Jag vet inte riktigt hur jag skall tolka det du skriver, håller du med mig eller säger du emot, eller både och?
För ditt inlägg verifierar ju i högsta grad att det är
precis så sjukt som jag har sagt.
Att
du fick vara medförfattare i de finska pappren kan jag förstå och tycka är OK, de använde ju faktiskt ett program som du har skrivit och utan det så hade det inte blivit någon artikel.
Men det här:
Svante skrev:Jag vet tex en institution på KTH där professorn kräver att stå som medförfattare på alla artiklar som skrivs på hans avdelning, oavsett om han vet vad som står i den eller inte.

Behöver jag ens säga någonting!
På en del ställen är det dessutom vanligt med 8 författare per papper. Det beror på att det är meriterande att vara medförfattare, och då blir det ju meriter för många.
Jo, det är förstås hemskt praktiskt, alla kan vara medförfattare i alla andras arbeten och så kan alla bli förskräckligt meriterade.
Frågan är vad det egentligen har med vetenskap och forskning att göra.
Jag tycker i princip att det borde räcka med ett enda riktigt bra arbete för att bli professor!
Nu är det snarare så att man måste vräka ut tusentals sidor med crap, då blir man professor.
Ja alltså, det är väl inte direkt något
krav på att det skall vara crap, men det gör inte så mycket om det är det, alla andra på institutionen kan ju vara medförfattare och bli ordentligt meriterade.
Fö kan jag mycket väl förstå att man som professor kan få många artiklar och att det är juste även om man inte gör själva arbetet. Ofta är det ju så att en duktig professor har massor med idéer som han inte har tid att prova själv, däremot finns det doktorander som behöver idéer. Sånt kan bli verkligt produktivt eftersom en skicklig professor kan få sina många idéer undersökta. Och det är förstås rimligt att han blir medförfattare på samtliga arbeten, speciellt om han är med i skrivandeprocessen. Man ser gärna artikelförfattande som enmansprojekt, men idag behövs det ofta flera personer för att få till bra arbeten.
Ja, visst kan det säkert vara som du säger ibland!
Men jag har också en massa idéer, om jag går till universitetet och framlägger dem, hur många publikationer på ett ungefär tror du att jag får vara medförfattare i?
Jag kan väl
möjligen få jobba som slav i labbet medans professorn får sitt namn på några fler artiklar utan att han direkt överanstränger sig.
Nu var jag riktigt elak, jag vet inte vad som flög i mig, jag måste ha druckit för mycket thé eller nåt.
Jag hoppas du inte tar illa upp, för det är inte dig jag kritiserar, utan det mycket märkliga systemet.
Det görs uppenbarligen en del bra forskning, framsteg sker trots allt, men inställningen hos alla borde vara att göra ett riktigt noggrannt och genomtänkt arbete, i stället för att vräka ur sig så många sidor text som möjligt.
Vh
