Renobo]

Tänkte att jag skulle göra en lite jämförelse mellan TR220 och Denon avr 2105.

Så då gjorde jag det...som väntat hade inte tanbergaren en chans....skillnaden var stor...när volymen drogs upp så kroknade norrmanen fullständigt...inte ofta man hör hur mjölksyran spolar i systemet på en norrman...sen låg han och skakade i dödsryckningar...med lite snälla ord och och några smekningar återhämtade han sig...men kommer aldrig att platsa i laget igen...

Slutsatsen är - snygg men kass!

/Krister

[lennartj]

Fel högtalare och fel förväntan, skulle jag säga.
En liten receiver på 2 x 25 W i 4 ohm kan inte göra mirakel om den inte är gravt underspecificerad, vilket TR220 inte var (och nästan 40 år gammal, nätdelslytarna har säkert tappat en del kapacitans). Som ny levererade den angiven uteffekt, men inte mer.
Jag tror Harman Kardon startade trenden med att underspecificera och deras 330-receiver från samma tid hade nog en aning mer kräm, drygt 35 W i 8 ohm, har jag för mig.

I mitten på 1970-talet hade jag TR1000 med dubbla uteffekten jämfört med TR220 och hade valt B&W DM4 i stället för DM2 bland annat för att de hade 4 gånger högre verkningsgrad än DM2. Multiplicerat hade jag alltså 8 gånger mer ljudtryckskapacitet än med en TR220 med olämpliga högtalare, inte för att någon skulle koppla ett par DM2 till en TR220, men det finns så många andra trögdrivna...

[rock59]

Har en 3036 A som jag köpte runt 2000 när dom konkade sista gången. Tror den funkar. Har inte spelat på den på länge. Nån hifi-kedja i Oslo köpte konkursboet eller hur det var. Hur som var jag ute på fönstershopping i Oslo och i en affär stod en hel pall med kartonger och en stor skylt typ "kom o köp". Priset var sådant att kortet kom fram direkt. Borde ha köpt 2 förstås, men det var länge sen nu.

Stemmer det, var Akers mic som solgte Tandberg ei tid, bla 4000 serien.

Har brosjyrer fra ca 94/95 fra Akers mic og Tandberg.

Akers mic var opprinnelig ei platesjappe, og gikk konkurs både i 1999 og ca 2003

Litt nyere historie:


Eivin R. Larsen m.fl. designet Tandbergs 4000-serie (90-tallet).

Akers mic solgte disse i hvertfall frem til ca 95/96 ( 4000-serien )

Denne serie ble først tegnet på slutten av 70-tallet, og tatt opp igjen senere:

Morsomste broen mellom min far og mitt arbeid blir allikevel Tandberg 4000 serien. På slutten av 70 tallet ble fars kontor bedt om å designe Tandbergs 4000 serie. Tandberg gikk straks etter konkurs og det ble derfor ingen produksjon. På nittitallet ble jeg spurt av Trond Vikborg om å lage noen skisser slik at han kunne gi en investor inntrykk av at utviklingen var godt i gang. Han likte skissene så godt at han bygget 4000 serien etter mine skisser.

FAKTA

Designhistorien er også morsom fordi Tandberg var en av få bedrifter som aktivt benyttet designere. Sven Ivar Dysthe laget nytt design tidlig på 70 tallet med firkantede trykknapper, blått lys i displayet og rik bruk av ekstrudert aluminium. Neste designer ut var Bruno Oldani som laget 3000 serien i sort aluminium med runde natur-elokserte knapper. Kontoret hjemme rant over av modeller og tegninger da de jobbet med 4000 serien. Terje Meyer og Chris Christensen samt mange unge entusiastisk designere jobbet nærmest døgnet rundt for å lage et anlegg som kunne henge på vegg og kobles uten synlige ledninger. Jeg kjøpte magneter i England og bygget planare høyttalere som var tilpasset "designmodulen". Hjemme i kjelleren satt jeg og tweeket sammen med Svein Erik Børja. Selv om eventyret Tandberg nå er over har det likevel vært en stor inspirasjon for mange som har engasjert seg i lyd og akustikk i Norge

http://eufonia.no/om_eufonia/



Flere "venner" av Tandberg:

http://www.dagbladet.no/2012/06/19/kult ... /22169110/

Også Kjetil Rolness faller for kombinasjonen av design og lyd:

- De fineste Tandberg-produktene er for meg bortimot magiske objekter fra en svunnen glanstid. Flott, varm lyd, og suverent nøkternt design. Nytes best med lysene på i halvmørkt rom. Vi nordmenn skjønner ikke hvilket internasjonalt hifi-eventyr merket representerte på 70-tallet, i skarp konkurranse med Pioneer, Marantz, og så videre. Eller hvor stort merket fortsatt er i dag blant retro-audiofile verden over.

