Byta op-ampar - tänker jag rätt?

[Kjell_Kranzberg]

Jag funderar på att byta op-ampar i min Inertia 2235 (se min Inertia-tråd på Vintage-avdelningen).
Original op-ampar är 741. Jag har fått rådet att byta till OPA 134 eller TL 071.
Min fråga är: Kan jag pytsa i OPA 134 eller TL 071 direkt i hållaren. Jag har tittat på pin-konfigurationen. Den verkar inte helt lika.
Tacksam för svar.
M v h

[rikkitikkitavi]

jodå, rent pin är de samma.

men kretsarna har mycket olika egenskaper. Och dessa egenskaper avgör hur de beter sig i en viss kretslösning.

741 är en bipolär krets med gain bandwidth på ca 1 MHZ och tämligen hög dist.

TL071 och OP 134 är Fet förstärkare med mycket högre gain bandwidth och betydligt lägre distortion + brus.

Det går inte att ge ett 100% svar på om de är utbytbara med varandra i kretsen utan schemat, men det värsta som händer är att OPn börjar oscillera eller dylikt. Då kan den brinna upp. Det är dock osannolikt.

troligtvis kommer ljudkaraktären att ändra sig en hel del om du byter.
Prestanda kommer definitivt göra det.

Det kostar några tior med TL071 , testa

[sky_eye]

Annars är väl OP27 ett alternativ?
Jag har för mig att de skall vara lika, förutom att 27 saknar det mesta av 741:ans brus.

\\Sky

[Svante]

TL071 är inte helt lämplig i den tonkontrollkretsen, den självsvänger gärna om man har mer än 10 k i återkopplingsloopen, har jag för mig. Man kan iofs fixa det med en liten pyttekonding mellan ut och in-.

Sen är väl inte 301 samma som 741 eller var det så att det var samma krets med olika pinkonfiguration?

[Kjell_Kranzberg]

Tack för svar.

I min Inertia sitter det 741. Det står på kopplingsschemat att kompensationskondensatorn inte används med 741, bara med 301, men kondensatorn sitter på kortet. Det spelar väl ingen roll förstås.

Jag funderar på om 5534 kan vara ett alternativ. Vad tror ni?

[PeterAkemark]

Tack för svar.

I min Inertia sitter det 741. Det står på kopplingsschemat att kompensationskondensatorn inte används med 741, bara med 301, men kondensatorn sitter på kortet. Det spelar väl ingen roll förstås.

Jag funderar på om 5534 kan vara ett alternativ. Vad tror ni?

En 301:a med 30pF som kompensering ger ungefär samma resultat som en 741. En 5532 / 5534 ger bättre brus och distortions egenskaper. Frågan är om den orkar med belastningen av tonkontroller och efterföljande steg. Har inget datablad på en sådan op-amp. Worst-case är ju ca 680 ohm som belastning i kopplingen!

Annars finns det en feed-forward kompensering för 301:an som ger större bandbredd. Med tanke på hur allt annat ser ut i förstärkaren så är väl det en balanserad modifiering.

[Morello]

Testa rakt av med TL071/072 - den är tillräckligt bra för applikationen och tillräckligt trött för att inte kräva så mycket i termer av avkoppling, layout etc.

1. Byt en OP i taget.
2. Övervaka med oscilloskop

[rikkitikkitavi]

5534 kan driva 600 ohm till 10 Vrms vid +-18V matning så det är inga problem. (tror det var första "audio op" som hade den förmågan)

Den är INTE stabil vid förstärkning 1 ggr och måste kompenseras vilket redan är gjort i schemat

Den är något bättre än TL071 (eller lagom trött som det så elegant uttrycktes) . Det är hugget som stucket vilken du väljer.



Gör som Morello skriver också när du byter så du kan se ev. oscillationer och andra fulheter. Eller chansa...

[Kjell_Kranzberg]

Jag får tacka för råden, tack så mycket!
Ska se om jag kan få tag i ett par 5534 i dag. Börjar med dem - de är ju billiga.
M v h

[peranders]

NE5534 och OPA134 är säkert jämt skägg här men notera att 5534:an måste ha 22 pF mellan ben 5 och 8. Drivförmågan är inte intressant här eftersom lasten är ganska lätt.

