Re: projekt snömannen. Provisorisk dämpning.

[landa]

Fick tack vare en trevlig forummedlem (och lite bytesaffär) så fick jag mina händer på fyra isophon psl 245/35 med alnicomagneter. Vad kan man göra av dessa?

Svårt att hitta tsparametrar på dessa. Isophon själva ger inte ut så mycket info. Tror mig hittat lite mätvärden på 8ohmaren som borde vara snarlik:
http://www.hifi-forum.de/viewthread-159-5966.htm

[landa]

Har börjat fundera/simulera lite. Eftersom det är en konformad bas så undrade jag om inte en waveguide i samma storlek borde ge samma spridning? Så beställde en Dayton audio H10RW.

http://www.daytonaudio.com/index.php/h1 ... eaded.html

Finns lite mätningar bl.a. här:

http://www.diyaudio.com/forums/multi-wa ... -list.html

Dock enbart med jbl selenium.

[landa]

När det gäller diskant så har jag letat lite på mina hyllor och hittat ett par ss 2604/830002 (pk). Får duga tills vidare. Men är öppen för förslag.

[landa]

Då angående Låda vad tänker jag mig?

Alternativ 1:
En 35litersbasreflex verkar vara ett säkert kort. Avstämd till ca 30 hz och delning vid ca 3500 hz. Ingen djupbas direkt.



Alternativ 2:
En väldigt amphioninspirerad låda. Drygt 20 liter, samma avstämning och delning. Tappar förvånansvärt lite bas. Kommer dock behöva en subwoofer.



Alternativ 3:
Tveksamt om de ens kommer få komma in i vardagsrummet. Ca 35 liter men med två basar. Sluten med rejäl LT (gillar hur den snyggar upp fasen men är lite nervös för disten).

[Perfector]

Då angående Låda vad tänker jag mig?

Alternativ 1:
En 35litersbasreflex verkar vara ett säkert kort. Avstämd till ca 30 hz och delning vid ca 3500 hz. Ingen djupbas direkt.

[ Bild ]

Alternativ 2:
En väldigt amphioninspirerad låda. Drygt 20 liter, samma avstämning och delning. Tappar förvånansvärt lite bas. Kommer dock behöva en subwoofer.

[ Bild ]

Alternativ 3:
Tveksamt om de ens kommer få komma in i vardagsrummet. Ca 35 liter men med två basar. Sluten med rejäl LT (gillar hur den snyggar upp fasen men är lite nervös för disten).

[ Bild ]

Den kan nog köras med så liten låda, men 10" och 60 liter är alldeles underbart.
Jag är ju en lådgubbe så jag föreslår följande
topp/botten 290 x 290 mm på 22 spån eller mdf
Fram bak 290x870 mm
Sidostycken 290x 914 mm
Topp och botten sänks in i sidorna och bakstycke samt front i ramen
Röret jag använde 80 x 189 mm innermått och total längd.
Profilskum i lådan bakstycke samt väggar och topp/botten
Visst blir den stor, men ack så vackert den låter.
Edit:
Om du sedan gör en 3'e likadan låda med 2 basar i så får du ju möjlighet att balansera ljudet efter tycke och smak.

[landa]

Amphion (som jag är väldigt inspirerad av) brukar ju säga att man ska dela under 3 eller över 5. Fördelen med det här projektet är ju att man kan välja delningsfrekvens rätt fritt. Var ska den ligga?

[landa]

Perfectorsförslag simulerat:

[Perfector]

Amphion (som jag är väldigt inspirerad av) brukar ju säga att man ska dela under 3 eller över 5. Fördelen med det här projektet är ju att man kan välja delningsfrekvens rätt fritt. Var ska den ligga?

Om jag får ha en åsikt så 2kHz 6/12 db oktav
Det finns ju diskanter som är märkta 100 watt i system vid 2000 så det är ingen omöjlighet.
Mitt favvismärke har ju 2
DT-254 och DT-280. Den senare med en dämpad platta för mjukt och fint ljud.
Sen är det en fråga om att dämpa till lagom nivå.

[landa]

Waveguiden gör det ju möjligt att dela lågt. Men är det behövligt med den här basen?

[Perfector]

Waveguiden gör det ju möjligt att dela lågt. Men är det behövligt med den här basen?

10" får en konstig ljudkurva runt 3000 då den börjar låta som en bredkäftad groda.
DVS. mellanregistret börjar låta pregnant
I så fall rekommenderar jag en 3-vägare med en 5" mellan och delning 700/3000 eller 500/4500 16/12 dB oktav

[harpan57]

spännande konversation... jag följer den

själv använder jag 2 x 8" PSL203/50 i 60 liter portad låda med en SEAS H534 djupbas så det räcker
samt i Supreme 28 8" PSL 203/50 med diskant SEAS H534
samt en 12" PSL 300/50 i 100 liter (3-vägs KM13/150 samt SEAS H534 ) portad låda
samt i Supreme 46 en 10" PSL 245/50 i 36 liter (3-vägs original isophon alla element KM11/150 samt diskant textil kk10 ) portad låda
samt i Supreme 54 en 10" Isophon PSL 245/50 , 3-vägs ca 54 liter , Visaton mellan G50 ? samt Visaton DSM 25 FFL , portad låda

det blir ett sista Project a 120 liter 3-vägs, 12" PSL 300/50 + PSL170/30 (egen låda 20 lit i lådan) samt diskant Seas H534
samt en Supreme 64 12" PSL 300/50 , 3vägs med PSL KM11/150 samt nån fin diskant...

Supremehögtalarna från den tiden har gummiupphängda bafflar och är ofta bestyckade med Isophon- element.

vad tror Perfector om det ?


/Harpan57

[Perfector]

spännande konversation... jag följer den

själv använder jag 2 x 8" PSL203/50 i 60 liter portad låda med en SEAS H534 djupbas så det räcker
samt i Supreme 28 8" PSL 203/50 med diskant SEAS H534
samt en 12" PSL 300/50 i 100 liter (3-vägs KM13/150 samt SEAS H534 ) portad låda
samt i Supreme 46 en 10" PSL 245/50 i 36 liter (3-vägs original isophon alla element KM11/150 samt diskant textil kk10 ) portad låda
samt i Supreme 54 en 10" Isophon PSL 245/50 , 3-vägs ca 54 liter , Visaton mellan G50 ? samt Visaton DSM 25 FFL , portad låda

det blir ett sista Project a 120 liter 3-vägs, 12" PSL 300/50 + PSL170/30 (egen låda 20 lit i lådan) samt diskant Seas H534
samt en Supreme 64 12" PSL 300/50 , 3vägs med PSL KM11/150 samt nån fin diskant...

Supremehögtalarna från den tiden har gummiupphängda bafflar och är ofta bestyckade med Isophon- element.

vad tror Perfector om det ?


/Harpan57

Han ryser av välbehag

[landa]

Nästa steg för mig blir att mäta upp elementen. Har bögjat snickra på en låda.

[Perfector]

Kan vara värt att beakta att talspolen löper i en "grav" som har en mässingsbotten.
Det gör att det går att kröka talspolen om man är oförsiktig.
Ett resultat av alnicomagnetens utformning.

[landa]

Och där dog min överhandsfräs, suck. Mitt i fräsandet för hålet i provlådan.

[Perfector]

Lagen om alltings jävlighet mao.

[landa]

En kaffe och ett par svordomar senare så hoppar den igång igen...

[landa]

Det blev en mätlåda om allt går som det ska hoppas jag få den uppmätt under veckan.

[Perfector]

Det blev en mätlåda om allt går som det ska hoppas jag få den uppmätt under veckan.

[ Bild ]

Vilken nostalgikick jag får av att se ett isophonelement igen.
Är det med tyg eller gummikant?

[landa]

Tygkant.

[Perfector]

Tygkant.

PSL 245/35 mao.

[landa]

Kapp!

[Perfector]

Om du skulle vilja prova basreflex med Isophon så kom ihåg att dom säger klart och tydligt att deras element inte är lämpade för det, beroende på den magnetkonstruktion dom använder som gör att talspolen kan bottna och skadas.
Det är bla. det som gjort att jag arbetade fram den sk. belastningskaraktären för att styra elementet genom ökande belastning vid låga frekvenser nära effekttåligheten.
Korgens ytterdiameter genom pi gånger 2.36 ger diameter och längd för att uppnå det
Det skadar inte att prova och se om det stämmer

[landa]

Alltså 10x3.14x2.36 i det här fallet? Ungefär 74? I mina simuleringar har jag beräknat 64. Inte jättelångt ifrån.

[Perfector]

Alltså 10x3.14x2.36 i det här fallet? Ungefär 74? I mina simuleringar har jag beräknat 64. Inte jättelångt ifrån.

Nu tappade du bort mig.
245mm diameter korg genom Pi x 2.36 = 80 x 189 idealt.
Det belastar konen med en "luftfjäder" som då styr allt hårdare ju lägre frekvens och högre effekt.

[landa]

Då missförstid jag.

[landa]

80x189 blir en avstämning på ca 40 Hz. Det är nog ungefär det jag siktar på.

[Perfector]

80x189 blir en avstämning på ca 40 Hz. Det är nog ungefär det jag siktar på.

Hur många liter är testlådan på?
60 liter är optimalt efter vad jag har kommit fram till.

[Prozac]

Om du skulle vilja prova basreflex med Isophon så kom ihåg att dom säger klart och ......
Korgens ytterdiameter genom pi gånger 2.36 ger diameter och längd för
att uppnå det
Det skadar inte att prova och se om det stämmer

Korgens ? Du menar konens ytterdiameter? Korgens bredd kan knappast spela avgörande roll..

[Perfector]

Om du skulle vilja prova basreflex med Isophon så kom ihåg att dom säger klart och ......
Korgens ytterdiameter genom pi gånger 2.36 ger diameter och längd för
att uppnå det
Det skadar inte att prova och se om det stämmer

Korgens ? Du menar konens ytterdiameter? Korgens bredd kan knappast spela avgörande roll..

Han frågar, jag svarar.
förklaringen finns i en tråd kallad ett försök att förklara, snälla skjut mig inte för det.
Läs där så slipper vi den diskussionen på fel plats
Tack.