I GULLALDEREN ble Tandberg solgt over store deler av verden, og hadde et ry for å levere kvalitetsprodukter til moderate priser. Spesielt selskapets båndopptakere, med sin crossfield-teknikk som ga utvidet frekvensområde, ble en periode regnet som noe av det beste i verden.

Selv president John F. Kennedy valgte Tandberg da han fikk installert hemmelig overvåkingsutstyr i Det Hvite Hus i 1962.

Men ifølge hi-fi-importør og -samler Erling Neby, autoritet på utstyr fra perioden da Tandberg solgte mest, kan ikke de fleste av selskapets produkter kalles ekte hi-fi.

- Tidlig på 1960-tallet lagde Tandberg det som da ble regnet som verdens beste båndopptaker, TB 6X. Louis Armstrong hadde den i hylla sammen med en Marantz Model 7 forsterker. Men ting som Huldra-recieverne og de fleste av Tandbergs senere produkter fra 60- og 70-tallet var nok ikke hi-fi i egentlig forstand, det var ikke noe du hadde i et drømmesystem. Tandberg var nok mest verdensberømt i Norge, mener Neby.

DE MEST PASJONERTE samlerne ser det annerledes. Frank Rønning, som har samlet Tandberg i mer enn 40 år og har om lag 300 enheter, mener absolutt Tandberg kan kalles hi-fi:

- Særlig mye av det som ble laget tidlig på 1970-tallet holdt svært høy kvalitet, med MOSFET-transitorer og kvalitetskomponenter hele veien. Et produkt som recieveren TR1000 er noe av det beste du kan få fra denne perioden. TR1000 har et veldig bra riaa-trinn også, så du kan bare koble til en platespiller. Men på slutten av tiåret gikk man nok dessverre noe ned i kvalitet, for å spare penger og unngå konkurs.

KONKURSEN kom likevel, bare tre måneder etter at Vebjørn Tandberg valgte å gå ut av tiden. Han ville nok satt pris på Trond Blindheims oppsummering av merkets varige kvaliteter:

- Tandberg er som et analogt Leica-kamera, unikt, autentisk og utrolig flott og godt. Når jeg blar i fotoalbumene mine ser jeg med en gang hvilke fotografier jeg har tatt med Leicaen. Slik er det også med lyd: Jeg hører at det er Tandberg.

[Laila]

Tack för flera intressana å lärorika inlägg, rock59 . . . typ

[Cicaro]

Nu är jag sent in i diskussionen kanske. Jag är då inte ägare till någon Tandbergare längre men jag vet att när jag växte upp så kallades tandberg "Norska marantz" i min bekantskapsrkets och det var en komplimang då marantz ansågs vara bland det finaste du kunde ha då.

[rock59]

Bilder av Akers mic katalog fra ca 95/96


























Har vært ute etter preamp 3016A lenge.

Men må opp mot 20.000,- kr for å få fatt i denne i god stand.
Mange ble kun solgt til studioer også.

Står bla:

It can actually give a pulse power of 2,5KW per channel at 0,5ohm!

Egner seg godt til f.eks. svært tungdrevede Amerikanske høyttalere.

[Jocke]

Kul att du har så mycket information om Tandberg, rock59! De gjorde många fina grejer!

[rock59]

Står en god del her:

http://www.nrhf.no/index.html

http://www.nrhf.no/radiohistorie/tb_historie.php

TR220 som trådstarter har:

http://nrhf.no/Tandberg/TR%20Radio/Tand ... R-220.html

Selv hadde jeg 3018A/3006A inne på service for 3 år siden ( Jan/Febr 2010 ).

Dette hos Mjølsnes elektronikk service Norge:

http://me-service.no/

http://me-service.no/tandberg-radio-service/

Har lang tids erfaring med Tandberg.

Hadde litt problemer med preamp 3018A til tider.
Fikk en jevn brummelyd til tider, og mente dette skjedde når det var kaldt i rommet anlegget stod i.

Dette ble gjort:

For 3018A:


Demontert. feilsøkt.

