Moderator: Redaktörer
soundbrigade skrev:Jag har släppt högtalarbyggen eftersom jag har ont om plats, uselt med verktyg och inte tycker om lukten av formaldehyd. Lite och ibland bygger jag dock - för syns skull.
Däremot bygger jag med rör - massor. Jag har kanske färre lödkolvstummar mitt i händerna än pinnfrästummar.
Så kommer skälet i mitt inlägg - varför så få rörbyggen här inne? Det mesta är högtalarbyggen (jag studerar dessa också flitigt, det är kol med annorlunda projekt).
Varför är det inga snuskiga bilder på nakna 2A3, 6AQ5, 417A eller rent av en GM70?
soundbrigade skrev:Kanske bristen på plats och verktyg gör att högtalarbyggen är lågprioriterade just nu medan förstärkare byggs på löpande band hos mig.
Morello skrev:Ett begagnat, analogt oscilloskop kostar inte speciellt mycket pengar. Ett ljudkort är ganska oandvändbart som skåp, då banbredden är för liten.
Morello skrev:En kompis ropade hem ett 200 MHz Tektronix för runt tusenlappen på ebay.![]()
Undvik digitala skåp i budgetklassen - det är junk!![]()
Intressenta märken:
Agilent(HP)
Tektronix
LeCroy![]()
GW Instek
Philips
Hameg
Morello skrev:Vill påstå att 20 MHz är ett absolut minimum för seriös audiokonstruktion. Vem vill missa en liten paracitsvängning?
Morello skrev:Vill påstå att 20 MHz är ett absolut minimum för seriös audiokonstruktion. Vem vill missa en liten paracitsvängning?
Svante skrev:Morello skrev:Vill påstå att 20 MHz är ett absolut minimum för seriös audiokonstruktion. Vem vill missa en liten paracitsvängning?
Ja, hur är det med det där? Jag minns från min förstärkarkonstruktionstid som tog slut för 20 år sen att konstruktionerna ibland blev stabila av att man kopplade dit oscilloskopet. Kan man verkligen vara säker på att det inte självsvänger om man har ett 100-MHz-skåp?
Morello skrev:Svante,
Ett annat trick är att göra en "sniffer" genom att linda en liten drossel och koppla till skåpet. Med en sådan hittar man ofta HF/RF-paracitresonanser på nolltid.
Svante skrev:Morello skrev:Svante,
Ett annat trick är att göra en "sniffer" genom att linda en liten drossel och koppla till skåpet. Med en sådan hittar man ofta HF/RF-paracitresonanser på nolltid.
Ah, fiffigt.
PS Men stavas det inte parasit- ? Parasit på vad då förresten, lustigt ord det där.
Annars tycker även jag att det vore kul att se fler rörbyggen. Inte för att jag tror att rör är bättre, utan för att jag skulle vilja lära mig mer om rör. Hur man tänker, liksom. Jag gissar att det är en intressant ingenjörsmässig utmaning att bygga bra rörsteg, och sånt gillar jag.
n3mmr skrev:inte så ofta är så intresserade av starkt färgande elektronik. ( Vilket rör är. Om detta är bra eller dåligt lämnar vi därhän, tycker jag!)
Svante skrev:Fråga: I trissesteg sitter det ofta en liten konding för stabilitetens skull nånstans. Behövs inte det här?
Morello skrev:Svante skrev:Fråga: I trissesteg sitter det ofta en liten konding för stabilitetens skull nånstans. Behövs inte det här?
Nix, steget saknar global återkoppling.Å andra sidan är jag säker på att det skulle behövas kanske bortåt 60 dB för att det ska bli anständig linjäritet.
IngOehman skrev:Sådana dära konstruktioner kräver egentligen helt andra sorters högtalarkonstruktioner än de som följer standard idag.
Detta gäller inte nödvändigtvis rörslutsteg generellt, men definitivt för de konstruktioner som schemaventilerats i denna tråd.
Vh, iö
Jax skrev:Det blir lite komplext med just SE-transformatorer. Man vill gärna ha några varv extra för att få upp primärinduktansen till i närheten av anständighet, samtidigt så sjunker induktansen som funktion av antalet varv och DC-strömmen... det blir en enda stor kompromiss till slut. Det är ovanligt med SE-steg med -3dB-punkt under 30Hz.
