Har Öhman publicerat sig?

[Maarten]

men markih. Jag ville enbart ge min syn på att du skrev som du gjorde.. Det var aningen lite olikt din vanliga stil..

Så jag har sagt mitt där för nu. Så slipper andra lägga sig i så diskutionen svänger av till annat än den avses till.. Fler än niklaz har ju svårigheter att konsentrera sig då dom ser mitt nick. O värre är det ju då ämnet ligger på inodelarna syns det som..

jaja.. Hoppas du inte tog illa upp markih för jag ändå ville markera att du aningen var av banan för en normalare syn av forskande fakta samt analys runt om dom framkommna samt ev refererade fakta man påstår sig uppnått osv..

Sådant SKALL alltid kunna styrkas samt analyseras.. alltid. Sådant skall INTE överlämnas till forskaren att avgöra relevans eller resultat HAN anser..

Samt det skall om det refereras till resultaten kunna verifieras för analys också oavsett kunskapen hos den som vill undersöka..

Helt ok Du får gärna tycka att jag är 'av banan' . Jag vidhåller min syn och tror även att det kan vara lite språkförbistring som gör att du tolkar det som att jag vore emot granskning. Min poäng är att det inte är ett tvång att publicera, samt trycka på individens ansvar att själv bedöma, -både fakta och undersökningar. Klart är att sådant som har kontrollerats många gånger blir mer pålitligt för gemene man.
Jag tror heller inte att Niklasz är emot dig, eller läser inläggen dåligt. I varje fall utifrån de inlägg jag läst i i denna tråd. Inte sagt som en pik gentemot dig, utan i all välmening.

[Maarten]

PatrikF: Kan så vara, -jag har tänkt tanken du beskriver ovan men jag ger den inte något dominerande utrymme.

Visst finns möjligheten att, som du antyder, folk köper ett koncept vilket endast är andra sidan av myntet (vetenskaplighet i motsats till flum) och att den grundläggande placebo-mekanismen finns kvar, - i en mer raffinerad form. Jag är övertygad om att så är möjligt MEN frågan faller när man använder blindtest etc, dvs mer vetenskapligt inriktade angreppssätt. (Hur enskilda individer beter sig är ovidkommande och inget att dra slutsatser från.)

Vilken fråga menar du faller?

Denna fråga (egentligen ett påstående):
Citat Patrik F "Oavsett syftet med att använda vetenskapliga attribut så tror jag att han med hjälp av dessa har lyckats med att skapa ett stort förtroende för att alla hans resonemang kring "hifi" är helt vetenskapligt förankrade och objektiva.
Det förtroendet är en psykoakustisk egenskap som bidrar till att INO-högtalarna upplevs låta bra. " (min fetstil)

Du antyder att detta inverkar på hur folk upplever högtalarna. Jag svarade ungefär att denna frågaställning är irrelevant om BT har använts.
Citat markih " Visst finns möjligheten att, som du antyder, folk köper ett koncept vilket endast är andra sidan av myntet (vetenskaplighet i motsats till flum) och att den grundläggande placebo-mekanismen finns kvar, - i en mer raffinerad form. Jag är övertygad om att så är möjligt MEN frågan faller när man använder blindtest etc, dvs mer vetenskapligt inriktade angreppssätt. (Hur enskilda individer beter sig är ovidkommande och inget att dra slutsatser från.)

Att folk på forum snackar vitt och brett får man ta med en nypa salt, oavsett vilken produkt. Ibland framkommer mer tillförlitliga synpunkter och som vanligt får man sålla.

Att IÖ är skicklig retoriker tycker jag är tydligt, vilket både kan förtydliga slutsatser, förhöja betydelser, samt inflika värderingar. Hur man förhåller sig till detta är personligt. Jag anser dock att man bör försöka rikta fokus mot fakta så mycket det går, så att man varken dras med av skickligt skrivna texter, eller repellerar för att inte 'riskera att känna sig lurad' eller osäker. Det går inte att komma ifrån att var och en har sitt egna ansvar för kunskapsinhämting, val och värderingar. Om man behöver hjälp, kan man be om den eller komma med sakinvändningar. Jag tycker att du inte lyckats med det sistnämnda.