Rensa sterkt oksydert programvendar og record vendar. Gjenteke fleire gonger før OK. (Ny kan ikkje skaffast så vidt eg veit).

Skifta 5 defekte og svekka elektrolyttkondensatorar i høgre nettdel, og 5 i venstre.

Lodda svake og sprukne loddingar ved stab.transistorar i begge nettdelar og kontaktgjennomføringar mellom øvre og nedre printlag + på hovudprint generelt.

Snørt lause jordingsskruer rundt hovudprint.

Etterprøvd i 4 veker. OK.



Rep pris totalt om lag kr. 3300,- med moms.







For 3006A:



Demontert. Trykkluftrensa for støv.

Kontrollert forsterkar, - som nok var på kanten til havari.



Skifta 18 stk uttørka elektrolytt-kondensatorar i begge utgangstrinn. Lodda mange svake og utsette loddingar på alle printkort.

Rensa justerpotmeter.

Justert nullspenning, og kvilestraum, 35mV, for begge kanalar.

Demontert og rensa kontaktar på høgtalar-relè som var veldig oksyderte.



Etterprøvd i lag med 3018A - OK.



Rep pris totalt inkl frakt om lag kr.4500,- med moms.


Ser det var løse jordingsledninger ved hovedprint på 3018A
Sikkert dette som var skyld i denne tidvise brummelyd.

Den forsvant hvis jeg slo av preampen og så slo den på igjen.

Samlet kom vel service på disse to komponenter på ca 8.500,-Nkr med frakt tur/retur.

Har virket eksemplarisk etter dette.

Skal sende inn preamp 3028A senere for service.

[Laila]

. . . .

For 3006A:

Demontert. Trykkluftrensa for støv.

Kontrollert forsterkar, - som nok var på kanten til havari.



Skifta 18 stk uttørka elektrolytt-kondensatorar i begge utgangstrinn. Lodda mange svake og utsette loddingar på alle printkort.

Rensa justerpotmeter.

Justert nullspenning, og kvilestraum, 35mV, for begge kanalar.

Demontert og rensa kontaktar på høgtalar-relè som var veldig oksyderte.



Etterprøvd i lag med 3018A - OK.



Rep pris totalt inkl frakt om lag kr.4500,- med moms.[/i]


Ser det var løse jordingsledninger ved hovedprint på 3018A
Sikkert dette som var skyld i denne tidvise brummelyd.

Den forsvant hvis jeg slo av preampen og så slo den på igjen.

Samlet kom vel service på disse to komponenter på ca 8.500,-Nkr med frakt tur/retur.

Har virket eksemplarisk etter dette.

Skal sende inn preamp 3028A senere for service.

Viloströmmen på 3006A skall vara 300mA och inget annat !.

Det finns en felskrivning i servicemanualen som uppger att man skall justera in 35mV över ett motstånd på 0.1Ohm. Detta är fel . . . av schemat framgår att man skall justera in 30mV över motståndet på 0.1Ohm.

Själv så körde jag med ett "mellanting" på 32.5mV över sagda motstånd.

När jag fick ett schema på just min version av 6006A(efter serienummer 1000) så insåg jag att 30mV = 300mA viloström var just den rätta inställningen . . . typ.(Felskrivningen i manualen blev rättad/konfirmerad).

Nu är en tidigare "helt ok" förstärkare såpass bra att jag funderar på att sälja av större delen av mitt rörslutsstegsinnehav . . .typer.

Mina kondensatorer(i 6006A) verkar ha klarat sig hyggligt från uttorkning
då förstärkaren låter alldeles utmärkt f.n.(kanske beroende på att jag sällan stänger av skiten ).

Tycker att du skall fixa till tomgångsströmmen/viloströmmen så att den blir den rätta 300mA.

Om du laddar ner ett schema så kan nog vilken elektronikfirma som helst, i din närhet, justera ner tomgångsströmmen från 350mA till 300mA . . . gissar jag.

[rock59]

Er ingen elektronikkfirma i nærheten.

Men du kan være inne på noe - vet ikke om det har betydning, men hører svak lyd fra stereoen når volumpotmeter står i 0

Ikke ulyd - men musikksignal fra cd eller platespiller - avhengig av hva som er tilkoblet.
Dette hørte jeg ikke tidligere.

Men må være helt opp til høyttalere da.

Ellers gir den ene kanalen litt høyere lyd ved svært lav volum enn den andre - den trer tidligere inn.
Når jeg skrur litt opp - ikke så mye - kan jeg ikke høre forskjell på kanalene.