[Kjell_Kranzberg]

notera att 5534:an måste ha 22 pF mellan ben 5 och 8.

Är det risk för självsvängning annars?

[peranders]

Inte risk, du har det som ett brev posten. Läs gärna databladet.

[Kjell_Kranzberg]

Inte risk, du har det som ett brev posten. Läs gärna databladet.

Har inte kommit så långt än.
Men det var det jag misstänkte.

Men en annan fråga: 741:ans ben 8 är nollning av offsetspänningen. Är det benet inkopplat i Inertian?

M v h

[peranders]

Schemat indikerar inget sådant.

[Kjell_Kranzberg]

Tack för hjälpen Peranders!
Vart ska ben 8 i så fall vara anslutet, om det används. Jag ska försöka hinna ta en titt på kortet i morgon kväll.

M v h

[peranders]

Används inte.

[Kjell_Kranzberg]

Används inte.

Ok - stort tack för hjälpen.
M v h

[Svante]

Testa rakt av med TL071/072 - den är tillräckligt bra för applikationen och tillräckligt trött för att inte kräva så mycket i termer av avkoppling, layout etc.

1. Byt en OP i taget.
2. Övervaka med oscilloskop

Instämmer om braigheten, men tror du att TL071 klarar sig utan att självsvänga i den kopplingen?

Jag sköt ett par diskanter en gång med en sån och för hög resistans i återkopplingsloopen.

[Kjell_Kranzberg]

Om jag då förstått det hela rätt, ska jag alltså ta bort C118 på 33 pF, som sitter mellan ben 1 och 5. Den är sitter väl där för att 301-kretsen inte ska självsvänga. Med 741:an behövs den inte och ben 8 på 741 är ju NC. Istället sätter jag kondingen mellan ben 5 och 8.
Rätt?

[Kjell_Kranzberg]

Tacksam för hjälp.
Nu har jag bytt till 5534. Jag har satt en kondensator på 33pF mellan ben 5 och 8. I den ena kanalen fungerar det fint.
Men i den andra...
5534:an börjar nog självsvänga för efter en stund går effekttransistorerna sönder. Den bli väldigt varma ganska snart, så varma att kylelementet också blir varmt som attan.
Kan det vara en idé att öka värdet på kondensatorn?
m v h

[Svante]

Tacksam för hjälp.
Nu har jag bytt till 5534. Jag har satt en kondensator på 33pF mellan ben 5 och 8. I den ena kanalen fungerar det fint.
Men i den andra...
5534:an börjar nog självsvänga för efter en stund går effekttransistorerna sönder. Den bli väldigt varma ganska snart, så varma att kylelementet också blir varmt som attan.
Kan det vara en idé att öka värdet på kondensatorn?
m v h

Instämmer om braigheten, men tror du att TL071 klarar sig utan att självsvänga i den kopplingen?

Jag sköt ett par diskanter en gång med en sån och för hög resistans i återkopplingsloopen.

En kondensator på 10-47 pF mellan utgång och in- råder bot på självsvängningen. Möjligen gör det att man tappar lite lite diskant, men jag är osäker på om det är hörbart mycket.

[Kjell_Kranzberg]

Tack Svante. En sådan ska lödas in.
M v h

[Helmut]

Men om det sitter 741 or i mixerbordet när min skiva spelades in varför skall jag då byta ut en op till en bättre i min hemma anläggning? Det verkar som Hi-fi holiksar utgår från att det sitter oupnåliga ic i proffsgrejjer?
Eller handlar det bara om vilka ic som färgar ljudet så det låter mer eller mindre trevligt.
En av mina gamla förstärkare som hade en knapp for mono/stereo lät inget vidare i monoläget med matt och tråkigt ljud. Orsaken var att impendansen blev fel när kanalena kopplades ihop mellan för och slutsteg. Så kanske det går att förbättra ljudet med en impendansanpassning av ic.n?

[peranders]

Vem säger att det satt 741:or i några proffsgrejor? Undrar just om detta någonsin har inträffat.

[Kjell_Kranzberg]

Så där ja...
Nu sitter 5534:orna i min Inertia 2235.
Tack Svante och alla andra för råd och anvisningar.
Skillnad i ljudet? Ja, något luftigare är det nog, men skillnaden är mindre än vad jag trodde att den skulle vara. Spelar jag på låg volym har jag en mjuk och fin ljudbild, men fortfarande tenderar diskanten att låta rå, när man drar på volym; övergångsdistortion?
Övriga delar i anläggningen är Denon DCD 1800 och Luxor 8071 Transmissionline. Kanske ligger begränsningen där...