Nej, att komma med sakinvändningar kan inte komma ifråga förrän man vet hur den som påstår nåt har kommit fram till sina uppgifter. Dvs under vilka premisser antagandet gäller.

Först: Sakinvänding var fel formulering av mig, sakfråga var det jag avsåg.
Men ändå: Premisser är bara nödvändigt om du skall falsifiera en specifik utsaga. Det händer även att helt oberoende snubbar kommer fram till samma resultat, endast med utgångspunkt i samma frågeställning. Om de skiljer sig åt, kan sakinvändningar och diskussion förklara de olika resultaten.

[patrikf_inaktiv]

Marikih, jag menade bara att "förtroendet" är en typ av bidragare till förväntanseffekt(placebo). Jag menar inte att något intryck(förutom kabelskillnader) bara består av det, utan att det alltid finns där.
Det var inte ens menat som kritik . Snarare att det är en positiv "egenskap".

[patrikf_inaktiv]

Men ändå: Premisser är bara nödvändigt om du skall falsifiera en specifik utsaga. Det händer även att helt oberoende snubbar kommer fram till samma resultat, endast med utgångspunkt i samma frågeställning. Om de skiljer sig åt, kan sakinvändningar och diskussion förklara de olika resultaten.

När det gäller experiment där man ska försöka kvantifiera en upplevelse på människor är beskrivning av metoden helt nödvändig för att kunna bedöma resultatens validitet och reliabilitet.

[Mayro_inaktiv]

Helt ok Du får gärna tycka att jag är 'av banan' . Jag vidhåller min syn och tror även att det kan vara lite språkförbistring som gör att du tolkar det som att jag vore emot granskning. Min poäng är att det inte är ett tvång att publicera, samt trycka på individens ansvar att själv bedöma, -både fakta och undersökningar. Klart är att sådant som har kontrollerats många gånger blir mer pålitligt för gemene man.
Jag tror heller inte att Niklasz är emot dig, eller läser inläggen dåligt. I varje fall utifrån de inlägg jag läst i i denna tråd. Inte sagt som en pik gentemot dig, utan i all välmening.

Du har nog rätt angående niklaz här.. Det var nog inte så illa ment.. Men man är så less på att det kommer en bunt o lägger sig i då man skriver med en person som svar eller läsare.. Så lite övereagerade jag nog utan egentligen behövt kanske.. men detta sker ju pga att det alltid kommer en flock med endast målet att gå på och inget annat. Då blir det tyvärr som här i onödan ibland...

ber om ursäkty niklaz.!


Men jag diskuterar INTE hurvida det är tvång att publisera...
men jag hävdar att OM en forskare skriver eller hänvisar till SIN forskning så skall denna forskning även KUNNA läsas av oberoende för mer analys samt diskution. Annars kan den forskning som hänvisas till vara vad som helst ju. Till o med stulna resultat.. Sådant är INTE förta gången som sagt.. DET är vad jag menar.

[Maarten]

Patrik F: Ok!

Mayro: Ok!

[niklasz]

Mayro, helt OK!

Rent allmänt:

Forskning och forskare är inte två väldefinierade begrepp. De är inte skyddade. Inte heller kan det sägas vara så att en som kallar sig forskare måste publicera sig (även om jag tycker det är önskvärt). Som jag ser det är det helt OK att en person undersöker olika fenomen med metoder som följer vetenskapliga principer. I så fall har denne, enligt mitt synsätt, fog för att hävda att resultaten vilar på vetenskaplig grund. Detta gäller även om de inte publiceras. Likaledes är det fullt förståeligt att en betydande skepsis då infinner sig.


patrikf skrev:

När det gäller experiment där man ska försöka kvantifiera en upplevelse på människor är beskrivning av metoden helt nödvändig för att kunna bedöma resultatens validitet och reliabilitet.

