Moderator: Redaktörer
MagnusÖstberg skrev:Ingvar använder hårda och styva material i dedikerade basar och i diskanterna till r-modellerna.
bakerman22 skrev:MagnusÖstberg skrev:Ingvar använder hårda och styva material i dedikerade basar och i diskanterna till r-modellerna.
Tror det är exakt samma diskant i r-modellerna nu för tiden...
Jag har det i min r28 i alla fall...
Komorok skrev:bakerman22 skrev:MagnusÖstberg skrev:Ingvar använder hårda och styva material i dedikerade basar och i diskanterna till r-modellerna.
Tror det är exakt samma diskant i r-modellerna nu för tiden...
Jag har det i min r28 i alla fall...
Jag hade bilden av att du hade en i28 i en r28-låda. Är du säker på att du har
en r28?
Andren skrev:Sen vad det gäller lätta hårda material så finns en uppsjö av föreningar som har bättre hårdhet/densitet kvot.
...
Men exempelvis finns det gott om keramer som jag skulle tro gör jobbet lika bra eller bättre.
Jag skulle gärna vilja veta om du kan nämna ett par material som skulle ha högre kvot än beryllium på detta?
paa skrev:Andren skrev:Sen vad det gäller lätta hårda material så finns en uppsjö av föreningar som har bättre hårdhet/densitet kvot.
...
Men exempelvis finns det gott om keramer som jag skulle tro gör jobbet lika bra eller bättre.
Det är väl inte hårdhet/densitet, utan styvhet/densitet som är den intressanta kvoten, den som skickar resonansen upp högre i frekvens, långt ovanför 20kHz. (Styvheten kallas ofta även elasticetetsmodul.)
Jag skulle gärna vilja veta om du kan nämna ett par material som skulle ha högre kvot än beryllium på detta?
Andren skrev:Styvhet-Hårdhet används båda omvartannat i materialvetenskapen och avser i regel samma egenskap (elasticitetsmodul). Skall dock inte förväxlas med styrka.
Mvh
paa skrev:Andren skrev:Styvhet-Hårdhet används båda omvartannat i materialvetenskapen och avser i regel samma egenskap (elasticitetsmodul). Skall dock inte förväxlas med styrka.
Mvh
Nej, hårdhet är en annan sak och mäts genom att göra en intryckning i materialets yta med en hård kula eller spets. Kan mätas i t.ex Brinell, eller Rockwell C.
Och för styrka, (sträckgräns eller brottgräns), så är det som du skriver, en helt annan sak, som inte är samma sak som varken styvhet eller hårdhet.
paa skrev:Vad gäller styvhet/densitet för de material du nämner, så ska jag kika lite på det senare.
Andren skrev:paa skrev:Vad gäller styvhet/densitet för de material du nämner, så ska jag kika lite på det senare.
Lite läsbart.
Ashby diagram, Be syns inte, men betrakta material mellan de två översta streckade linjerna och snett upp åt vänster som "intressanta". Callisters version av diagrammet är tydligare, men jag kan inte länka till det.
http://www.grantadesign.com/download/charts/new_modulus_density%20(2).pdf
Naqref skrev:Och material kan ha olika egenskapaer beroende på hur de är tillverkade. Seas förkastade att pressa sina magnesiumkoner och gjuter dom för att sedan svarva konerna till rätt form. Exempelvis.
From: "Le Cleac'h J.-M." <lecleach@cgi.ensmp.fr>
Subject: RE: TAD 2001
Date: Wed, 25 Feb 1998 18:27:19 +0100 (MET)
Source: Sound Digest Archive v01.n200
At 17:15 25/02/1998 +0100, Per Arne wrote:
>I read on one site (don't seem to be able to find it anymore) that the
>beryllium membrane may be a hazard to your health if it break into
>splinters and you get a piece in your body.
>How serious is this threat?
Beryllium is toxic, mainly its oxides and its salts.
Beryllium is also contained, while at low content, in a lot of special
steels and in such alloys it seems that its toxicity is negligeible.