[Prozac]

Om du skulle vilja prova basreflex med Isophon så kom ihåg att dom säger klart och ......
Korgens ytterdiameter genom pi gånger 2.36 ger diameter och längd för
att uppnå det
Det skadar inte att prova och se om det stämmer

Korgens ? Du menar konens ytterdiameter? Korgens bredd kan knappast spela avgörande roll..

Han frågar, jag svarar.
förklaringen finns i en tråd kallad ett försök att förklara, snälla skjut mig inte för det.
Läs där så slipper vi den diskussionen på fel plats
Tack.

Ok, ingen ska skjuta dig...

Kan du kort nämna hur just korgens bredd påverkar? Det är ett råd du gav i denna tråd och då hör det väl hemma här med en kort förklaring?

Lådan verkar avstämd till ca 40 Hz, inget hokuspokus med det.

[chrisss]

Om du skulle vilja prova basreflex med Isophon så kom ihåg att dom säger klart och ......
Korgens ytterdiameter genom pi gånger 2.36 ger diameter och längd för
att uppnå det
Det skadar inte att prova och se om det stämmer

Korgens ? Du menar konens ytterdiameter? Korgens bredd kan knappast spela avgörande roll..

Du har rätt. Korgens ytterdiameter spelar ingen roll.

Den dumregeln är sällsynt dålig.
Det finns ingen som helst förankring i de fysikaliska sambanden som styr en dimensionering av en låda.

Rent statistisk finns det fall där man har tur och tumregeln råkar stämma hyfsat med Perfectors
dimensioneringsprincip men varför chansa när det är relativt lätt att göra rätt?

OBS! En basreflexkonstruktion är ganska kinkig. Bör ej byggas blint enbart utifrån beräkningar utan mätningar.

[landa]

Tror perfector har redogjort för hur han tänker i någon annan tråd. Paa hjälp?

[landa]

Ska dessutom påpeka att detta är en mätlåda inte en testlåda. Den är med andra ord enbart tänkt att användas för att mäta upp t/s på elementet.

[Almen]

Tror perfector har redogjort för hur han tänker i någon annan tråd. Paa hjälp?

Ett försök att förklara, snälla skjut mig inte för det.

[Prozac]

Tror perfector har redogjort för hur han tänker i någon annan tråd. Paa hjälp?

Ett försök att förklara, snälla skjut mig inte för det.

Tack för länken. Tråden verkade dock spåra ur och Perfector nämnde själv på slutet att den var död. Sammanfattningsvis blev det min förståelse att vid tidigare konstruktioner (70-80-tal) stämdes olika lådor och element av till 40hz. På basis av detta drogs det slutsatser kring elementens korgstorlekar och hur de förhöll sig till BR-portarnas längd/diameter. En slags egna tumregler. Dessa tumregler är vad Perfector tipsar om.

[Perfector]

Tror perfector har redogjort för hur han tänker i någon annan tråd. Paa hjälp?

Ett försök att förklara, snälla skjut mig inte för det.

Tack för länken. Tråden verkade dock spåra ur och Perfector nämnde själv på slutet att den var död. Sammanfattningsvis blev det min förståelse att vid tidigare konstruktioner (70-80-tal) stämdes olika lådor och element av till 40hz. På basis av detta drogs det slutsatser kring elementens korgstorlekar och hur de förhöll sig till BR-portarnas längd/diameter. En slags egna tumregler. Dessa tumregler är vad Perfector tipsar om.

Delvis rätt där.
Tanken var annars att man gör ett hål så stort att det inte pumpar luft och låter illa vid låg frekvens och hög belastning.
Därefter "belastar" man konen mot den luftmassa som finns i röret och är en naturligt tröghet (inertia) för att styra elementet allt mer vid lägre frekvenser och högre effekt.
Om man då försöker göra en formel att använda till vilket element som helst så slutade det med en delning av elementkorgens ytterdiameter med 3.14 som blev innerdiameter på röret.
Intonering med 2 i varandra skjutbara rör gav delning på längden mot diametern till 2.36
Alltså elementdiameter i mm / 3.14 * 2.36 = rördiameter * längd som sedan kan flyttas från låda till annan låda och belastningen mot konen stämmer tills man hamnar över eller under ett krisvärde.
Dvs. man får vid för liten lådvolym allt längre rör och vid för stor ett allt kortare rör för att bibehålla karaktären av belastning.
Det stämmer så man blir "förbannad"
15" i 160 liter med intonering gav 110 mm diameter och 260 mm längd.
Att räkna gav 259.6 mm längd på röret.
Där och då bestämde jag mig för att sluta mäta och bara räkna och applicera rör efter det.
Jag vet inte om nån kan förstå hur det funkar, men där är det i alla fall.

[Nattlorden]

Hur fungerar det om man gör en meter stor korg med ett 8" element i mitten? Vill du fortfarande använda metern i formlen?

[Perfector]

Hur fungerar det om man gör en meter stor korg med ett 8" element i mitten? Vill du fortfarande använda metern i formlen?

Den frågan hör hemma i blandaren och får inget svar av mig.

[AndreasArvidsson]

Tumregler för avstämning av basreflexlådor är dumt i sig, men en som baseras på korgens ytterdiameter Ja mycket skall man se

[Perfector]

Tumregler för avstämning av basreflexlådor är dumt i sig, men en som baseras på korgens ytterdiameter Ja mycket skall man se

Jag var ju tvungen att mäta efter en måttstock så jag slapp borra hål och prova för varje element jag använde, och det stämmer så bra att jag använde merparten av HiFi-Kit's element med bravur.
Jag har även byggt med Monacors element upp till 19½" efter den principen och det har aldrig felat mig.
Att det verkar avigt kan jag förstå, men det fungerar och då blir allt annat av sekunda natur.
I alla fall för mig.

[Prozac]

Tumregler för avstämning av basreflexlådor är dumt i sig, men en som baseras på korgens ytterdiameter Ja mycket skall man se

Jag var ju tvungen att mäta efter en måttstock så jag slapp borra hål och prova för varje element jag använde, och det stämmer så bra att jag använde merparten av HiFi-Kit's element med bravur.
Jag har även byggt med Monacors element upp till 19½" efter den principen och det har aldrig felat mig.
Att det verkar avigt kan jag förstå, men det fungerar och då blir allt annat av sekunda natur.
I alla fall för mig.

Javisst, funkar det för dig så ok, finemang! Vill du stämma av till ca 40hz så går det förmodligen bra även på detta sätt (har inte testat). För egen del gör jag hellre på andra sätt. Har du själv testat din metod mot de resultat samma låd o rördimensioner ger i ett program som tex basta /winisd etc? Det skulle vara intressant att veta om det finns tillfällen när det blir skillnader eller om en graf av avstämningen ger en bättre bild?

[Perfector]

Tumregler för avstämning av basreflexlådor är dumt i sig, men en som baseras på korgens ytterdiameter Ja mycket skall man se

Jag var ju tvungen att mäta efter en måttstock så jag slapp borra hål och prova för varje element jag använde, och det stämmer så bra att jag använde merparten av HiFi-Kit's element med bravur.
Jag har även byggt med Monacors element upp till 19½" efter den principen och det har aldrig felat mig.
Att det verkar avigt kan jag förstå, men det fungerar och då blir allt annat av sekunda natur.
I alla fall för mig.

Javisst, funkar det för dig så ok, finemang! Vill du stämma av till ca 40hz så går det förmodligen bra även på detta sätt (har inte testat). För egen del gör jag hellre på andra sätt. Har du själv testat din metod mot de resultat samma låd o rördimensioner ger i ett program som tex basta /winisd etc? Det skulle vara intressant att veta om det finns tillfällen när det blir skillnader eller om en graf av avstämningen ger en bättre bild?

Monacor's CAAD 4.2 använde jag i många år, och före den Ver 2.0.
Sören nörby från Danmark gjorde programmet och det visar att jag får exakt vad jag vill ha.
Det har även gjort ordentliga mätningar på HiFi-Connection i Mälarhöjden så jag har koll på läget om man säger.
På SAS Radison i malmö skrämde jag skiten ur personalen när jag från 3'e våningen spelade så dom både hörde och kände trycket från en helikopter som gör en lågsniffning förbi mikrofonerna nere i foaje'n, något dom inte hört förut då lokalerna på det planet låg i en sidokorridor som normalt är helt avskild från resten av hotellet. Tom killarna från Infinty kom och undrade vad som kunde låta på det sättet. Och stämma till 40 hz, var kommer det ifrån?
Avstämningen är ju beroende på volymen i lådan så ju större låda desto lägre avstämning.
Men jag har aldrig jobbat mot en avstämning utan enbart mot belastningskaraktären för att styra elementet så att det håller för mycket mer effekt än det är angivet att tåla utan att bottna.
Men nu invaderar vi Landas tråd och det är fel.
Läs den andra tråden på temat, där står allt utförligt.

[Prozac]

Jag var ju tvungen att mäta efter en måttstock så jag slapp borra hål och prova för varje element jag använde, och det stämmer så bra att jag använde merparten av HiFi-Kit's element med bravur.
Jag har även byggt med Monacors element upp till 19½" efter den principen och det har aldrig felat mig.
Att det verkar avigt kan jag förstå, men det fungerar och då blir allt annat av sekunda natur.
I alla fall för mig.

Javisst, funkar det för dig så ok, finemang! Vill du stämma av till ca 40hz så går det förmodligen bra även på detta sätt (har inte testat). För egen del gör jag hellre på andra sätt. Har du själv testat din metod mot de resultat samma låd o rördimensioner ger i ett program som tex basta /winisd etc? Det skulle vara intressant att veta om det finns tillfällen när det blir skillnader eller om en graf av avstämningen ger en bättre bild?