Nja, man kan ju faktiskt testa utsagorna genom att göra försöket på egen hand. Det är inte säkert att den ursprungliga metoden var den bästa. Men visst, en metodbeskrivning är mycket önskvärd. Jag tror dock att Ingvar är fullt beredd att diskutera detta och svara på frågor rörande detta spörsmål, så länge frågorna är konkreta nog.


patrikf skrev:

Med "vetenskapsliknande retorik" menar jag språkbruk som ska ge intryck av vetenskaplighet.

Vad är det för språkbruk som skall ge intryck av (förment?) vetenskaplighet?

[patrikf_inaktiv]

Nja, man kan ju faktiskt testa utsagorna genom att göra försöket på egen hand. Det är inte säkert att den ursprungliga metoden var den bästa. Men visst, en metodbeskrivning är mycket önskvärd. Jag tror dock att Ingvar är fullt beredd att diskutera detta och svara på frågor rörande detta spörsmål, så länge frågorna är konkreta nog.

Jag tror inte att du på allvar tycker att "göra försöket på egen hand" är ett rationellt sätt att utvärdera denna typ av forskningsresultat.
Det handlar ju om mycket vidlyftiga experiment.
Jag tror också att Ingvar kan svara på alla frågor man kan komma på.

Vad är det för språkbruk som skall ge intryck av (förment?) vetenskaplighet?

Är det ändelsen -liknande du hakar upp dig på? Förment?
Jag menar språk som liknar det som används i vetenskapliga artiklar.

[niklasz]

Det är klart att det är omständigt att behöva undersöka saken på egen hand, men det jag invände mot vara att det skulle vara helt omöjligt (eller hur du nu uttryckte det) utan en beskrivning av metodiken. Helt omöjligt blir det då inte resultatet beskrivs i tillräcklig detalj.
Att det skulle röra sig om mycket vidlyftiga experiment misstänker jag är en överdrift.

Är det något fel att använda ett språk som liknar det som används i vetenskapliga artiklar.

[patrikf_inaktiv]

Det är klart att det är omständigt att behöva undersöka saken på egen hand, men det jag invände mot vara att det skulle vara helt omöjligt (eller hur du nu uttryckte det) utan en beskrivning av metodiken. Helt omöjligt blir det då inte resultatet beskrivs i tillräcklig detalj.
Att det skulle röra sig om mycket vidlyftiga experiment misstänker jag är en överdrift.

Är det något fel att använda ett språk som liknar det som används i vetenskapliga artiklar.

Vilka resultat talar DU om egentligen ?
Det jag har syftat på i de senaste inläggen har varit det som beskrivs här: http://www.sonicdesign.se/optimum.html
Beskriv gärna för mig hur du skulle gå tillväga i praktiken för att undersöka resultatet som presenteras där .

Det är även den artikeln jag tänkte på när jag nämnde "vetenskapsliknande retorik". Det är absolut inget fel med att använda ett sånt språk, men i detta fallet har det bidragit till att jag har läst den som om det vore en vetenskaplig artikel, vilket kanske inte har varit författarens syfte?

[niklasz]

Ja, det finns ju i grova drag beskrivet hur studien gått till väga. Själv är jag för dåligt insatt i dessa frågor för att komma med praktiska förslag på genomförandet.
Jag vet inte vad som konstituerar en vetenskaplig artikel. Ett vanligt men egentligen lite märkligt språkbruk. Som jag ser det handlar begreppet "vetenskaplig" främst om att använda metoder förenliga med vetenskapliga principer för att studera ett problem. Både metoder och resultat kan presenteras i publikationer, men det är egentligen inte publikationen per se som är vetenskaplig.