[peranders]

Slutsteget är ganska enkelt, kan vara det som är en svag länk? Dina högtalare också ganska daterade. CD-spelaren är säkert den starkaste länken i din kedja.

[Kjell_Kranzberg]

Slutsteget är ganska enkelt, kan vara det som är en svag länk? Dina högtalare också ganska daterade. CD-spelaren är säkert den starkaste länken i din kedja.

Ja, allt är "daterat" i min anläggning. Cd-spelaren är från 1983.
Högtalarna brukar ju få bra omdöme, bl a här på Faktiskt.

När det gäller slutstegsdelen tar jag tacksamt emot tips och tankar kring förbättringspotentialer. Vad tror du Per-Anders?
M v h

[peranders]

Kretsarna för tomgångsströmmen ser minst sagt primitiv ut. Steget kanske går i klass B rent av? EDIT: Det ser ut att vara en 2,1 V zener (lustig symbol!) så det kanske inte är så illa men 4 st bas-emiiter framspänningsfall är minst 4 x 0,65 V = 2,6 V.

[Svante]

Vad är C125 och C126 bra för?

Om jag hade ritat slutsteget hade jag inte använt R138 och R139 utan satt ett motstånd mellan basarna på T110 och T111, utan förbindelse till utgången.

Men det är alltid lite vanskligt att ge sig in och pilla i en gammal konstruktion. Mycket kan ha kommit till via handpåläggning, för att få det stabilt.

[Kjell_Kranzberg]

Vad är C125 och C126 bra för?

Ingen aning...
Förstärkarkonstruktionens hemligheter är till största delen dolda för mig. Kurerar självsvängning?


Men jag undrar här...
Per-Anders hade för sig att Inertian går i klass B. Hur ser jag det av schemat, d v s om den går i B eller AB. Att det har med zenerdioden och motståndet R137 att göra, det fattar jag; men kan någon vänlig själv förklara närmare.
Dessutom fattar jag att en bättre lösning för att hålla koll på tomgångsströmmen, vore en trissa och en trimpot. Men jag har inte kunskaper nog att göra en sådan modifiering. men om någon vill ge mig hjälp så tackar jag...

[snubber]

Som jag ser det är diod D102 felvänd, man utnyttjar inte zenereffekten åt det hållet. Dioden ger här endast 0.6 V och förstärkaren bör alltså klart gå i klass B. Det kan nu vara så att den är felritad, men det kollar du enkelt genom att mäta spänningen över dioden.

Annars kan du labba med att kolla strömmen genom sluttrissorna samtidigt som du löder in en eller två extra dioder (typ 1N4003 eller liknande åt det håll som ritningen visar) samtidigt som du kollar vad du får för ström genom sluttrissorna.
Du bör säkert ha 2 - 3 volt mellan basarna på drivtrissorna för att slippa klass B.

Om du vill ha en koppling som är justerbar kan du "zenerkoppla" en transistor. Det blir två motstånd en pot och en konding samt en transistor som enkelt ersätter din diod. Hela kopplingen är enkel att bygga runt poten.

Om du vill studera slutstegen närmare rekommenderas "Analoga kretsar" utgiven av Liber förlag (9789147 018444) där nästan ett identiskt slutsteg används som exempel.

[Kjell_Kranzberg]

Det kan nu vara så att den är felritad, men det kollar du enkelt genom att mäta spänningen över dioden.

Jag mäter upp 2,1 V över dioden.
Felritad alltså?
Tack för tipset på boken. Den ska jag skaffa via biblioteket.
M v h

[snubber]

Jag mäter upp 2,1 V över dioden.

Testa med att lägga till en extra diod i serie med den första så du höjer spänningen till 2.1 + 0.6 = 2.7 V. Samtidigt kollar du kollektorströmmen till en av slutrissorna. Blir det någon värme i sluttrissorna i tomgång? Med en extra diod bör du märka en tydlig skillnad i tomgångsvärme.

[Kjell_Kranzberg]

Jag mäter upp 2,1 V över dioden.