For what I know clean beryllium (metallic) sheets are not toxic but
beryllium (metallic) powder is toxic.
Beryllium sheets are used as windows for generator and detectors using X
Rays or other short wavelength electromagnetic waves.
In my laboratory I have Xray tubes and detectors using beryllium windows.
The recommendation for people having to handle such devices is to wear
gloves (but no mask needed here) because beryllium from the oxide layer can
come through your skin to your blood.
About the beryllium diaphragm of the TAD I'll more worried about the
extremely cutting thin fragments it give when breaking than their toxicity.
May be you don't know but aluminum is highly toxic too...and I don't speak
about the arsenic and the lead present in welding alloys...
Best regards.
Jean-Michel Le Cleac'h, Paris, France
bakerman22 skrev:MagnusÖstberg skrev:Ingvar använder hårda och styva material i dedikerade basar och i diskanterna till r-modellerna.
Tror det är exakt samma diskant i r-modellerna nu för tiden...
Jag har det i min r28 i alla fall...
paa skrev:Andren skrev:Sen vad det gäller lätta hårda material så finns en uppsjö av föreningar som har bättre hårdhet/densitet kvot.
...
Men exempelvis finns det gott om keramer som jag skulle tro gör jobbet lika bra eller bättre.
Det är väl inte hårdhet/densitet, utan styvhet/densitet som är den intressanta kvoten, den som skickar resonansen upp högre i frekvens, långt ovanför 20kHz. (Styvheten kallas ofta även elasticetetsmodul.)
Jag skulle gärna vilja veta om du kan nämna ett par material som skulle ha högre kvot än beryllium på detta?
IngOehman skrev:paa skrev:Andren skrev:Sen vad det gäller lätta hårda material så finns en uppsjö av föreningar som har bättre hårdhet/densitet kvot.
...
Men exempelvis finns det gott om keramer som jag skulle tro gör jobbet lika bra eller bättre.
Det är väl inte hårdhet/densitet, utan styvhet/densitet som är den intressanta kvoten, den som skickar resonansen upp högre i frekvens, långt ovanför 20kHz. (Styvheten kallas ofta även elasticetetsmodul.)
Jag skulle gärna vilja veta om du kan nämna ett par material som skulle ha högre kvot än beryllium på detta?
De enda material jag kanner till som vinner over beryllium ar bor.
Men oavsett vilket sa delar alla styva material samma potentiella problem,
namligen att de resulterar i (for) odampade resonanser. Nar styvheten okar
sa behover dampningen oka lika mycket, och det gor den inte bara sadar av
sig sjalv.
Det ar skalet till att jag i princip overgav de styva membranmaterialen for ett
antal ar sedan, nar det borjade bli allt vanligare med inspelningar med storre
bandbredd an CD.
Men av alla styva material ar beryllium det minst daliga, och jag utesluter
inte att det skulle ga att gora en diskant med berylliummembran som inte
ar valdigt daligt. Dock finns alltid problemet med tonkurvan och ett helt
dott material (som beryllium ar en bra bit under resonansfrekvensen) har
en illa fallande energikurva over cirka 7 kHz om inte diskanten far hjalp att
halla nivan uppe med andra metoder, t ex en grid framfor membranet som
ger en smalbandig boost i den oversta oktaven.
Vh, io
JohanM skrev:Om man vill ha en 'plåtbit' med hög böjstyvhet och böjmotstånd med en given massa skall man inte stirra sig blind på Elasticitetsmodul och brottgräns. Densiteten är viktig därför att böjmotsådet ökar med t^2 och böjstyvheten med t^3.
Med lite dimensionsanalys går det att hitta andra godhetstal för detta problem vilket jag är övertygad av att några här redan har gjort.
paa skrev:Nattlorden skrev:Då kan man ju undra vilka problem som finns i andra ändan också... säg balsa eller kork?
Eller upplösta och sintrade träfibrer?