[zkoa]

Det jag har syftat på i de senaste inläggen har varit det som beskrivs här: http://www.sonicdesign.se/optimum.html
Beskriv gärna för mig hur du skulle gå tillväga i praktiken för att undersöka resultatet som presenteras där .

Varför frågar du inte författaren själv? Folk brukar svara i fall man är nyfiken på deras arbete och vill upprepa deras experiment.

[Maarten]

Men Patrik, vad är det du saknar? Omständigheter och procedur finns ju beskrivet i artikeln. Att det skulle kunna vara mer detaljerat är självklart, -det kan det alltid. Man får alltid göra en avvägning mellan detaljer och läsbarhet. Det går heller inte att anpassa en artikel för alla typer av läsare.

[patrikf_inaktiv]

Men Patrik, vad är det du saknar? Omständigheter och procedur finns ju beskrivet i artikeln. Att det skulle kunna vara mer detaljerat är självklart, -det kan det alltid. Man får alltid göra en avvägning mellan detaljer och läsbarhet. Det går heller inte att anpassa en artikel för alla typer av läsare.

Jag har skrivit vad jag saknar tidigare i tråden . Men den är ju lång... Det handlar inte om brist på detaljer, utan om att väsentlig information helt saknas.

I metoddelen beskrivs apparaturen och stimulit noggrant. Information om försöksdeltagare, hur stimulit presenterades, och på vilket sätt omdömen har erhållits saknas helt.

Det hade också varit trevligt att få referenser till "senare experiment har visat" och andra påståenden i inledningen.

Med tanke på att apparaturen beskrivs noggrant har jag svårt att tro att det handlar om en avvägning för att öka läsbarheten.

[niklasz]

Om jag inte minns fel har denna skrift tidigare publicerats i en Molt, där det också fanns en figur som visade hur lyssnaren placerades, vilket skulle kunna ge svar på frågan om hur stimulit presenterades.
När det gäller försökspersoner förstår jag inte riktigt vad du undrar över. Vill du ha deras namn? Eller är det kategoriseringen i "audiofiler" och "icke-audiofiler" du undrar över? Jag ser inte det som en kritisk fråga i sammanhanget.
Däremot kan jag hålla med om att info om hur omdömena erhållits hade varit intressant att få veta. Fick försökspersonerna svara i enlighet med något formulär, där de avgav graderade omdömen? Fick de ge egenformulerade omdömen, eller någon kombination därav? Rör det sig om distinktionen hörbar avvikelse – ohörbar avvikelse från "idealet"?
Men det som jag föreställer mig är den stora svårigheten i ett dylikt exeperiment är att åstadkomma en försöksmiljö som är näst intill ekofri i de lågrekventa området, samt att reproducera dessa ljud på ett bra sätt. En beskrivning av dessa delar synes därför mer central än de du tar upp patrikf.

Förresten, hoppas att det är OK att jag kommenterar dessa frågor. Det vore naturligtvis bäst om denna diskussion fördes av Ingvar Öhman och patrikf, men historien på detta forum antyder att risken är stor att en diskussion direkt mellan de närmast berörda herrarna inte blir så lyckad.

[patrikf_inaktiv]

Niklasz.
Jag kommenterar den artikel jag fick mig rekommenderad av Thomas_a.
Om den finns publicerad i en annan variant i Molt så är det ju möjligt att den innehåller annan information.
När det gäller din undran om mina frågor om försökspersoner så kan jag rekommendera dig att läsa en uppsatsmanual för psykologi här.

Jag konstaterar bara att väsentlig informationen saknas. Jag tycker inte att det är förnuftigt att läsare, som inte har fullständig information och inblick, ska behöva fråga sig fram till resten i efterhand.