Monacor's CAAD 4.2 använde jag i många år, och före den Ver 2.0.
Sören nörby från Danmark gjorde programmet och det visar att jag får exakt vad jag vill ha.
Det har även gjort ordentliga mätningar på HiFi-Connection i Mälarhöjden så jag har koll på läget om man säger.
På SAS Radison i malmö skrämde jag skiten ur personalen när jag från 3'e våningen spelade så dom både hörde och kände trycket från en helikopter som gör en lågsniffning förbi mikrofonerna nere i foaje'n, något dom inte hört förut då lokalerna på det planet låg i en sidokorridor som normalt är helt avskild från resten av hotellet. Tom killarna från Infinty kom och undrade vad som kunde låta på det sättet. Och stämma till 40 hz, var kommer det ifrån?
Avstämningen är ju beroende på volymen i lådan så ju större låda desto lägre avstämning.
Men jag har aldrig jobbat mot en avstämning utan enbart mot belastningskaraktären för att styra elementet så att det håller för mycket mer effekt än det är angivet att tåla utan att bottna.
Men nu invaderar vi Landas tråd och det är fel.
Läs den andra tråden på temat, där står allt utförligt.

Det med 40hz kommer ifrån att du använde en tongenerator med 40hz för att hitta rörelseminima hos konen vilket du skrev om i första inlägget i länkad tråd. Men du kanske använde olika frekvenser för olika element (pga deras egenskaper)? -Då har du förmodligen stämt av lådorna till dessa olika frekvenser.

[Nattlorden]

Hur fungerar det om man gör en meter stor korg med ett 8" element i mitten? Vill du fortfarande använda metern i formlen?

Den frågan hör hemma i blandaren och får inget svar av mig.

Så du insåg alltså att din regel inte fungerar - eftersom det inte är korgen som har någon funktion. Ytterdiameter på surround plus en tum skulle väl ge samma siffra men ha mer koppling till verkligheten däremot.

[Perfector]

Hur fungerar det om man gör en meter stor korg med ett 8" element i mitten? Vill du fortfarande använda metern i formlen?

Den frågan hör hemma i blandaren och får inget svar av mig.

Så du insåg alltså att din regel inte fungerar - eftersom det inte är korgen som har någon funktion. Ytterdiameter på surround plus en tum skulle väl ge samma siffra men ha mer koppling till verkligheten däremot.

Din fråga är bara dum, ingen gör en så stor korg till en 8"
Du vill bara hälla sand i tråden.
Gör det nån annan stans är du snäll

[Perfector]

Javisst, funkar det för dig så ok, finemang! Vill du stämma av till ca 40hz så går det förmodligen bra även på detta sätt (har inte testat). För egen del gör jag hellre på andra sätt. Har du själv testat din metod mot de resultat samma låd o rördimensioner ger i ett program som tex basta /winisd etc? Det skulle vara intressant att veta om det finns tillfällen när det blir skillnader eller om en graf av avstämningen ger en bättre bild?

Monacor's CAAD 4.2 använde jag i många år, och före den Ver 2.0.
Sören nörby från Danmark gjorde programmet och det visar att jag får exakt vad jag vill ha.
Det har även gjort ordentliga mätningar på HiFi-Connection i Mälarhöjden så jag har koll på läget om man säger.
På SAS Radison i malmö skrämde jag skiten ur personalen när jag från 3'e våningen spelade så dom både hörde och kände trycket från en helikopter som gör en lågsniffning förbi mikrofonerna nere i foaje'n, något dom inte hört förut då lokalerna på det planet låg i en sidokorridor som normalt är helt avskild från resten av hotellet. Tom killarna från Infinty kom och undrade vad som kunde låta på det sättet. Och stämma till 40 hz, var kommer det ifrån?
Avstämningen är ju beroende på volymen i lådan så ju större låda desto lägre avstämning.
Men jag har aldrig jobbat mot en avstämning utan enbart mot belastningskaraktären för att styra elementet så att det håller för mycket mer effekt än det är angivet att tåla utan att bottna.
Men nu invaderar vi Landas tråd och det är fel.
Läs den andra tråden på temat, där står allt utförligt.

Det med 40hz kommer ifrån att du använde en tongenerator med 40hz för att hitta rörelseminima hos konen vilket du skrev om i första inlägget i länkad tråd. Men du kanske använde olika frekvenser för olika element (pga deras egenskaper)? -Då har du förmodligen stämt av lådorna till dessa olika frekvenser.

Alldeles riktigt.
Naturligtvis är det elementets resonansfrekvens som bestämmer hur det blir.

[Nattlorden]

Den frågan hör hemma i blandaren och får inget svar av mig.

Så du insåg alltså att din regel inte fungerar - eftersom det inte är korgen som har någon funktion. Ytterdiameter på surround plus en tum skulle väl ge samma siffra men ha mer koppling till verkligheten däremot.

Din fråga är bara dum, ingen gör en så stor korg till en 8"
Du vill bara hälla sand i tråden.
Gör det nån annan stans är du snäll

Nej, ibland måste man testa extremfall för att det skall bli tydligt vad som har betydelse och vad som bara har varit tur att det stämt hyffsat. Korgen har ingen som helst akustiskt aktiv funktion, så att dimensionera efter den med en chansning att den ungefärligen följer konens storlek är bara dumt, när du lika gärna skulle kunna basera sig på ett relevant mått. Jag är varken den förste eller den siste som säger det till dig. Extremfall taget på andra hållet: Hur skulle du designa om det inte fanns en korg (vilket är fullt möjligt)?

[Perfector]

Så du insåg alltså att din regel inte fungerar - eftersom det inte är korgen som har någon funktion. Ytterdiameter på surround plus en tum skulle väl ge samma siffra men ha mer koppling till verkligheten däremot.

Din fråga är bara dum, ingen gör en så stor korg till en 8"
Du vill bara hälla sand i tråden.
Gör det nån annan stans är du snäll

Nej, ibland måste man testa extremfall för att det skall bli tydligt vad som har betydelse och vad som bara har varit tur att det stämt hyffsat. Korgen har ingen som helst akustiskt aktiv funktion, så att dimensionera efter den med en chansning att den ungefärligen följer konens storlek är bara dumt, när du lika gärna skulle kunna basera sig på ett relevant mått. Jag är varken den förste eller den siste som säger det till dig. Extremfall taget på andra hållet: Hur skulle du designa om det inte fanns en korg (vilket är fullt möjligt)?

Du vrider vatten ur en sten.
Men det är ditt sätt att argumentera.
Att det blev korgen är för att det skulle gå att hitta en formel som kunde användas oavsett elementstorlek.
Att måtta efter konen funkade inte då det gav olika värden .
Att mäta innanför eller utanför upphägningen funkade inte heller av samma orsak.
När jag tog korgens ytterdiameter så föll bitarna på plats.
Naturligtvis hade jag svårt att tro att det kunde vara så enkelt, därför testade jag i flera år att mäta/räkna och fick alltid samma resultat.
Det fungerar felfritt och då tycker jag att det är rimligt att använda det som en formel precis som vilken annan formel som helst.
Se'n kan du fortsätta att vrida ur stenen så mycket du vill.
Principen är riktig och har aldrig gett fel slutresultat.

[Nattlorden]

Att det blev korgen är för att det skulle gå att hitta en formel som kunde användas oavsett elementstorlek.
Att måtta efter konen funkade inte då det gav olika värden .
Att mäta innanför eller utanför upphägningen funkade inte heller av samma orsak.
När jag tog korgens ytterdiameter så föll bitarna på plats.
Naturligtvis hade jag svårt att tro att det kunde vara så enkelt, därför testade jag i flera år att mäta/räkna och fick alltid samma resultat.
Det fungerar felfritt och då tycker jag att det är rimligt att använda det som en formel precis som vilken annan formel som helst.
Se'n kan du fortsätta att vrida ur stenen så mycket du vill.
Principen är riktig och har aldrig gett fel slutresultat.

Uppenbarligen så kan man inte vara tillräckligt övertydlig för att du skall fatta.

HUR DIMENSIONERAR DU OM ELEMENTET SAKNAR KORG? (t.ex. ett fyrkantigt planarelement)

Eller hur dimensionerar du för:

[Perfector]

Att det blev korgen är för att det skulle gå att hitta en formel som kunde användas oavsett elementstorlek.
Att måtta efter konen funkade inte då det gav olika värden .
Att mäta innanför eller utanför upphägningen funkade inte heller av samma orsak.
När jag tog korgens ytterdiameter så föll bitarna på plats.
Naturligtvis hade jag svårt att tro att det kunde vara så enkelt, därför testade jag i flera år att mäta/räkna och fick alltid samma resultat.
Det fungerar felfritt och då tycker jag att det är rimligt att använda det som en formel precis som vilken annan formel som helst.
Se'n kan du fortsätta att vrida ur stenen så mycket du vill.
Principen är riktig och har aldrig gett fel slutresultat.

Uppenbarligen så kan man inte vara tillräckligt övertydlig för att du skall fatta.

HUR DIMENSIONERAR DU OM ELEMENTET SAKNAR KORG? (t.ex. ett fyrkantigt planarelement)

Eller hur dimensionerar du för:
[ Bild ]

det där kan man räkna om till en cirkel, i alla fall kan jag det.
Och sedan går man därifrån.

[Nattlorden]

det där kan man räkna om till en cirkel, i alla fall kan jag det.
Och sedan går man därifrån.

okej... Vad får du för korgdiameter till din formel på ett korglöst planarelement med aktiv yta på 25x25cm ?

[Perfector]

Nu får du ge dig.
Det är 14 år sedan jag slutade bygga och räkna på högtalare.
Jag tänker inte börja om bara för att du har en dålig dag.
Det jag vet det vet jag och det fortsätter jag att dela med mig av.
Om du inte gillar det så ger jag dig samma råd du har gett andra.
Hitta en annan tråd att bevaka och lämna den här till dom som har nå'n glädje och nytta av den.

[Nattlorden]

Jag har ingen dålig dag. Det är en alldeles underbar onsdag.
Det har varit ren konsumentupplysning till de som funderat på att följa dina råd eller inte, och naturligtvis behövde det vara i samma tråd som råden.

[Perfector]

Jag har ingen dålig dag. Det är en alldeles underbar onsdag.
Det har varit ren konsumentupplysning till de som funderat på att följa dina råd eller inte, och naturligtvis behövde det vara i samma tråd som råden.