Herr soundbrigade får väl mäta sekundärresistansen oxå så får vi se. Denna kan reflekteras till primärsidan och hamnar då i serie med utimpedans+primärresistans.
Nattlorden skrev:Men det är väl inte bara känsligheten som bör vara hög? En högtalare gjord för rörförstärkare borde väl ha helt annan impedans också? Hade man inte 800ohm förr i tiden?
soundbrigade skrev:Transformatorn impedansomvandlar så du slipper höga högtalarimpedanser.
De däringa 800ohmarna satt väl som direkt last på rören så att säga.
Svante skrev:Nä, jag fattar inte. Jag får det till att L+R adderas till vänster kanal och subtraheras från höger. med en skalfaktor som beror av motståndet. Utsignalerna blir alltså L+k*(L+R) resp R-k*(L+R). Vad det ger annat än överhörning begriper jag inte.
Svante skrev:Jag kan heller inget om rör, men jag tycker att det är roligt att titta på schemana för att förstå hur man tänker. So far är det rätt likt trissesaker, men med högre spänningar, avsaknad av "PNP"-rör och så trafona då. På sätt och vis ryser jag också över trafosar, de har ju så mycket mer dist än vad elektroniken har. Å andra sidan kan man ju se den som en del av högtalaren, och då är jag inte så säker på att den är så hemskt mycket sämre. Ryser man bara just för att trafon brukar sitta i förstärkaren?
Vilken impedans vill man ha då? Mja, det fanns ju 800-ohmshögtalare förr, och med tanke på att det är svårt att få upp impedansen på en högtalare så vill man nog egentligen ha lite högre impedans än så. Vad säger ni, rörfolk?
soundbrigade skrev:Herr Kesselmark (det var liksom mitt rätta namn - kan avslöjas då vi inte direkt sysslar med rituella barnmord, djursex eller produktion av hiphop-musik ...) har precis mätt och mitt ynkefjynk-instrument visar på 1,5ohm.
lilltroll skrev:Trafos- järnkärnor - hysteresbananer ser jag.
Försteg borde gå bra!
Tilltalande att de glöder.
Jax skrev:Typiska rör för audio vill ha kring 5000 ohm som last men jag undrar om det går att linda sådana talspolar.
lilltroll skrev:Hur ser en problemfri trafo med järnkärna ut ???
Jax skrev:Ojsan, det var rätt mycket. Då slutar det hela med en total utimpedans på cirka 2 ohm. Dämpfaktor 4, lite i tunnaste laget.
xeizo skrev:Med tanke på att det är mindre besvär med transistorer så är det lätt att förstå att det har tagit över. Men gillar man att pyssla DIY verkar ju rör vara en utmärkt sysselsättning. Begriper tyvärr inte heller jag mycket av hur det fungerar.
Jax skrev:lilltroll skrev:Trafos- järnkärnor - hysteresbananer ser jag.
Försteg borde gå bra!
Tilltalande att de glöder.
En annan udditet är att för SE-transformatorer som har luftgap och normalt körs magnetiserade av en DC-ström blir mycket linjärare än sådana med bara växelström genom sig.
Man använder inte vad skitjärn som helst i transformatorer - det är ingen jäkla Cadillac man bygger.
soundbrigade skrev:Enligt läroboken har vi följande verkningsgrader för olika förstärkarkopplingar
Pentod klass B -78%
Triod klass B -35,3%
Triod klass A -25%
Och ursäkta att jag uttryckte mig illa angående järnet.
lilltroll skrev:soundbrigade skrev:Enligt läroboken har vi följande verkningsgrader för olika förstärkarkopplingar
Pentod klass B -78%
Triod klass B -35,3%
Triod klass A -25%
Och ursäkta att jag uttryckte mig illa angående järnet.
Hmmm, men det är väl samma som för trissor? I verkligheten är bias strömmen genom basen på transistorn så liten att verkningsgraden inte markant minskar p g a detta (vid full utstyrning)
Morello skrev:lilltroll skrev:soundbrigade skrev:Enligt läroboken har vi följande verkningsgrader för olika förstärkarkopplingar
Pentod klass B -78%
Triod klass B -35,3%
Triod klass A -25%
Och ursäkta att jag uttryckte mig illa angående järnet.