[niklasz]

Jag skummade igenom den manual du länkade till och kunde inte se att den gav någon klarhet i detta sammanhang. Jag har ju haft med ett hyfsat stort antal C/D-uppsatser att göra, som handledare, betygsättare, seminarieledare. Det som stod i denna uppsatsmanual var knappast några nyheter och inget som jag – vid en snabb genomläsning – kan se som relevant för frågan om experiment "optimaltonkurvor i basområdet".

Jag tror inte att Ingvar Öhman hade dig i åtanke som målgrupp när detta alster skrevs, så det är knappast överraskande om du finner att vissa saker i vad som medtaigts resp. inte medtagits i artikeln är föga förnuftigt.

[patrikf_inaktiv]

Jag tror inte att Ingvar Öhman hade dig i åtanke som målgrupp när detta alster skrevs, så det är knappast överraskande om du finner att vissa saker i vad som medtaigts resp. inte medtagits i artikeln är föga förnuftigt.

Nej, det kan inte ha varit så, och det är något jag har påpeket sen ett antal sidor i denna diskussion..
Får man fråga i vilket ämne du har haft med uppsatser att göra?

[niklasz]

Fråga går bra, men jag föredrar att vara anonym här och berättar jag vilket ämne det rör sig om blir det inte så svårt att lista ut vem jag är.

[patrikf_inaktiv]

Jag förstår. Experimentet vi diskuterar, där människors reaktion ska kvantifierar, torde väl sortera under psykologi, och jag tror inte att det är på den institutionen du har varit aktiv?
Just pga att försökspersoners reaktion ska mätas är förhållanden runt dessa och själva testförfarandet avgörande för testresultatet, och dess validitet. I manualen jag länkade till står det:

Redovisningen ska vara på ett sådant sätt att det i princip ska vara möjligt att replikera studien utifrån den information som ges. En noggrann beskrivning av metoden ger också läsaren underlag för att kunna bedöma lämpligheten i metoden samt resultatens validitet och reliabilitet.

Det är väl även relevant för detta experiment?

[niklasz]

Nej, jag har inte någon egen bakgrund inom psykologi, men jag har flera kollegor som är professorer eller doktorer inom detta ämne och har många gånger diskuterat utformning av experiment med dem.
Det du citerar handlar om hur man vill att något skall redovisas, det säger dock inget om hur praktiska försök och därmed förknippad datainsamling skall göras när vi diskuterar frågeställningar av den typ som rör "optimalkurvor för basåtergivning".

[BACH]

niklasz:

Jag håller med dig!

Man kan dessutom påstå (jag påstår det till exempel ) att en mycket stor del av den forskning som bedrivs på universiteten, och de artiklar som skrivs där, är rena toalettpappret, med syfte främst att skaffa meriter åt uppblåsta professorer, eller personer som har som främsta mål att bli professorer, docenter osv.

Den typen av "forskning" kan man gärna vara utan!

Sådan verksamhet tar ju bara en massa resurser från riktig forskning och leder dessutom vetenskapen fel, så den är enbart negativ!

Den bara förstör för dem som verkligen vill forska på riktigt, och inte främst är ute efter att få sitt namn på ett papper.



Vh

P.S.

Man kan förresten faktiskt även fråga sig vad en riktig läkare är för något.

Två frågor bara:

1) Hur mycket är "mycket stor del" tycker du?
2) Inom vilket forskningsområde är du aktiv, dvs. inom vilket man kan förmoda att du är kompetent att göra dessa observationer?

Undrar,

Dahlqvist

Inlägget Ingvar gjorde var mycket bra och Svantes också!


Fråga nummer 1: Vad jag tycker är en mycket stor del...

10% (som Dahlqvist föreslog) tycker jag nog inte är en mycket stor del i alla fall, jag befarar att det är mycket värre än så, alltså typ >50%.

Men det är förstås bara min egen uppskattning.

Problemet är naturligtvis inte att saker publiceras, utan problemet är att det är kvantiteten av artiklar och inte innehållet som räknas, en fullständigt bisarr situation.