Slikt har det vært siden anlegget ble kjøpt - regner med det er volumpotmeteret på 3018A

[lennartj]

Jag är mycket skeptisk till att en nedjustering av tomgångsströmmen från 350 mA till 300 mA i sig gör någon hörbar skillnad till det bättre.
Differensen är bara 16% vilket motsvarar att förstärkaren lämnar klass-A vid ca 1 dB lägre nivå än om du behåller 350 mA.

Är det 3006A som blir väldigt varma redan i tomgång (något av slutstegen i 3000-serien blir det, har jag för mig, men minns inte vilken modell) är det naturligtvis vettigt att inte ligga över rekommenderad nivå på tomgångsströmmen för livslängdens skull, men knappast för ljudkvaliteten.

[lennartj]

Kanalobalans vid låga nivåer och att det inte blir helt tyst med volymen helt nedvriden tyder på att volympoten inte är av bästa kvalitet och borde bytas mot en ny och bättre, om det är möjligt att få tag på någon som passar.

[Laila]

Jag är mycket skeptisk till att en nedjustering av tomgångsströmmen från 350 mA till 300 mA i sig gör någon hörbar skillnad till det bättre.
Differensen är bara 16% vilket motsvarar att förstärkaren lämnar klass-A vid ca 1 dB lägre nivå än om du behåller 350 mA.

Är det 3006A som blir väldigt varma redan i tomgång (något av slutstegen i 3000-serien blir det, har jag för mig, men minns inte vilken modell) är det naturligtvis vettigt att inte ligga över rekommenderad nivå på tomgångsströmmen för livslängdens skull, men knappast för ljudkvaliteten.

Vet inte om det har med konstruktionen i sig att göra . . . men en tydlig skillnad upplevs, och det till det bättre . . . du får gärna förklara varför det inte skulle kunna vara så . . . typ

rock59, att det läcker ut ljud i ena kanalen med "stängd volymkontroll" har
nog, som lennartj säger, inget med tomgångsströmmen att göra utan beror gissningsvis på volymkontrollen= ett nästintill "ickeproblem".

[lennartj]

Just nu har vi en relaterad tråd med god aktivitet, nämligen
"Ljudlig skillnad på olika förstärkare och slutsteg?"
och här är länk till ett inlägg i den tråden som jag tänkte ta avstamp från
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=1501311#1501311

Det har "alltid varit så" att om man har två förstärkare med i princip samma kretslösning och komponentkvalitet, men den ena har tillräckligt dimensionerad kylning och strömförsörjning för att gå i klass-A ända upp till max effekt låter bättre än den andra miljövänligare med låg tomgångsström.

Under 1970-talet kom många förstärkarkonstruktörer på mer eller mindre lyckade knep för att minimera övergångsdistorsionen även med låg tomgångsström, men helt perfekt blir det aldrig.
Sedan jag låtit bygga om mina rörslutsteg radikalt går de i ren klass-A, men det är i och för sig så mycket annat ändrat i dem att jag inte kan ge den maxade tomgångsströmmen cred för hela förbättringen.

Det finns ändå skillnader som får tillverkare som Nelson Pass att erbjuda två slutstegsserier XA.5 som går i klass-A och X.5 som inte gör det.https://passlabs.com/products/amplifiers/xa.5

Om det fortfarande handlar om övergångsdistorsion vet jag inte men trenden har alltid varit att det brukar låta bättre ju hökre tomgångsström man har upp till den nivå då sluttransistorerna/-rören för båda våghalvorna alltid leder hela tiden i stället för att switcha och ta hälften var, vilket med 0 i tomgångsström kallas klass-B, men det använder ingen i praktiken. Med tomgångsström kallas det klass-AB.

Nackdelen med rena klass-A förstärkare är alltså att de drar max effekt hela tiden oavsett hur svagt du spelar. Teoretiskt skulle de kunna ha en verkningsgrad på 50 % men i praktiken neråt 25 %.
Skulle du ha ett par 100 W monoslutsteg i klass-A alstrar de tillsammans ca 798 W värme om du spelar svagt med 1 W ut till varje högtalare. Det blir varmt i rummet och syns på elräkningen.