Mina råd är baserade på faktiska realiteter.
Dom fungerar klanderfritt och jag kommer fortsätta att bidra där jag kan.
Simuleringar är bara simuleringar.
Praktiska försök är praktiska och reella.
Nu obevakar jag tråden då det bara blir tjafs i den.
Om Landa vill att jag skall bidra med något mer så vet han min E-post .

[Prozac]

Monacor's CAAD 4.2 använde jag i många år, och före den Ver 2.0.
Sören nörby från Danmark gjorde programmet och det visar att jag får exakt vad jag vill ha.
Det har även gjort ordentliga mätningar på HiFi-Connection i Mälarhöjden så jag har koll på läget om man säger.
På SAS Radison i malmö skrämde jag skiten ur personalen när jag från 3'e våningen spelade så dom både hörde och kände trycket från en helikopter som gör en lågsniffning förbi mikrofonerna nere i foaje'n, något dom inte hört förut då lokalerna på det planet låg i en sidokorridor som normalt är helt avskild från resten av hotellet. Tom killarna från Infinty kom och undrade vad som kunde låta på det sättet. Och stämma till 40 hz, var kommer det ifrån?
Avstämningen är ju beroende på volymen i lådan så ju större låda desto lägre avstämning.
Men jag har aldrig jobbat mot en avstämning utan enbart mot belastningskaraktären för att styra elementet så att det håller för mycket mer effekt än det är angivet att tåla utan att bottna.
Men nu invaderar vi Landas tråd och det är fel.
Läs den andra tråden på temat, där står allt utförligt.

Det med 40hz kommer ifrån att du använde en tongenerator med 40hz för att hitta rörelseminima hos konen vilket du skrev om i första inlägget i länkad tråd. Men du kanske använde olika frekvenser för olika element (pga deras egenskaper)? -Då har du förmodligen stämt av lådorna till dessa olika frekvenser.

Alldeles riktigt.
Naturligtvis är det elementets resonansfrekvens som bestämmer hur det blir.

Nja, jag menade att du kanske använde olika "intoneringsfrekvenser" pga olika elementegenskaper/lådor vilket då gör att lådans avstämning hamnar olika. Avstämningsfrekvensen hos en BR-låda är en funktion av lådans storlek och dimensioneringen av BR-röret. Sedan kommer olika element att ge olika baskurvor i samma låda pga olika elementegenskaper.

[landa]

En första mätning med elementet i ostadgad 12 mms låda.

[landa]

Samt en simulering i basta hur mätningen borde se ut.

[Perfector]

En första mätning med elementet i ostadgad 12 mms låda.

[ Bild ]

Blir lätt konfunderad här, 12 mm låda?
19 eller 22 skulle vara mycket bättre och stadigare.
Varför så tunt material?

[landa]

Kan vara en noggrann studie av hur de stora brittiska firmorna (spendor, harbeth o. s.v.) gjorde på 70talet.



Eller så kan det vara att jag hade det liggande hemma.

[Perfector]

Kan vara en noggrann studio av hur de stora brittiska firmorna (spendor, harbeth ö.s.v.) gjorde på 70talet.



Eller så kan det vars att jag hade det liggande hemma.

Fniss

[Perfector]

Om du har mycket 12 mm material som kan du göra en sandwich av dubbla lager och få en ruggigt stadig låda ju.
Då kanske den mäter annorlunda.

[landa]

Tanken är redan tänkt men det blir nog 10 mm.

[landa]

Kommer experimentera med en sandwich bestående av mdf och en elastisk fog emellan. Qaccoustics och några andra företag verkar lyckats väldigt bra med det.

http://www.bostik.se/Products/Usage/Ass ... -cartridge

[landa]

En bild på något som kanske kommer användas i projektet.

[Perfector]

Jösses!
En waveguide av format minsann.
Kan jag fresta dig med tanken på löptidskorrigerad montering av diskanten?
Då accelererar allt ljud ut samtidigt från en punkt i djupled vilket gör en rackarns skillnad.

[landa]

Grundtanken är att det ska kompenseras i en minidsp. Men just nu är jag inte ens säker på att jag ska använda den här. Vill helst använda en softdome. Softdomes brukar ju inte gilla riktigt stora waveguides..

[Perfector]

Jag ser fram emot dina intryck av Isophonbasarna.

[landa]

Tror (läs hoppas) att eftersom vaweguiden är så djup så ska den inte behöva kompenseras alltför mycket.

[Perfector]

Tror (läs hoppas) att eftersom vaweguiden är så djup så ska den inte behöva kompenseras alltför mycket.

Bara den inte placerar diskantens främre polstycke för långt bak, det är ju lika illa som att ha den för långt framför basens dito.

[landa]

När det gäller sådant som tidskorrigeringar är det någon skillnad på alnicomagneter och vanliga?

[Perfector]

När det gäller sådant som tidskorrigeringar är det någon skillnad på alnicomagneter och vanliga?

Tror inte det, det är var den främre polplattan befinner sig.
Men det måste inte vara i plan med basen, den kan hamna lite framför om man räknar ut var i konen rörelsen sitter vid delning.
Bästa sättet är att hålla diskanten i handen och flytta den långsamt bakåt tills man hör att det blir en helhet.
Lite svårt att förklara, men jag tror du fattar.

[landa]

Det här projektet är inte nedlagt. I väntan på byggväder så funderas det. Just nu verkar den första testlådan blir en blandning av ob med vingar hbaffel eller kanske ska det beskrivas som en superleaky cardoid?

Någon form av flytande baffel blir det troligtvis med hjälp av lim samt lite dämppaneler.

[harpan57]

ett bra sätt att få flytande baffel är att lägga dit baffel med gummilist mot invändig trälist längs sidorna ..förankra sedan baffel med RAWL-nut /gummiexpander M5x40 runt om ca 8 st.
det var Åke Blom's lösning på Supreme-högtalarna ...mkt väl fungerande
Harpan57

[landa]

Då har det nästan hänt något.

Köpte ett par supreme 42 så jag fick lite mer basar.

[landa]

Diskanterna!

[landa]

En trevägare diskanten är r2604/833000. Basen isophon spl 245/35. Delningen sker vid 3200 och 500 hz. Ska drivas med Hypex active home moduler.Ca 35 liter avstämning till omkring 40 Hz.

[landa]

Så här simulerar basta det hela:

[NADifierad]

Det ser redan bra ut .
Är det samma ringradiator som såldes som Vifa, förr?

[landa]

Vet inte om det är samma ringradiator. Det får någon mer kunnig uttala sig om.

[NADifierad]

Vet inte om det är samma ringradiator. Det får någon mer kunnig uttala sig om.

Inte så viktigt egentligen .
Det var de dubbla magneterna som väckte min nyfikenhet...

[Cortado]

Vet inte om det är samma ringradiator. Det får någon mer kunnig uttala sig om.

Jo, det är det. Finns mätningar mellan gamla Vifa och Scan-Speaken i tråden om Fukdist. Det kanske kan vara en inspirerande tråd att läsa.

viewtopic.php?f=3&t=63950

[landa]

Tro mig den är läst.

[NADifierad]

Jag har en ensam Vifa liggande i skafferiet .
Funderar du på att utöka med en center, så hör av dig.
Du får den mot fraktkostnaden .

[landa]

Det är taget. Har sådana funderingar. Du har pm.

[landa]

Om inte annat så kan den ju användas till att labba lite med ett cardoid mellanregister. Simulerat nedan:

Gillar inte riktigt hur fasen ser ut kring 50 Hz men det är ju vid så låg utput att det kanske inte är relevant?

[landa]

Jag har en ensam Vifa liggande i skafferiet .
Funderar du på att utöka med en center, så hör av dig.
Du får den mot fraktkostnaden .

Nog för att mins element kan ligga på konstiga ställen...
Men skafferier?

[NADifierad]

Jag har en ensam Vifa liggande i skafferiet .
Funderar du på att utöka med en center, så hör av dig.
Du får den mot fraktkostnaden .

Nog för att mins element kan ligga på konstiga ställen...
Men skafferier?

I mitt skafferi trängs de konstigaste saker .
Verktyg, elektronikkomponenter, pasta (Som man äter), jordnötter, glasfiberpilar, bra att ha VVSprylar, olivolja etc, osv...

[landa]

Det kom ett paket.

[landa]

[NADifierad]

Den ser hel ut !

[landa]

[landa]

[Perfector]

[ Bild ]

Fräsigt.
GbG-vits fast jag är stockholmare från början.

[landa]

Sitter och funderar lite på det här med portar. Vill få till en kvadratisk port (nästan en slitsport). Men för att få avstämningen att fungera så krävs det en ganska lång port. Hur mycket fri yta krävs det bakom porten? Tänkte lägga in några svanteslitsar också hur breda och hur långa måste de vara? Har inte sett någon använda sig av dess på en kvadratisk port tidigare.

[Perfector]

Sitter och funderar lite på det här med portar. Vill få till en kvadratisk port (nästan en slitsport). Men för att få avstämningen att fungera så krävs det en ganska lång port. Hur mycket fri yta krävs det bakom porten? Tänkte lägga in några svanteslitsar också hur breda och hur långa måste de vara? Har inte sett någon använda sig av dess på en kvadratisk port tidigare.

Prova omkretsen x djup till bakväggen så det motsvarar arean i portens öppning, eventuellt något större.
Egna försök med runt rör räknat på det sättet gav fina resultat.

[landa]

Kanske var lite otydlig? Hur långt kan det vara mellan bakvägg och där röret slutar?

[Perfector]

Kanske var lite otydlig? Hur långt kan det vara mellan bakvägg och där röret slutar?

Precis vad jag skrev.
omkrets x avstånd till vägg ska ha minst samma area som portens totala area.
Det blir att mäta och räkna lite.
Hur långt ifrån den kan vara, spelar det någon roll?
Jag trodde du var ute efter hur nära den kan vara utan att påverka funktionen negativt.

[landa]

Då missförstod jag dig. Hmm i det här fallet kommer jag inte kunna ha så mycket area bakom "röret".