Om vi tar en Professor som exempelvis har skrivit 800 artiklar!

Är inte det en smula märkligt?

Har han skrivit en artikel varje vecka i 15 års tid då eller?

Är det då inte rimligt att vara en aning skeptisk till innehållet i denna massproduktion?

Nåväl, svaret på din fråga nummer 2:

Om inte BACH läser tråden just nu kan jag verifiera att han har ett förflutet som läkarstuderande. Har ett svagt minne dock av att han yttrat tankar om att eventuellt ändra inriktning.

Jag har mycket riktigt funderat på att bli civilingenjör i stället, men hur det blir får man väl se, genetik tycket jag är intressant, och det kan man givetvis syssla med som läkare.

Allra helst skulle jag nog dock vilja göra musik, men när man inte har mycket pengar så är det lite jobbigt att satsa allt på det.



Vh

[patrikf_inaktiv]

Det du citerar handlar om hur man vill att något skall redovisas, det säger dock inget om hur praktiska försök och därmed förknippad datainsamling skall göras när vi diskuterar frågeställningar av den typ som rör "optimalkurvor för basåtergivning".

Nej, precis, men jag trodde att vi diskuterade redovisning!
Det är ju klart att en uppsatsmanual inte kan innehålla experimentdesign för enskilda experiment.
Kan det vara så att du tror att jag kritiserar hur Ingvars experiment har gått till? Så är det inte.

[niklasz]

Ja, det har jag i vart fall misstänkt. Det bottnar i min uppfattning att vetenskaplighet primärt handlar om hur experimentet är utfört, inte hur det redovisas. Jag har fått intrycket att du ifrågasatt det lämpliga i att Ingvar Öhman gör anspråk på att hans arbete har en vetenskaplig grund.

Det bör inte heller glömmas att en C-uppsats skrivs i ett utbildningssyfte, i enlighet med en kursplan. Eleven skall där visa att han/hon tillägnat sig vissa färdigheter. Utformningen av en C-uppsats skiljer sig därför från en artikel i en tidskrift.

[Svante]

Om vi tar en Professor som exempelvis har skrivit 800 artiklar!

Är inte det en smula märkligt?

Har han skrivit en artikel varje vecka i 15 års tid då eller?

Är det då inte rimligt att vara en aning skeptisk till innehållet i denna massproduktion?

Nja, det där är en intressant fråga. Det skiljer väldigt mycket i "kulturen" när det gäller vilka som får bli medförfattare på en artikel. Själv brukar jag tillämpa principen att man aktivt ska ha tagit del i själva forskningsarbetet, men det finns andra sätt att se på det. Jag vet tex en institution på KTH där professorn kräver att stå som medförfattare på alla artiklar som skrivs på hans avdelning, oavsett om han vet vad som står i den eller inte. På en del ställen är det dessutom vanligt med 8 författare per papper. Det beror på att det är meriterande att vara medförfattare, och då blir det ju meriter för många. Jag står fö som medförfattare på två papper på finska (!) och jag har faktiskt inte en aning om vad som står i dem. Jag tror att jag har skrivit nåt program som de har använt.

En annan intressant sak är ordningen på författarna och hur den värderas. Förstaförfattaren är oftast den som har gjort arbetet. Sedan varierar det. En del anser att sistaplatsen är särskilt hedrande, eftersom handledare, professorer och övriga höjdare brukar hamna där.

Fö kan jag mycket väl förstå att man som professor kan få många artiklar och att det är juste även om man inte gör själva arbetet. Ofta är det ju så att en duktig professor har massor med idéer som han inte har tid att prova själv, däremot finns det doktorander som behöver idéer. Sånt kan bli verkligt produktivt eftersom en skicklig professor kan få sina många idéer undersökta. Och det är förstås rimligt att han blir medförfattare på samtliga arbeten, speciellt om han är med i skrivandeprocessen. Man ser gärna artikelförfattande som enmansprojekt, men idag behövs det ofta flera personer för att få till bra arbeten.