Som svar på din fråga har jag inte fantasi nog att komma på någon anledning till att lägre tomgångsström skulle ge bättre ljud, i synnerhet inte så liten skillnad i ström. Hade det handlat om minst dubbla strömmen så att strömförsörjningen sviktar kan jag tänka mig den påverkar ljudet negativt på något sätt, men ynka 16 % ???

[Laila]

....
Som svar på din fråga har jag inte fantasi nog att komma på någon anledning till att lägre tomgångsström skulle ge bättre ljud, i synnerhet inte så liten skillnad i ström. Hade det handlat om minst dubbla strömmen så att strömförsörjningen sviktar kan jag tänka mig den påverkar ljudet negativt på något sätt, men ynka 16 % ???

Om du verkligen tror att ökad* tomgångsström alltid eller för det mesta ger ett renare/bättre avspelningsljud(allt annat lika) så får det stå för dig . . .
jag håller inte med då min erfarenhet säger annat. Att du går ut på ett internetforum och menar att en given förstärkarmodell(som jag gissar att du varken har ägt eller justerat tomgångsström på) inte skulle kunna vinna i ljudkvalitet av 16% sänkning av dito får även det stå för dig . . . typ.


*Med mindre än den dubbla.

[lennartj]

....
Som svar på din fråga har jag inte fantasi nog att komma på någon anledning till att lägre tomgångsström skulle ge bättre ljud, i synnerhet inte så liten skillnad i ström. Hade det handlat om minst dubbla strömmen så att strömförsörjningen sviktar kan jag tänka mig den påverkar ljudet negativt på något sätt, men ynka 16 % ???

Om du verkligen tror att ökad* tomgångsström alltid eller för det mesta ger ett renare/bättre avspelningsljud(allt annat lika) så får det stå för dig . . .
jag håller inte med då min erfarenhet säger annat. Att du går ut på ett internetforum och menar att en given förstärkarmodell(som jag gissar att du varken har ägt eller justerat tomgångsström på) inte skulle kunna vinna i ljudkvalitet av 16% sänkning av dito får även det stå för dig . . . typ.


*Med mindre än den dubbla.

Givetvis står jag för mina åsikter, fattas bara!
Det stämmer att jag inte ägt några Tandbergslutsteg i 3000-serien, men är ganska luttrad när det gäller buggar och strul i min 3011 tuner och 3002 förförstärkare. De är därför undanställda sedan några år.

Med klass-A upplever jag mindre grums i återgivningen och djupare tystnad mellan tonerna i gles musik.
Kan du beskriva hur du uppfattar förbättringen med sänkt tomgångsström och hittar någon tekniskt kunnig som kan bistå dig med att förklara hur förbättringen kan uppstå ska jag villigt ta till mig er argumentation (men om jag och andra anser att den "håller" får bli en senare fråga)

[Jocke]

Med klass-A upplever jag mindre grums i återgivningen och djupare tystnad mellan tonerna i gles musik.

Instämmer - har haft samma upplevelser även om det är flera år sedan jag hade tillgång till ett gäng klass-A-stärkare... Det är naturligtvis inte helt enkelt att hitta lämpliga jämförelseobjekt och klass-A-stärkare är vanligtvis exklusiva och påkostade konstruktioner... Men som grupp betraktad tycker jag att de har något som traditionella stärkare saknar (men det är antagligen tvärtom ). Till och med Musical fidelitys A1 hade det där lilla extra. Men för att knyta ihop säcken låter även min 3003:a väldigt bra - ska bara leta reda på vad det var som brann så ska den få spela igen!

[rock59]

Min Tandberg 3006A blir meget varm ja.

Akkurat nå må den på service på nytt.

Fikk en skurrende lyd i høyttaler, senere luktet det brent og kom røyk fra 3006A.
Var bare å dra ut stikkontakten med en gang.

Har ikke bestemt med om hvor jeg blir å sende den.

[Jocke]

Min Tandberg 3006A blir meget varm ja.

Akkurat nå må den på service på nytt.

Fikk en skurrende lyd i høyttaler, senere luktet det brent og kom røyk fra 3006A.
Var bare å dra ut stikkontakten med en gang.

Har ikke bestemt med om hvor jeg blir å sende den.

Verkar ju nästan som ett typfel... om man kan kalla det så i så här pass gamla prylar... Jag har inte gjort något åt min än...^^

[orven]

Tandberg TR 1055 som väntar på att restaureras viket får vänta tills nya rattar dyker upp. Nuvarande ärgiga som f_n.
Ingen ide att göra något halvdant så därför får den vänta med att underhålla mig.