Hmmm, men det är väl samma som för trissor? I verkligheten är bias strömmen genom basen på transistorn så liten att verkningsgraden inte markant minskar p g a detta (vid full utstyrning)
Nej, rör i allmänhet och trioder i synnerhet har högre mättnadsspänning än en transistor, varför verkningsgraden vid full utstyrning blir avsevärt sämre. 78% låter som en lätt överdriven siffra.
Rören kyls medelst värmestrålning och konvektion samt arbetar med förhållandevis högre spänning än trissor.
soundbrigade skrev:Det är inte glaset som ska stråla utan anoden. Med klart glas strålar det rakt ut, annars måste svarta skitet värmas upp och sedan ska det stråla - termisk resistans så att säga.
Verkar det vettigt.
Det finns rör som är kapslade så att de ska kylas av fläktar och t.o.m. av vatten.
soundbrigade skrev:Det är inte glaset som ska stråla utan anoden. Med klart glas strålar det rakt ut, annars måste svarta skitet värmas upp och sedan ska det stråla - termisk resistans så att säga.
Verkar det vettigt.
Det finns rör som är kapslade så att de ska kylas av fläktar och t.o.m. av vatten.
lilltroll skrev:OT
Finns det termiska gyratorer ?
soundbrigade skrev:lilltroll skrev:OT
Finns det termiska gyratorer ?
Jag grunnar inte så mycket på hur rören kyls - det finns specat i datablad hur mycket effekt man får plocka ut, hur mycket anodspänning och ström amn får köra osv. Man får sedan se till att rören får kylning, att de inte är intryckta i små utrymmen.
Om termisk resistans - man tittar på värmeflödet och detta flöde (i synnerhet ledning) kan man bromsa = högre termisk resistans. har du en lång sträcka med olika lager betraktar du varje lager för sig med sin egen resistans. Det bar så jag lärde mig när jag läste Termodynamik.
Sedan vet vi att värmetrasnport är en komplex historia där knovektion, strplning och ledning interagerar på olika sätt.
Morello skrev:Termisk resistans har normalt enheten Ks/J
soundbrigade skrev:Nu måste jag bara ha koll på hur mycket glödström likriktarröret 5AR4 drar. Kan bli kris men vill inte gärna köra med halvledardioder...
Jax skrev:soundbrigade skrev:Herr Kesselmark (det var liksom mitt rätta namn - kan avslöjas då vi inte direkt sysslar med rituella barnmord, djursex eller produktion av hiphop-musik ...) har precis mätt och mitt ynkefjynk-instrument visar på 1,5ohm.
Ojsan, det var rätt mycket. Då slutar det hela med en total utimpedans på cirka 2 ohm. Dämpfaktor 4, lite i tunnaste laget.
IngOehman skrev:Klart vi gör ett hemmahos-besök! Låter ju jättekul.![]()
Men inte gnabbades vi väl? Bara för att man lite översemantiskt försöka vårda återgivningsbegeppet.![]()
Vh, iö
soundbrigade skrev:IngOehman skrev:Klart vi gör ett hemmahos-besök! Låter ju jättekul.![]()
Men inte gnabbades vi väl? Bara för att man lite översemantiskt försökte vårda återgivningsbegreppet.![]()
Vh, iö
Haha - "översematiskt" - det tar jag till mig. V (vänstern) ringde och frågade om jag vill vara med på valsedeln i kommunen. Då behöver man kunna sådana ord och uttryck för att förvilla meningsmotståndare.
soundbrigade skrev:Jag la upp en artikel "Tubes Versos Transistors - Is There an Audible Diffeence" av Russel O. Hamm, Journal Of The Audio Engineering Society May 1973, Vol 21, No 4:
http://www.pastisch.se/faktiskt/Tubes%20vs%20Transistors.pdf
Filen är lite stor, men jag gjorde ingen ansträndning att förminska den (2MB).
IngOehman skrev:soundbrigade skrev:IngOehman skrev:Klart vi gör ett hemmahos-besök! Låter ju jättekul.![]()
Men inte gnabbades vi väl? Bara för att man lite översemantiskt försökte vårda återgivningsbegreppet.![]()
Vh, iö
Haha - "översematiskt" - det tar jag till mig. V (vänstern) ringde och frågade om jag vill vara med på valsedeln i kommunen. Då behöver man kunna sådana ord och uttryck för att förvilla meningsmotståndare.