[BACH]

Jag vet inte riktigt hur jag skall tolka det du skriver, håller du med mig eller säger du emot, eller både och?

För ditt inlägg verifierar ju i högsta grad att det är precis så sjukt som jag har sagt.

Att du fick vara medförfattare i de finska pappren kan jag förstå och tycka är OK, de använde ju faktiskt ett program som du har skrivit och utan det så hade det inte blivit någon artikel.

Men det här:

Jag vet tex en institution på KTH där professorn kräver att stå som medförfattare på alla artiklar som skrivs på hans avdelning, oavsett om han vet vad som står i den eller inte.

Behöver jag ens säga någonting!

På en del ställen är det dessutom vanligt med 8 författare per papper. Det beror på att det är meriterande att vara medförfattare, och då blir det ju meriter för många.

Jo, det är förstås hemskt praktiskt, alla kan vara medförfattare i alla andras arbeten och så kan alla bli förskräckligt meriterade.

Frågan är vad det egentligen har med vetenskap och forskning att göra.

Jag tycker i princip att det borde räcka med ett enda riktigt bra arbete för att bli professor!

Nu är det snarare så att man måste vräka ut tusentals sidor med crap, då blir man professor.

Ja alltså, det är väl inte direkt något krav på att det skall vara crap, men det gör inte så mycket om det är det, alla andra på institutionen kan ju vara medförfattare och bli ordentligt meriterade.

Fö kan jag mycket väl förstå att man som professor kan få många artiklar och att det är juste även om man inte gör själva arbetet. Ofta är det ju så att en duktig professor har massor med idéer som han inte har tid att prova själv, däremot finns det doktorander som behöver idéer. Sånt kan bli verkligt produktivt eftersom en skicklig professor kan få sina många idéer undersökta. Och det är förstås rimligt att han blir medförfattare på samtliga arbeten, speciellt om han är med i skrivandeprocessen. Man ser gärna artikelförfattande som enmansprojekt, men idag behövs det ofta flera personer för att få till bra arbeten.

Ja, visst kan det säkert vara som du säger ibland!

Men jag har också en massa idéer, om jag går till universitetet och framlägger dem, hur många publikationer på ett ungefär tror du att jag får vara medförfattare i?

Jag kan väl möjligen få jobba som slav i labbet medans professorn får sitt namn på några fler artiklar utan att han direkt överanstränger sig.



Nu var jag riktigt elak, jag vet inte vad som flög i mig, jag måste ha druckit för mycket thé eller nåt.

Jag hoppas du inte tar illa upp, för det är inte dig jag kritiserar, utan det mycket märkliga systemet.

Det görs uppenbarligen en del bra forskning, framsteg sker trots allt, men inställningen hos alla borde vara att göra ett riktigt noggrannt och genomtänkt arbete, i stället för att vräka ur sig så många sidor text som möjligt.



Vh

[niklasz]

Det här med att många personer står med som artikelförfattare är olika vanligt i olika ämnesområden. Exempelvis verkar det vanligt inom medicin, men mindre vanligt inom historia, bara för att nämna två exempel.

[BACH]

Ja, alltså, jag har ingenting emot att det är flera författare om dom verkligen har bidragit på något sätt till artikeln.

Om dom däremot inte har bidragit på något vis, varför skall deras namn då stå där, det förefaller synnerligen bisarrt.


Det kan nog vara som du säger, att det är olika mellan olika områden hur vanligt det är med flera författare.


Vh

[Harryup]

Skulle kanske kännas lite konstigt om man hade 5 medförfattare till en roman där förlagschefens namn stod underst. Även om folk kommit med idéer under arbetets gång.

[paa]

Enligt eftertexten i senaste MoLT (nr4) kommer det eventuellt i nästa nummer att publiceras mer av exjobbarna, som jobbar under överseende av iö.