[Perfector]

Då missförstod jag dig. Hmm i det här fallet kommer jag inte kunna ha så mycket area bakom "röret".

Böj armen i vinkel, här vankas det finkel.
Gör som Jamo, dom hade böjda rör där lådan var för platt.

[landa]

Basreflexrör på plats.

[landa]

En sak jag är sugen på att testa är dämppaneler. Många av de företag jag beundrar verkar köra med någon form av dämppaneler eller sandwichkonstruktioner qaccoustics, ino?, Carlsson och renässans för att nämna några. Frågan är hur konstruerar man något sådant?

Jag tänker prova med att helt enkelt ta ett lim med hög viskositet och limma fast två stora bitar mdf. En horisontell och en vertikal. Ev tar jag även och lackar dem. Vad jag kan förlora är väl lite volym?

[Perfector]

En sak jag är sugen på att testa är dämppaneler. Många av de företag jag beundrar verkar köra med någon form av dämppaneler eller sandwichkonstruktioner qaccoustics, ino?, Carlsson och renässans för att nämna några. Frågan är hur konstruerar man något sådant?

Jag tänker prova med att helt enkelt ta ett lim med hög viskositet och limma fast två stora bitar mdf. En horisontell och en vertikal. Ev tar jag även och lackar dem. Vad jag kan förlora är väl lite volym?

Om avsikten är att minska reflexer i lådan så kan jag varmt rekommendera Monacor's MDM-60 profilskum på samtliga väggar och dämpull MDM-2 som lös fyllning i den fria volymen.
Vill du dämpa lådans vibrationer kan du fundera på bly-gummimattor.
Klä hela inkromet med det så får du både tung HiFi och en resonansdöd låda.
Kombinerar du båda, då vete fanken om inte jag vill ha ett par.

[landa]

Kommer även att använda mig av ett profilskum (kanske inte just monacors). Utan har lite 4.5 cm liggande. Sedan har jag ju även lite dämpmaterial kvar som jag räddat ifrån diverse supremehögtalare.

[Perfector]

Kommer även att använda mig av ett profilskum (kanske inte just monacors). Utan har lite 4.5 cm liggande. Sedan har jag ju även lite dämpmaterial kvar som jag räddat ifrån diverse supremehögtalare.

45mm profil är inte tillräckligt mycket profil har jag märkt.
60 mm ger mer profildjup och bidrar till att minska det akustiska ekot som uppstår i alla slutna volymer, även om det är en reflexöppning som dina har.
Men det är klart bättre än ingenting

[DQ-20]

En sak jag är sugen på att testa är dämppaneler. Många av de företag jag beundrar verkar köra med någon form av dämppaneler eller sandwichkonstruktioner qaccoustics, ino?, Carlsson och renässans för att nämna några. Frågan är hur konstruerar man något sådant?

Jag tänker prova med att helt enkelt ta ett lim med hög viskositet och limma fast två stora bitar mdf. En horisontell och en vertikal. Ev tar jag även och lackar dem. Vad jag kan förlora är väl lite volym?

1. "Blyfoliemattor" är väldigt effektiv på tunna paneler som t.ex. plåt, dvs. när täckskiktet är tjock i förhållande till materialet. Vanligt i bilar. På normala högtalarväggar behöver du bygga väldigt tjocka skikt för att det skall vara någon idé. Möjligen hör du skillnad när du knackar på lådan med knogen men det är ett test utan värde.
2. Sandwichar är mycket effektiva, men effekten beror på vilket lim du har. Jag har inga uppgifter på annat än de lim som är avsedda för ändamålet. På svenska marknaden finns Noisekiller Gul i Stockholmstrakten, Swedac DG-A2 på västkusten samt "Green Glue" lite här och var. Fördelen med Green Glue är att det finns mindre förpackningar och att det är frosttåligt. De andra limmen måste man i princip hämta hos tillverkaren som det är risk för frost ute.
3. När det gäller panelkonstruktionen så har jag fått uppfattning att panelen skall fästas i sina båda ytterändar för att tvinga limfogen i skjuvning: hela konstruktionens dämpning domineras då av limmets egenskaper. Lim och lim förresten: det liknar med det där kladdet som man använder när man vattentätar badrum. Vidare bör panelerna vara av samma typ, dvs. att täckplattan är av samma material och tjocklek som själva lådan.

Och nu vet jag inget mera...

/DQ-20

[landa]

En sak jag är sugen på att testa är dämppaneler. Många av de företag jag beundrar verkar köra med någon form av dämppaneler eller sandwichkonstruktioner qaccoustics, ino?, Carlsson och renässans för att nämna några. Frågan är hur konstruerar man något sådant?

Jag tänker prova med att helt enkelt ta ett lim med hög viskositet och limma fast två stora bitar mdf. En horisontell och en vertikal. Ev tar jag även och lackar dem. Vad jag kan förlora är väl lite volym?

1. "Blyfoliemattor" är väldigt effektiv på tunna paneler som t.ex. plåt, dvs. när täckskiktet är tjock i förhållande till materialet. Vanligt i bilar. På normala högtalarväggar behöver du bygga väldigt tjocka skikt för att det skall vara någon idé. Möjligen hör du skillnad när du knackar på lådan med knogen men det är ett test utan värde.
2. Sandwichar är mycket effektiva, men effekten beror på vilket lim du har. Jag har inga uppgifter på annat än de lim som är avsedda för ändamålet. På svenska marknaden finns Noisekiller Gul i Stockholmstrakten, Swedac DG-A2 på västkusten samt "Green Glue" lite här och var. Fördelen med Green Glue är att det finns mindre förpackningar och att det är frosttåligt. De andra limmen måste man i princip hämta hos tillverkaren som det är risk för frost ute.
3. När det gäller panelkonstruktionen så har jag fått uppfattning att panelen skall fästas i sina båda ytterändar för att tvinga limfogen i skjuvning: hela konstruktionens dämpning domineras då av limmets egenskaper. Lim och lim förresten: det liknar med det där kladdet som man använder när man vattentätar badrum. Vidare bör panelerna vara av samma typ, dvs. att täckplattan är av samma material och tjocklek som själva lådan.

Och nu vet jag inget mera...

/DQ-20

Åjo lite mera saker kan du nog (Men kanske inte om det här)...

[paa]

Det som kallas blyfoliemattor innehåller oftast inte bly, utan är bitumenimpregnerade mattor.
Bitumen är en form av asfalt.

[Perfector]

Det som kallas blyfoliemattor innehåller oftast inte bly, utan är bitumenimpregnerade mattor.
Bitumen är en form av asfalt.

bly och bitumen i dom jag köpte på HiFi-kit och väldigt tunga, vilket inte enbart bitumen är.
Stabiliserande och vibrationsdämpande.
Prova ifall dom nu har det kvar, vilket efter en snabb koll dom inte verkar ha.
Men denna kan kanske funka.
Dock har jag inte lekt med den så jag vet inte.
http://www.monacor.se/produkter/tillbeh ... nr/110430/

[landa]

Detta är ju en klassiker:

http://www.biltema.se/sv/Bil---MC/Bil-t ... 000017199/

[landa]

Tankegången var att använda sig av:
http://www.bostik.se/Products/Adhesive/ ... sive/P0073
Verkar inte vara någon annan som provat det i dessa sammanhang.

[landa]

En sak jag är sugen på att testa är dämppaneler. Många av de företag jag beundrar verkar köra med någon form av dämppaneler eller sandwichkonstruktioner qaccoustics, ino?, Carlsson och renässans för att nämna några. Frågan är hur konstruerar man något sådant?

Jag tänker prova med att helt enkelt ta ett lim med hög viskositet och limma fast två stora bitar mdf. En horisontell och en vertikal. Ev tar jag även och lackar dem. Vad jag kan förlora är väl lite volym?

1. "Blyfoliemattor" är väldigt effektiv på tunna paneler som t.ex. plåt, dvs. när täckskiktet är tjock i förhållande till materialet. Vanligt i bilar. På normala högtalarväggar behöver du bygga väldigt tjocka skikt för att det skall vara någon idé. Möjligen hör du skillnad när du knackar på lådan med knogen men det är ett test utan värde.
2. Sandwichar är mycket effektiva, men effekten beror på vilket lim du har. Jag har inga uppgifter på annat än de lim som är avsedda för ändamålet. På svenska marknaden finns Noisekiller Gul i Stockholmstrakten, Swedac DG-A2 på västkusten samt "Green Glue" lite här och var. Fördelen med Green Glue är att det finns mindre förpackningar och att det är frosttåligt. De andra limmen måste man i princip hämta hos tillverkaren som det är risk för frost ute.
3. När det gäller panelkonstruktionen så har jag fått uppfattning att panelen skall fästas i sina båda ytterändar för att tvinga limfogen i skjuvning: hela konstruktionens dämpning domineras då av limmets egenskaper. Lim och lim förresten: det liknar med det där kladdet som man använder när man vattentätar badrum. Vidare bör panelerna vara av samma typ, dvs. att täckplattan är av samma material och tjocklek som själva lådan.

Och nu vet jag inget mera...

/DQ-20

Tackar för det här inlägget. Väldigt informativt. Stämmer överens med mina hemmasnickrade teorier. Gick ut och sågade till lite mdf som lackades lite snabbt för att det ska bli likadant som lådmaterialet. Ska monteras imorgon. Vem vet en vacker dag kanske jag gör en låda utan paneler och mäter ev.skillnad.

[Kraniet]

Tankegången var att använda sig av:
http://www.bostik.se/Products/Adhesive/ ... sive/P0073
Verkar inte vara någon annan som provat det i dessa sammanhang.

problemet är väl hur man vet att det behåller de viskoelastiska egenskaperna över tid. om limmet hårdnar så tappas ju effekten.

[landa]

Tankegången var att använda sig av:
http://www.bostik.se/Products/Adhesive/ ... sive/P0073
Verkar inte vara någon annan som provat det i dessa sammanhang.

problemet är väl hur man vet att det behåller de viskoelastiska egenskaperna över tid. om limmet hårdnar så tappas ju effekten.

Bostik själva skriver: Åldringsbeständighet: Mycket god. Vad det nu innebär. Men som jag skrev innan vad förutom volym har jag att förlora?