Testa med att lägga till en extra diod i serie med den första så du höjer spänningen till 2.1 + 0.6 = 2.7 V. Samtidigt kollar du kollektorströmmen till en av slutrissorna. Blir det någon värme i sluttrissorna i tomgång? Med en extra diod bör du märka en tydlig skillnad i tomgångsvärme.

Tack Leif!

En zenerdiod eller en 1N4003?

Det finns redan plats på kortet i form av ledningbanor och hål för tre dioder i serie.

Men... Jag har jämfört kopplingsschemat med kortet. På kortet har
R 137 och dioden bytt plats med varandra. Betydelsefullt?
Den tryckta diodsymbolen på kortet är vänd åt samma håll som på schemat.
Diodens vita band är vänt så att det stämmer överens med diodsymbolens streck.

[Svante]

Mm, nu vill det till att det finns termisk koppling mellan diod (-erna) och kyflänsen om man börjar labba med tomgångsströmmen. Det är ju så att framspänningsfallet sjunker med ökande temperatur. Om trissorna blir varma utan att dioderna blir det så kommer tomgångsströmmen att öka och då ökar värmeutvecklingen ytterligare.

Här finns det risk att det skenar om det inte finns god termisk kontakt mellan trissor och dioder.

[snubber]

En zenerdiod eller en 1N4003?
På kortet har R137 och dioden bytt plats med varandra. Betydelsefullt?
Den tryckta diodsymbolen på kortet är vänd åt samma håll som på schemat.
Diodens vita band är vänt så att det stämmer överens med diodsymbolens streck.

1N4003 eller motsvarande funkar bra, som schemat är ritat skulle jag vilja vända dioden om för att utnyttja zenereffekten, det viktiga är att du ser att viloströmmen ökar genom sluttrissorna. Ordningen på komponenterna är inte viktig, men det bör finnas en termisk koppling mellan kylflänsen och dioden/dioderna för att undvika lavineffekter, men under labbandet är det initialt inte viktigt då du säkert har god koll på ev värmeutveckling.

Jag vet inte vad du har för labmöjligheter, men om du har tillgång till ett strömbegränsat aggregat så kan det vara praktiskt ifall du får en väldigt hög drivström. Det finns ingen resistans i serie med emittrarna, normalt sätter man en liten resistans där för att jämna ut termiska effekter och slippa matchning. Annars matar likriktare och elyter allt vad de kan. Och det finns en del joule i lytarna som kan ställa till det om du inte har koll på drivströmmen.

Jag hade en förstärkare med i stort sätt identisk uppbyggnad där jag höjde strömmen till över 0.5 A innan jag blev nöjd med ljudet, mao körde jag slutsteget i klass A större delen. (varmt blev det oxo)

[Kjell_Kranzberg]

Tack Svante och Leif för hjälp och tips.

Nästa steg blir att studera boken du rekommenderade, Leif.
Seriemotstånd på effekttrissornas emittrar: Ja, det har jag undrat över varför sådana inte finns där. 0,33 ohm kanske är ett vettigt värde.
Likaså har jag undrat över varför zenerdioden inte sitter på kylelementet i 2235:an. I andra kopplingar jag studerat gör den det.
Men stärkaren får spela som den är ett tag till. Först ska boken läsas.

[Svante]

Tack Svante och Leif för hjälp och tips.

Nästa steg blir att studera boken du rekommenderade, Leif.
Seriemotstånd på effekttrissornas emittrar: Ja, det har jag undrat över varför sådana inte finns där. 0,33 ohm kanske är ett vettigt värde.
Likaså har jag undrat över varför zenerdioden inte sitter på kylelementet i 2235:an. I andra kopplingar jag studerat gör den det.
Men stärkaren får spela som den är ett tag till. Först ska boken läsas.

Alltså, behovet av termisk koppling ökar med tomgångsströmmen. Det kan tänkas att tomgångsströmmen är så låg att det inte skenar, men att man skulle minska distorsionen genom att höja den. Då skulle förmodligen god termisk koppling vara ett måste.

[Kjell_Kranzberg]

Tack för all hjläp.
Jag har beställt boken. Kommer väl snart hoppas jag. Innan dess ska jag köpa dioder som Leif föreslog, och löda in dem.
M v h