IngOehman skrev:Dock finns alltid problemet med tonkurvan och ett helt
dott material (som beryllium ar en bra bit under resonansfrekvensen) har
en illa fallande energikurva over cirka 7 kHz om inte diskanten far hjalp att
halla nivan uppe med andra metoder, t ex en grid framfor membranet som
ger en smalbandig boost i den oversta oktaven.
verdad skrev: Vad säger ni andra om beryllium som material.
Jag har läst lite och sett att beryllium verkar vara ypperligt för just element.
Naqref skrev:IngOehman skrev:Dock finns alltid problemet med tonkurvan och ett helt
dott material (som beryllium ar en bra bit under resonansfrekvensen) har
en illa fallande energikurva over cirka 7 kHz om inte diskanten far hjalp att
halla nivan uppe med andra metoder, t ex en grid framfor membranet som
ger en smalbandig boost i den oversta oktaven.
Den där åtgärden påverkar inte främst energitonkurvan utan mest direkttonkurvan. Det hela beror på fresneldiffraktion.
Den franska fysikern Poisson gjorde beräkningar på detta för att visa det absurda i att ljus vore vågor. Sätter man en kula framför en vågfront så får man en förstärkning vid vissa våglängder något bakom kulan. Detta föreföll så absurt att han ville på detta sätt argumentera att ljus naturligtvis måste vara partiklar. Det höll ända tills man gjorde experimentet ordentligt...
http://en.wikipedia.org/wiki/Arago_spot
Andren skrev:IngOehman skrev:paa skrev:Andren skrev:Sen vad det gäller lätta hårda material så finns en uppsjö av föreningar som har bättre hårdhet/densitet kvot.
...
Men exempelvis finns det gott om keramer som jag skulle tro gör jobbet lika bra eller bättre.
Det är väl inte hårdhet/densitet, utan styvhet/densitet som är den intressanta kvoten, den som skickar resonansen upp högre i frekvens, långt ovanför 20kHz. (Styvheten kallas ofta även elasticetetsmodul.)
Jag skulle gärna vilja veta om du kan nämna ett par material som skulle ha högre kvot än beryllium på detta?
De enda material jag kanner till som vinner over beryllium ar bor.
Men oavsett vilket sa delar alla styva material samma potentiella problem,
namligen att de resulterar i (for) odampade resonanser. Nar styvheten okar
sa behover dampningen oka lika mycket, och det gor den inte bara sadar av
sig sjalv.
Det ar skalet till att jag i princip overgav de styva membranmaterialen for ett
antal ar sedan, nar det borjade bli allt vanligare med inspelningar med storre
bandbredd an CD.
Men av alla styva material ar beryllium det minst daliga, och jag utesluter
inte att det skulle ga att gora en diskant med berylliummembran som inte
ar valdigt daligt. Dock finns alltid problemet med tonkurvan och ett helt
dott material (som beryllium ar en bra bit under resonansfrekvensen) har
en illa fallande energikurva over cirka 7 kHz om inte diskanten far hjalp att
halla nivan uppe med andra metoder, t ex en grid framfor membranet som
ger en smalbandig boost i den oversta oktaven.
Vh, io
Ashby diagrammet, Be syns tydligt, men bilden är inte den bästa. Bör ge en schematisk bild av vilka material som kan vara tänkbara.
Hehe, det är ju kanon eftersom jag tycker de är så mycket trevligare att lyssna till.IngOehman skrev:bakerman22 skrev:MagnusÖstberg skrev:Ingvar använder hårda och styva material i dedikerade basar och i diskanterna till r-modellerna.
Tror det är exakt samma diskant i r-modellerna nu för tiden...
Jag har det i min r28 i alla fall...
Korrekt.
Vh, io
Dyrt, kemiskt giftigt, besvärligt att bearbeta (delvis på grund av giftigheten som gör att spån och ångor måste tas om hand, delvis för att det i ren form är sprött).
Det finns tillverkare av högtalarelement som använder beryllium (vet inte om det är ren berrylium eller legering, mest toligt legerat med aluminium för att få det mer bearbetningsbart). Focal och JBL t.ex.. Det finns säkert fler.
Jag skulle undvika materialet om det var möjligt att göra det på grund av dom tekniska problemen och kostanden.