[Michael]

Nuförtiden klarar jag inte av 'lösningsmedlet' i Maxi Bond. Jag brukar nu använda Biltemas.

Den håller sig mjuk. Måste kolla om jag kan hitta någon gammal bit. Inte som de flesta Latex som blir hårda snabbt. PL400 är också riktigt dåligt va gäller detta.

Vad gäller Biltemas så är det skillnad på vita och transparanta. De är inte helt samma och en detalj är att den vita torkar i spetsen (modell med skruvlock), medans den transparenta inte torkar (flera veckor).

PS. Tyvärr upptäckte jag att samma medel (stank) är det i den fina mjuka fogen från Bostik som jag använt. Kommer inte ihåg vad den heter, men den är extra elastisk och dyr.

//Michael

[landa]

Nu har jag inte doftat på det limmet jag tänkte använda men eftersom det är SMP-polymerbaserat tänkte jag mig att det inte ska dofta så starkt?

[Adhoc]

Goda råd från DQ-20 och andra. Om Bostikvarianten du länkade till står det ju att fogen blir ”relativt hård”. På patronen finns dessutom en symbol som visar att det är en väldigt starkt limgucka. Det talar emot den som lämpligt alternativ. Dämpskiktet mellan MDF-skivorna vill man inte ska hårdna och vara starkt. Tanken är att om lådan andas fram och tillbaks (vibrerar), så ska dämpskiktet kunna ”modelleras / knådas” mellan dom styvare inner-och ytterskikten. När det sker (skjuvningen med finare ord) omvandlas förhållandevis mycket av energin i vibrationerna till värme i dämpskiktet. CLD:en är väsentligt effektivare på att dämpa vibrationer än om du bara lägger på ett utanpåliggande lager av tex bitumen inuti mot lådväggarna. Sparar dessutom mycket i vikt mot utanpåliggande dämpskivor.

Jag körde en gucka från Loctite med liknande skjuvhållfasthet som Swedacs DG-A 2 (1,1 N/mm²). Swedac-limmet minskar utstrålningen av buller vid resonans med 8-16 dB jämfört med en solid plywoodskiva av samma totaltjocklek (dämpningen varierar med frekvens) om man går på en gammal broschyr från dom. Loctiten är ganska dyr, jag skulle tro att du får bra resultat även med Biltemas butylgummi på patron, (ca 1/3 i pris mot Loctiten). Den ser ut att ha OK värden och håller sig mjuk och elastisk över tid. Som Swedac-limmet duger den knappast som rent konstruktionslim. För kantfogar, gå på vanligt vitt trälim. Kleta ut guckan med en spatel till ca 1 mm tjockt skikt och lägg på lite press med tvingar och tvärgående regelstumpar. Tjockare skikt är inte bättre än tunnare. http://www.biltema.se/sv/Bygg/Kemikalie ... 000037757/

[DQ-20]

3. När det gäller panelkonstruktionen så har jag fått uppfattning att panelen skall fästas i sina båda ytterändar för att tvinga limfogen i skjuvning

Jag vill bara förtydliga att jag menar/tror att panelen skall ha en styv infästning i sina kanter. När det gäller val av "dämplim" har jag själv inte vågat chansa utan köpt de lim som är avsedda för ändamålet. Skälet har varit att dämpning står och faller med dämpmassans egenskaper och att det är så mycket jävla jobb i övrigt med det där. När det gäller "åldringsbeständighet" får man fundera på vilka egenskaper som tillverkaren anser vara åldringsbeständiga. När det gäller dämplim så är det främst dämpegenskaperna som är viktiga så den får inte vara beroende av t.ex. lösningsmedel. Observera att dämplimmer inte är påtagligt mjuka i torrt skick. Däremot sega. Man får inte låta sig luras av egenskaperna när man "petar" på massan - dessa rörelser är närmast att likna vid "likspänning". Dämpningen i sandwichen "jobbar" normalt sett i kHz-området och rörelserna är mycket små.

När det gäller påläggning är det som Adhoc säger: lägg på motsvarande 1 mm eller den mängd som står på förpackning. Tandspackel går bra. Pressa sedan ihop med tryck men utan att limmet lämnar fogen (i påtaglig mängd i alla fall). Jag har tidigare sett förvirrade diskussioner om att lägga distanser för att få 1 mm gap mellan skivorna men det är helt förkastligt: lägg på rätt mängd lim och pressa: skivor och lim måste ha kontakt.

/DQ-20

[DQ-20]

Swedac-limmet minskar utstrålningen av buller vid resonans med 8-16 dB jämfört med en solid plywoodskiva av samma totaltjocklek (dämpningen varierar med frekvens) om man går på en gammal broschyr från dom.

Swedaclimmet är mycket effektivt men å andra sidan skall man inte överdriva: den höga dämpningen inträffar bara vid resonans. Vid alla andra frekvenser är en enkel skiva med dubbel tjocklek bättre eftersom den är styvare. Det som dämplimmet gör är att se till att panelen beter sig mer resonansfritt. I t.ex. en basmodul blir därför resultatet sämre med en sandwich än med dubbla skivtjockleken och lite stagning.

Överkurs: Även gipsskivor kan dämpas med dämplim. Gipsskivor har en karaktäristisk resonans vid ca 2 kHz pga av ljudhastigheten i skivan. Och då släpper den igenom ljud med väldigt lite dämpning. Vid denna resonans är dämplimmet mycket effektivt men förbättringar i andra områden är inte särskilt stora och det är främst väggens konstruktion om avgör ljudklassningen (antal lag, tjocklek, tätning). Bra men inget mirakelmedel med andra ord.

/DQ-20

[landa]

Goda råd från DQ-20 och andra. Om Bostikvarianten du länkade till står det ju att fogen blir ”relativt hård”. På patronen finns dessutom en symbol som visar att det är en väldigt starkt limgucka. Det talar emot den som lämpligt alternativ. Dämpskiktet mellan MDF-skivorna vill man inte ska hårdna och vara starkt. Tanken är att om lådan andas fram och tillbaks (vibrerar), så ska dämpskiktet kunna ”modelleras / knådas” mellan dom styvare inner-och ytterskikten. När det sker (skjuvningen med finare ord) omvandlas förhållandevis mycket av energin i vibrationerna till värme i dämpskiktet. CLD:en är väsentligt effektivare på att dämpa vibrationer än om du bara lägger på ett utanpåliggande lager av tex bitumen inuti mot lådväggarna. Sparar dessutom mycket i vikt mot utanpåliggande dämpskivor.

Jag körde en gucka från Loctite med liknande skjuvhållfasthet som Swedacs DG-A 2 (1,1 N/mm²). Swedac-limmet minskar utstrålningen av buller vid resonans med 8-16 dB jämfört med en solid plywoodskiva av samma totaltjocklek (dämpningen varierar med frekvens) om man går på en gammal broschyr från dom. Loctiten är ganska dyr, jag skulle tro att du får bra resultat även med Biltemas butylgummi på patron, (ca 1/3 i pris mot Loctiten). Den ser ut att ha OK värden och håller sig mjuk och elastisk över tid. Som Swedac-limmet duger den knappast som rent konstruktionslim. För kantfogar, gå på vanligt vitt trälim. Kleta ut guckan med en spatel till ca 1 mm tjockt skikt och lägg på lite press med tvingar och tvärgående regelstumpar. Tjockare skikt är inte bättre än tunnare. http://www.biltema.se/sv/Bygg/Kemikalie ... 000037757/

Fogrörelse upp till 25 procent var ju imponerande.

[paa]

...den höga dämpningen inträffar bara vid resonans.

/DQ-20

Jo men resonanspuckeln ligger ju inte på en enda frekvens utan har en avsevärd bredd, så man kan nog räkna god verkan minst plus minus en oktav från resonansfrekvensen.

[landa]

[Perfector]

[ Bild ]

Nu så.
Det där är ju skitsnyggt.

[DQ-20]

...den höga dämpningen inträffar bara vid resonans.

/DQ-20

Jo men resonanspuckeln ligger ju inte på en enda frekvens utan har en avsevärd bredd, så man kan nog räkna god verkan minst plus minus en oktav från resonansfrekvensen.

Förvisso, men det var inte det som var min poäng. I de områden där panelen inte har resonanser är sandwichen sämre än en homogen skiva. Så, OM panelen har resonanser så är sandwichen mycket effektiv, annars inte. Det är inte så att man får dämpning av alla frekvenser med typ 10 dB utan endast vid resonanserna där panelen släpper igenom mycket ljud. Och om man tittar på Inos produkter så ser man att högtalarna är ganska dyra innan man får med sandwichlådor.

/DQ-20

[Michael]

Nu har jag inte doftat på det limmet jag tänkte använda men eftersom det är SMP-polymerbaserat tänkte jag mig att det inte ska dofta så starkt?

Efter ett par veckor och jag går förbi limmet, så reagerar jag på lukten. ...men jag är extra känslig. Blev det efter en överdosering, hade ont inuti näsan i nästan en vecka. Hade något år innan dess använt mycket av detta foglim i ett rum, utan problem. Känner inte av det i det rummet och hoppas verkligen inte det är något som påverkar mig. Känner däremot lukt i det rummet. För något år sedan limmade jag en fläkt med det foglimmet, satt ju i ett förråd i källarn. Var tvungen ta bort det och limma med annat. ...men som sagt jag, andra känner det nog inte. Jag skulle gärna vilja få reda på vilket ämne det är jag reagerar på.

Jag misstänker att batcher där foglimmet är mjukare i tuben, luktar mera (ej helt säkerställt, då jag nu inte köper denna längre).

//Michael

[landa]

[ Bild ]

Nu så.
Det där är ju skitsnyggt.

Ser nog lite bättre ut på bild än i verkligheten men det är ok.

[Perfector]

[ Bild ]

Nu så.
Det där är ju skitsnyggt.

Ser nog lite bättre ut på bild än i verkligheten men det är ok.