Ja, det är ju det man alltid trott - att kommunister gärna flyr sakfrågorna till förmån för förvillande rökridåer...![]()
Vh, iö (Opolitisk anarkist)
Jax skrev:En annan udditet är att för SE-transformatorer som har luftgap och normalt körs magnetiserade av en DC-ström blir mycket linjärare än sådana med bara växelström genom sig.
MKo skrev:Jax skrev:En annan udditet är att för SE-transformatorer som har luftgap och normalt körs magnetiserade av en DC-ström blir mycket linjärare än sådana med bara växelström genom sig.
Hej Jax,
jag är kanske lite ringrostig gällande transformator teknologin men vad exakt är det som blir linjärare när man har en DC-ström genom trafon?
mvh michael
Jax skrev:MKo skrev:Jax skrev:En annan udditet är att för SE-transformatorer som har luftgap och normalt körs magnetiserade av en DC-ström blir mycket linjärare än sådana med bara växelström genom sig.
Hej Jax,
jag är kanske lite ringrostig gällande transformator teknologin men vad exakt är det som blir linjärare när man har en DC-ström genom trafon?
mvh michael
Det är egentligen luftgapet som rätar ut hystereskurvan men DC-strömmen flyttar på arbetspunkten till ett roligare ställe oxå.
iffe skrev:Hur ser det ut för ett försteg?
MKo skrev:Hmm, är ändå inte riktigt säker på vad du menar, att introducera ett luftgap drar bara ut B/H kurvan i H längs led (om jag minns rätt, alltså den parameter som brukar visas längs den horisontella linjen) vilket ger ett större arbets område innan B/H kurvans egna olinjära del kommer in i bilden (dvs då kärnan börjar bli mättad), men hysteresen är likväl där, korrigera mig om jag har fel.![]()
mvh Michael
Morello skrev:Disten borde öka genom att förskjuta vilopunkten längst BH-kurvan. Andratonen ökar garanterat och tredejtonen borde öka i takt med att den kubiska termen växer.
manw skrev:Först till den ursprungliga frågan: Varför så lite rörbyggen? För egen del är det erfarenheten av den begränsade tillgången på nytillverkade bra rör. Byggde ett egenkonstruerat (linje-)försteg för något år sedan. Trodde att det var jag som gjort något fel när det blev väldigt brusigt och hade allehanda konstiga bakgrundsljud för sig. Det visade sig att när jag kom över några gamla (RCA) NOS rör så fungerade allt klockrent! Med andra ord, så de rekomenderade rör från LH-Musik och Olssonamps var bara skräp! Kanske går att lira gura med, men definitivt inget för HiFi. Så går det rimligt lätt och till rimliga priser att få tag på nytillverkade rör med bra kvalitet idag?
manw skrev:Akilleshälen för att få detta att fungera skulle jag tro är utgångstrafon som borde begränsa bandbredden i återkopplingsloopen en hel del.
IngOehman skrev:Fenomenet kallas 'Motor Boating' eftersom det låter som en gammal tändkulemotor.![]()
pse300b skrev:soundbrigade:
svarar här istället för i tråden om diy-förstärkare.
Mina pse300b slutsteg är en Erik Andersson konstruktion, byggd
av Audion komponenter.(helt byggda av mig med egna kretskort)
pse300b skrev:Ser inget motsatsförhållande mellan kretskort och "bygge i luften"
använder det ena eller andra när det är praktiskt.Nätdelar och
DC-glöd till DHT är lättare att bygga med kort enligt mig,att sedan
vissa tycker att kretskort låter illa får stå för dom.SE-byggen är ju
bland det sämsta man kan ha enligt andra.![]()
mvh/ola
IngOehman skrev:Fast man måste förstås veta vad man vill ha själv.
Vh, iö
Fuling skrev:12B4A kan jag gå i god för.
Jag har en direktkopplad historia med dessa rör + EC90 i anläggningen nu.
Låter mycket bra trots att den är byggd enbart med billiga hammondjärn
(150H 8mA drossel som anodlast tills drivsteget, 30H 40mA till slutrören och 125C som utgångsjärn i parafeedkoppling)
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 183 gäster