IngOehman skrev:Jag tror du blandar ihop styrka med styvhet nu.
Det är helt olika saker.
I diskantfallet så behöver förvisso den förstnämnda vara tillräcklig, men det
som ger materialet som förmåga att bestämma membranets ljudkaraktärs-
givande egenskaper är (bland annat) materialets styvhet (och inte alls dess
styrka). Men även ett tiotal andra egenskaper kommer in.
Vh, iö
verdad skrev:Max_Headroom skrev:Dyrt, kemiskt giftigt, besvärligt att bearbeta (delvis på grund av giftigheten som gör att spån och ångor måste tas om hand, delvis för att det i ren form är sprött).
Det finns tillverkare av högtalarelement som använder beryllium (vet inte om det är ren berrylium eller legering, mest toligt legerat med aluminium för att få det mer bearbetningsbart). Focal och JBL t.ex.. Det finns säkert fler.
Jag skulle undvika materialet om det var möjligt att göra det på grund av dom tekniska problemen och kostanden.
Visserligen är det ju så, men om materialet som sådant är så pass mycket bättre än annat så kanske det är värt det.![]()
Jag vet att Focal använder Beryllium och dom använder någon form av stansning eller så. TAD t.ex har tydligen ett annant tillvägagångsätt genom att de arbetar i någon form av tryckkammare och sprutat lager på lager (väldigt små partiklar, kommer inte ihåg om det var på atomnivå) vilket gör att de får ett väldigt tunnt material men ändå styvt.
Nu låter, enligt mig, TAD:s högtalare alldeles förträffligt, men med tanke på kostnaderna med beryllium och annat kanske det inte är så konstigt att de kostar som de kostar. Det verkar ju i alla fall inte som de snålat in på forskning/tillverkningskostnaderna.
Ska man ha det bästa så kostar det...
Jag tror att den teknik du eftersöker är CVD, eller en underart till CVD kallat ALD. (chemical vapour deposition och atomic layer deposition).
Andren skrev:IngOehman skrev:Jag tror du blandar ihop styrka med styvhet nu.
Det är helt olika saker.
I diskantfallet så behöver förvisso den förstnämnda vara tillräcklig, men det
som ger materialet som förmåga att bestämma membranets ljudkaraktärs-
givande egenskaper är (bland annat) materialets styvhet (och inte alls dess
styrka). Men även ett tiotal andra egenskaper kommer in.
Vh, iö
Diagrammet visar mycket riktigt "styrka mot densitet". Men jag valde att lägga upp den då det var det enda diagrammet jag finner som fint visar Be och gör det någorlunda rättvist att jämföra.
Andren skrev:Då vi pratar om så pass styva material som vi gör så går styvheten hand i hand med styrkan. På grund av att materialen här inte påvisar någon större duktilitet.
Andren skrev:Men hur som haver, det jag finner intressant och det jag hade som önskemål med mina frågeställningar är just diskussionen kring de styva materialens ljudkaraktäärsgivande egenskaper. Samt att jag gärna skulle önska att du utvecklar resonemanget om hur de andra egenskaperna inverkar/samverkar i sammanhanget.
Mvh
IngOehman skrev:Andren skrev:
Diagrammet visar mycket riktigt "styrka mot densitet". Men jag valde att lägga upp den då det var det enda diagrammet jag finner som fint visar Be och gör det någorlunda rättvist att jämföra.
Visst är det så, om det är styrkan man vill jämföra.![]()
Men det är det ju kanske inte i det här fallet.Andren skrev:Då vi pratar om så pass styva material som vi gör så går styvheten hand i hand med styrkan. På grund av att materialen här inte påvisar någon större duktilitet.
Ingalunda! Konstruktionsmaterial som magnesium, aluminium, titan(ium) och
järn har allihopa liknande styvhet per vikt, men verkligen inte samma styrka
per vikt. Titan är helt överlägset de andra materialen därvidlag.
I din tabell ser sålunda titan överlägset ut, men för dome-bruk blir skillnad-
erna mycket små. Med berylium däremot...
Vh, iö
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 20 gäster