Var inte så blyg.
Tänk på uttrycket "attitude is Everything"

[Adhoc]

... snip

När det gäller påläggning är det som Adhoc säger: lägg på motsvarande 1 mm eller den mängd som står på förpackning. Tandspackel går bra. Pressa sedan ihop med tryck men utan att limmet lämnar fogen (i påtaglig mängd i alla fall). Jag har tidigare sett förvirrade diskussioner om att lägga distanser för att få 1 mm gap mellan skivorna men det är helt förkastligt: lägg på rätt mängd lim och pressa: skivor och lim måste ha kontakt.

/DQ-20

Den förvirrade diskussionen med distanser med T 1 mm stod jag för och jag håller fortfarande fast vid att distanser kan vara lämpliga. Bakomliggande orsaken är / var skinnbildningstiden för guckan som används. Är den kort som den var för mig, ca 10-15 minuter, är det den tid man har på sig för att få till ett jämntjockt skikt och få skivorna under press. Distanserna kan vara något så enkelt som hårda plastsnören (typ för grästrimmer) som häftas fast i paneländarna och någon klammer i mitten på skivan, inbördes avstånd mindre än spatelns bredd. Klägget dras ut snabbt till ett jämntjockt lager med spateln, varefter snörena rycks bort, guckan jämnas ut där distanserna var för att undvika luftfickor och skivorna läggs ihop. Har man längre tid på sig, 30-45 minuter, hinner man nog med bra med roller och tandad spatel för ett jämntjockt skikt.

Styvheten i lådväggarna minskar med CLD:en och Swedac rekommenderar därför ökning av CLD:ns totaltjocklek med 50% jämfört med solidskiva för att få samma böjstyvhet . Utan att egentligen veta, tror jag inte det behövs för en högtalarlåda där man ändå borde köra med stagning kring var 15-20 cm. Stagningen styvar upp mer än vad ökning av skivtjocklekar gör.

[DQ-20]

Den förvirrade diskussionen med distanser med T 1 mm stod jag för och jag håller fortfarande fast vid att distanser kan vara lämpliga. Bakomliggande orsaken är / var skinnbildningstiden för guckan som används. Är den kort som den var för mig, ca 10-15 minuter, är det den tid man har på sig för att få till ett jämntjockt skikt och få skivorna under press. Distanserna kan vara något så enkelt som hårda plastsnören (typ för grästrimmer) som häftas fast i paneländarna och någon klammer i mitten på skivan, inbördes avstånd mindre än spatelns bredd. Klägget dras ut snabbt till ett jämntjockt lager med spateln, varefter snörena rycks bort, guckan jämnas ut där distanserna var för att undvika luftfickor och skivorna läggs ihop.

Nja, det var inte det jag tänkte på utan att man lät distanserna ligga kvar efter sammanläggning, vilket är fel. Men jag kan ha missuppfattat alltihop. Nåja: det viktiga är att man relativt snabbt lägger upp rätt mängd och klappar ihop det. Gör man det på gipsskivor/hela mdf får man ligga i lite. Swedac vill att man lägger upp jämnt, medan Green Glue föreslår att man leker Jason Pollock.

/DQ-20

[Johan_Lindroos]

Goda råd från DQ-20 och andra. Om Bostikvarianten du länkade till står det ju att fogen blir ”relativt hård”. På patronen finns dessutom en symbol som visar att det är en väldigt starkt limgucka. Det talar emot den som lämpligt alternativ. Dämpskiktet mellan MDF-skivorna vill man inte ska hårdna och vara starkt. Tanken är att om lådan andas fram och tillbaks (vibrerar), så ska dämpskiktet kunna ”modelleras / knådas” mellan dom styvare inner-och ytterskikten. När det sker (skjuvningen med finare ord) omvandlas förhållandevis mycket av energin i vibrationerna till värme i dämpskiktet. CLD:en är väsentligt effektivare på att dämpa vibrationer än om du bara lägger på ett utanpåliggande lager av tex bitumen inuti mot lådväggarna. Sparar dessutom mycket i vikt mot utanpåliggande dämpskivor.

Jag körde en gucka från Loctite med liknande skjuvhållfasthet som Swedacs DG-A 2 (1,1 N/mm²). Swedac-limmet minskar utstrålningen av buller vid resonans med 8-16 dB jämfört med en solid plywoodskiva av samma totaltjocklek (dämpningen varierar med frekvens) om man går på en gammal broschyr från dom. Loctiten är ganska dyr, jag skulle tro att du får bra resultat även med Biltemas butylgummi på patron, (ca 1/3 i pris mot Loctiten). Den ser ut att ha OK värden och håller sig mjuk och elastisk över tid. Som Swedac-limmet duger den knappast som rent konstruktionslim. För kantfogar, gå på vanligt vitt trälim. Kleta ut guckan med en spatel till ca 1 mm tjockt skikt och lägg på lite press med tvingar och tvärgående regelstumpar. Tjockare skikt är inte bättre än tunnare. http://www.biltema.se/sv/Bygg/Kemikalie ... 000037757/

Jag tror inte heller på Bostikmojset. Det torde bli för styvt. Det är ju ett lim! Såna här material ska vara lite kletiga och stelna till en halvseg gucka.

[landa]

Känns som om jag får ge mig inför den samlade kunskapen på faktiskt, dessutom visade det sig att grannen hade lite över efter sina cld. Får se om jag hinner montera imorgon.

[Johan_Lindroos]

[landa]

Idag blir det limning av dämppaneler. Följer Adhocs råd. Det blir vitlim i "ytterkant" och butylgummi på baksidan. Panelerna är lackade. Frågan är dock om de är tillräckligt stora för att ge någon effekt? De är 230x330 mm samt 230x200 mm. Nåja de kan ju inte skada. I värsta fall stadgar de upp lådan.

Om någon vill imitera mig så vill jag tipsa om en produkt jag fick av grannen. Det här butylen på remsa. Så man slipper bekymmra sig över rätt tjocklek osv

[landa]

[landa]

Panelen innan den kommer i press.

[Adhoc]

[ Bild ]

Vad är det här då, 1 rulle rörsvep?

[landa]

Nej det är butylengummi på remsa som jag skrev om tidigare.

[landa]

Gjorde det otroligt vetenskapliga testet och stack ner huvudet och hoade lite. Blev faktiskt förvånad över vilken skillnad det var.

[Adhoc]

Nej det är butylengummi på remsa som jag skrev om tidigare.

Ett rörsvep i butylgummi alltså.

[landa]

Nej det är butylengummi på remsa som jag skrev om tidigare.

Ett rörsvep i butylgummi alltså.

Ett väldigt mjukt rörsvep.

[DQ-20]

Nej det är butylengummi på remsa som jag skrev om tidigare.

Ett rörsvep i butylgummi alltså.

Nja, inte nödvändigtvis. Rörsvep brukar väl bara ha klister på en sida. Dubbelhäftande butylremsa används ofta för att ordna till lufttäta skarvar mellan betong/ någon folie. Fördelen är att man slipper gucka och eftersom det oftast är skyddat mot sol så håller det länge.

/DQ-20
Chef
Sektionen för onödigt vetande, avd. 12.

[Laila]

Å fan, ja som allti trott att dä va avd. 13 . . . typer.

[Adhoc]

Nä. Avd 13 är Sektionen för nödvändigt vetande.

[Laila]

Skarä gå åt helvitte så skarä vate musik(Murphy lirar Bach) . . . typ.
(Slut OT).

[landa]

Jag vet inte så snygga internstag. Men de gör nog sitt jobb.

[Belker]

Befriande syn! Tycker det generellt läggs alldeles för mycket finish på osynliga stag här i världen.

[landa]

[landa]

Lite provmontering. Har börjat tveka. Ska även baffeln bli vit?

[Perfector]

Lite provmontering. Har börjat tveka. Ska även baffeln bli vit?

Nej låt vara som den är, det bryter av så snyggt och framhäver lådan.

[NADifierad]

Lite provmontering. Har börjat tveka. Ska även baffeln bli vit?

Testa som det är. Det går att måla om sedan .

[landa]

[paa]

Jo men resonanspuckeln ligger ju inte på en enda frekvens utan har en avsevärd bredd, så man kan nog räkna god verkan minst plus minus en oktav från resonansfrekvensen.

Förvisso, men det var inte det som var min poäng. I de områden där panelen inte har resonanser är sandwichen sämre än en homogen skiva. Så, OM panelen har resonanser så är sandwichen mycket effektiv, annars inte. Det är inte så att man får dämpning av alla frekvenser med typ 10 dB utan endast vid resonanserna där panelen släpper igenom mycket ljud. Och om man tittar på Inos produkter så ser man att högtalarna är ganska dyra innan man får med sandwichlådor.

/DQ-20

Ovanför resonansen så är det främst panelens ytvikt som ger dämpning. Där är sandwich inte sämre.
Vid resonans är det främst panelens q-värde som ger dämpning. Där är sandwich bättre.
Under resonans är det främst panelens styvhet som ger dämpning. Där är sandwich sämre, om man inte kompenserar genom att göra panelen tjockare.

[DQ-20]

Jo men resonanspuckeln ligger ju inte på en enda frekvens utan har en avsevärd bredd, så man kan nog räkna god verkan minst plus minus en oktav från resonansfrekvensen.

Förvisso, men det var inte det som var min poäng. I de områden där panelen inte har resonanser är sandwichen sämre än en homogen skiva. Så, OM panelen har resonanser så är sandwichen mycket effektiv, annars inte. Det är inte så att man får dämpning av alla frekvenser med typ 10 dB utan endast vid resonanserna där panelen släpper igenom mycket ljud. Och om man tittar på Inos produkter så ser man att högtalarna är ganska dyra innan man får med sandwichlådor.

/DQ-20

Ovanför resonansen så är det främst panelens ytvikt som ger dämpning. Där är sandwich inte sämre.
Vid resonans är det främst panelens q-värde som ger dämpning. Där är sandwich bättre.
Under resonans är det främst panelens styvhet som ger dämpning. Där är sandwich sämre, om man inte kompenserar genom att göra panelen tjockare.

Det där är väl så korrekt och precist det kan bli, vad jag förstår. Har faktiskt.se inget mer att tillägga.

/DQ-20

[Laila]

.....
Det där är väl så korrekt och precist det kan bli, vad jag förstår. Har faktiskt.se inget mer att tillägga.

/DQ-20

Fegis . . . typ.

[landa]

Blev tvungen att frihandsfräsa lite.

[landa]

Av lite olika anledningar så står det lite stilla just nu. Så jag tänkte skriva av mig lite:

Någon slags sammanfattning

Val av element

Bas:
Projektet startade med att jag skulle hitta en vettig användning av lite isophonbasar jag hade liggande. Har alltid gillat dem i de supremehögtalare jag har hört.

Diskant:
Gillar hur den sprider ljudet att den dessutom har en ganska hög känslighet var det som slutligen sålde in mig.

Förstärkare:
Eftersom jag inte är särskilt duktig på designa delningsfilter. Var jag glad när jag hittade dessa med inbyggt delningsfilter och möjligheter till lite korrigeringar. Varför finns det inga vettiga sådana att köpa nuförtiden? Eftersom marknaden för högtalare med inbyggda förstärkare med delningsfilter verkar större än någonsin så borde det kunna finnas några även för diy till rimliga priser.

Låda:
Basreflex var ganska givet eftersom slutstegen är på ca 50 watt. Dessutom är den ju lätt att konvertera till sluten om avstämningen skulle bli helt fel. Ett medvetet val var att låta lådan var hyggligt liten ca 30-35 liter. Även om det huvudsakligen var för wafen så var det även för att inte låta baselementen gå alltför djupt. Mina lyssningar (och mätningar) tyder på en skarpt stigande dist vid låga frekvenser. Perfector hävdar att detta beror på att de är felaktigt avstämda.

Baffeln ska vara avtagningsbar för att korrigera ev. fel.

Design
En mörk (Fejkcarbon) baffel ska bryta av mot en vit låda. För att markera att de två är skilda åt. Lådan ska vara så avrundad som möjligt.

[Perfector]

Av lite olika anledningar så står det lite stilla just nu. Så jag tänkte skriva av mig lite:

Någon slags sammanfattning

Val av element

Bas:
Projektet startade med att jag skulle hitta en vettig användning av lite isophonbasar jag hade liggande. Har alltid gillat dem i de supremehögtalare jag har hört.

Diskant:
Gillar hur den sprider ljudet att den dessutom har en ganska hög känslighet var det som slutligen sålde in mig.

Förstärkare:
Eftersom jag inte är särskilt duktig på designa delningsfilter. Var jag glad när jag hittade dessa med inbyggt delningsfilter och möjligheter till lite korrigeringar. Varför finns det inga vettiga sådana att köpa nuförtiden? Eftersom marknaden för högtalare med inbyggda förstärkare med delningsfilter verkar större än någonsin så borde det kunna finnas några även för diy till rimliga priser.

Låda:
Basreflex var ganska givet eftersom slutstegen är på ca 50 watt. Dessutom är den ju lätt att konvertera till sluten om avstämningen skulle bli helt fel. Ett medvetet val var att låta lådan var hyggligt liten ca 30-35 liter. Även om det huvudsakligen var för wafen så var det även för att inte låta baselementen gå alltför djupt. Mina lyssningar (och mätningar) tyder på en skarpt stigande dist vid låga frekvenser. Perfector hävdar att detta beror på att de är felaktigt avstämda.

Baffeln ska vara avtagningsbar för att korrigera ev. fel.

Design
En mörk (Fejkcarbon) baffel ska bryta av mot en vit låda. För att markera att de två är skilda åt. Lådan ska vara så avrundad som möjligt.

Det låter kanon.
En större låda är möjlig, men inte nödvändig.
Vill du ha mina rörmått så kan du få dom, för dom har alltid fungerat bra med isophon.

[landa]

Som vanligt tack för ditt engagemang perfector. Men portarna är redan i lådorna. Vi får se om teori och praktik går ihop.

[Perfector]

Trots att jag önskar dig all lycka med det du gör kan jag peka på egna lekstugor med 10" Isophon i 60 liter basreflex som skrämmer vetter ur folk som har dom.
Då kommer också klangen upp en bit från golvet med den låda jag gör
290 djup yttermått
334 bred yttermått
914 hög yttermått
För 1 bas.
2 10" basar motsvarar ju i princip en 12" så då blir volymen 50% större.
Annars kan du fundera på en 2½-vägare där en bas går enbart i djupa basen.
En bas upp till diskantens delning
Då får du 12" i basen, 10" i högbas och mellan vilket kan ge en god knuff i basen utan att mellanregistret blir gapigt.
Jag är faktiskt avis på dig som har 4 så fina element att leka med.

[landa]

Har faktiskt 6 ST...

[landa]

Intressant att perfector trots all kritik du får för dina beräkningsmetoder så kommer basta fram till ganska exakt samma storlek på låda som du rekommenderar, när jag simulerar.

[Perfector]

Intressant att perfector trots all kritik du får för dina beräkningsmetoder så kommer basta fram till ganska exakt samma storlek på låda som du rekommenderar, när jag simulerar.

Där med basta

[Perfector]

Har faktiskt 6 ST...

Då tycker jag att du gör en subba till systemet.
60 liter med en mellanvägg i och ett rör i väggen och ett från varje kammare och ut i rummer.
Lådan som jag beskrev den tidigare
Samma rör alla 3
Enligt Sinus blir det nästan 9 dB spl förstärkning i basen .
Den har gjorts till 5" och uppåt till 19½" med samma underbara resultat.

[HenrikE]

60 liter med en mellanvägg i och ett rör i väggen och ett från varje kammare och ut i rummer.
Lådan som jag beskrev den tidigare
Samma rör alla 3
Enligt Sinus blir det nästan 9 dB spl förstärkning i basen .
Den har gjorts till 5" och uppåt till 19½" med samma underbara resultat.

9dB förstärkning från röret i mellanväggen? Enda sättet det går att komma fram till det resultatet är att göra grova fel i sina mätningar. I verkligheten blir det exakt 0 dB och inget annat.

[landa]

Tanken var att jag skulle göra en center. Måste också mäta upp alla för att konstatera att inget element är trasigt.

[DQ-20]

Blev tvungen att frihandsfräsa lite.

Vilket skönt inlägg! Pure faktiskt.se. Lite som om du var rastlös och kände ett inre tvång att ta fram fräsen fastän du lovat dig själv att trappa ned. Om du inte redan vore redaktör hade jag rekommenderat att du skulle få titeln "Frifräsaren".

/DQ-20

[Perfector]

60 liter med en mellanvägg i och ett rör i väggen och ett från varje kammare och ut i rummer.
Lådan som jag beskrev den tidigare
Samma rör alla 3
Enligt Sinus blir det nästan 9 dB spl förstärkning i basen .
Den har gjorts till 5" och uppåt till 19½" med samma underbara resultat.

9dB förstärkning från röret i mellanväggen? Enda sättet det går att komma fram till det resultatet är att göra grova fel i sina mätningar. I verkligheten blir det exakt 0 dB och inget annat.

Nota bene.
Det är Sinus som mätt upp lådan, och alla 3 rören ingår i ekvationen.
Varken jag eller dom kunde förklara nöjaktigt varför det blev så.

[Perfector]

Blev tvungen att frihandsfräsa lite.

Vilket skönt inlägg! Pure faktiskt.se. Lite som om du var rastlös och kände ett inre tvång att ta fram fräsen fastän du lovat dig själv att trappa ned. Om du inte redan vore redaktör hade jag rekommenderat att du skulle få titeln "Frifräsaren".

/DQ-20

Storfräsaren passar nog bättre.

[landa]

Blev tvungen att frihandsfräsa lite.

Vilket skönt inlägg! Pure faktiskt.se. Lite som om du var rastlös och kände ett inre tvång att ta fram fräsen fastän du lovat dig själv att trappa ned. Om du inte redan vore redaktör hade jag rekommenderat att du skulle få titeln "Frifräsaren".

/DQ-20

Detta känns som ett inlägg en psykolog skulle kalla projicering...

[landa]

[landa]

[landa]

Förstärkte sidorna med lite mer butylen. Finns möjlighet att jag ökar både dämpning och isotermisering.

[Perfector]

[ Bild ]

Om du tar så mycket fårull du kan knyta i en näve och lägger bakom basen så sänker du lufthastigheten och gör lådan skenbart större, vilket ger bättre bas men sänker effekttåligheten något.

[landa]

[landa]

Fin dag för att slipa lite...

[landa]

Velar just om jag ska köra slutet och dubbla basar i seriekoppling eller basreflex och en bas.

[Perfector]

Velar just om jag ska köra slutet och dubbla basar i seriekoppling eller basreflex och en bas.

Kan du inte börja med reflex och sedan täppa till hålet?
Även om du då kör en bas så kan du få en fingervisning om hur det låter och kanske kan du bestämma vad du vill göra.

[landa]

Lutar nog mot att jag gör så.

[Tangband]

Det som kallas blyfoliemattor innehåller oftast inte bly, utan är bitumenimpregnerade mattor.
Bitumen är en form av asfalt.

Lilltrolls mätningar med två identiska lådor- en med bitumen och en utan visade ju mer än 10 db mindre resonanser från kabinettet med bitumen. Resonanserna minskade kraftigt mellan 200-3000Hz.
Läs här: viewtopic.php?f=3&t=43852&full=1

Lådorna var rätt små, kanske på max 14 liter gjorda av Mdf. Möjligen blir skillnaden ännu större med större lådor.

Det blir ofta resonanser i högtalarlådor mellan 200-500 Hz. Det kan man se i bl.a. stereophiles mätningar. Det är få lådor som är resonansfria. I de fall konstruktören däremot använt olika dimensioner av Mdf eller bitumen eller sandwichkonstruktioner så är de resonanserna nästan alltid betydligt lägre.
Om det är hörbart eller ej beror säkert på många saker. Min egen erfarenhet är att man kanske bör undvika stämgaffeleffekter med hjälp av olika väggdimensioner och att bitumen ivartfall inte skadar. Är det en DIY situation så är det ju dessutom nästan gratis att sätta dit en asfaltpanel på insidan av en lådvägg.