Dämpa frekvensspik - sug-/notchfilter

[Jazzdremel]

Hej,

Jag har letat på nätet men blir inte klok på vad jag får i fråga om formler.

Jag har en + 7 dB höjning i området 2 000 - 3 200 med topp vid 2 800 så det låter litet vasst. Det är en 3" bredbandare.

Jag vet att det finns beräkningsformler för var frekvensen skall dämpas samt nivån, men då jag får olika LCR värden i olika program/websidor och inte den lyssningseffekt jag vill ha så är jag vilsen.

Har vi någon klok & erfaren här som kan ge formel?

-J!

[Emanuelgbg]

Vilken 3" är det?

[Fostex]

Nu kan jag inte räkna åt dig, men antar att det behövs lite mer info.
Ett notchfilter behöver beräknas även efter Q-värde, så att du tar hänsyn till frekvenspeakens bandbredd. Har du någon mätning på elementet i fråga?

[Jazzdremel]

Det är http://www.eluxson.se/billiga-element-u ... -45-8.html.

Jag satte 1 st i ett 70mm papprör sådär 105 cm långt jag fick över, smältlim så det är helt tätt, in med en del dämpning och öppning 4 cm ovan golv. Med placering i hörn så låter det och tal/röster är mycket bra. Musik är bra, men inte modern hiphop à la bilstereotävling..
Dock, på 10 meters håll avtar ju basen.. men i ett litet rum är det en kul grej. Men hur f får man till en snygg finish på hela paketet.. klä med glasfiber?

Prövar även med http://www.eluxson.se/bredbandselement/ ... -32tb.html och det har en hel del att bevisa. Låter absolut inte som det mäter och värre än SP-45 i högre mellanregister samt "platt" bas, oavsett ljudvolym. Skall prova med att lägga om dämpning i röret.

Båda är uppåtriktade, kan kanske vara faspluggen på SPX-32 som spökar.

Tyvärr är Sp-45 inte mycket mätt, det är ju ett billigt element, men jag har på någon websida läst att det har byggts professionellt/seriöst med ett antal SP-45 som mellan - diskant.

Q-värdet är ju en parameter, jag uttryckte mig slarvigt med "nivån" när jag menar dels dämpning, dels bandbredden...

-J!

[IngOehman]

Jag, som aldrig stött på något som INTE låtit exakt som det mätt, blir alltid nyfiken när jag läser sådana där kommentarer.


Det får tre frågor att poppa upp i mitt inre:

1. Om det inte är hur den mäter (det vill säga hur den beter sig fysikaliskt) som bestämmer hur den låter, vad föreställer du att det är som bestämmer ljudåtergivningen som du upplever?

2. Vilka mätningar har du gjort? (Kanske är det så att du mätt för få saker för att träffa på de egenskaper som du hör, men det gör ju inte att det du hör inte ingår i hur den "mäter", du bara har inte mätt just det).

3. På vilket sätt menar du att mätningen säger att den skall låta?


Vh, iö

[Jazzdremel]

Jo, det är för mycket övre mellanregister, låter vasst. Jag förlitar mig på den rudimentära frekvenskurvan som eluxson har där vi ser att det är en topp där örat är känsligt. Jämfört med andra högtalare är den inte behaglig nog och jag vill pröva med att dra ner nivån som jag beskrivit. Jag kan i och för sig ta fram en eq och lyssna, men jag behöver en permanent lösning och som jag frågar - det måste finnas ute på nätet som jag kan begripa..

-J!

[Jazzdremel]

Hmm, det är tydligen ett svårt problem, jag söker vidare!

-J!

[Martin]

Alltid svårt att lita på sådana här mätgrafer för billigare element. Man kan ju prova att leka lite med en grafisk eq i datorn och se om det lindrar problemet om man härmar inversen av grafen i mellanregistret. Ofta beror sånt där på uppbrytningar i membranet och då låter det fortfarande hårt även om man får till frekvenskurvan.

[IngOehman]

Hej,

Jag har letat på nätet men blir inte klok på vad jag får i fråga om formler.

Jag har en + 7 dB höjning i området 2 000 - 3 200 med topp vid 2 800 så det låter litet vasst. Det är en 3" bredbandare.

Jag vet att det finns beräkningsformler för var frekvensen skall dämpas samt nivån, men då jag får olika LCR värden i olika program/websidor och inte den lyssningseffekt jag vill ha så är jag vilsen.

Har vi någon klok & erfaren här som kan ge formel?

-J!

Du verkar inte ha fått svar på dina frågor (jag hamnade så att jag missade ditt förstainlägg tidigare och kommenterade därför bara det inlägg jag såg).

Formeln för en spoles reaktans är Xl = jwL, och en kondensatorns reaktans Xc = 1/jwC, vilket även kan skrivas Xc = -j/wC.

Och w (skall här läsa som omega och inte som dubbel-V) är i det fallet 2*pi*f, där f är frekvensen.

Resonans mellan dem får du när de är lika stora.

Du kan även bestämma resonansfrekvensen såhär: Fr = sqr(LC) / 2pi, och den formeln kan du enkelt stuva om till att blir L = (2*pi*Fr)^2 / C eller C = (2*pi*Fr)^2 / L.

Men - saken är ju den att du ju antagligen inte vill välja den ena (L eller C) godtyckligt för att kunna räkna ut den andra, så även om du tar genvägen att räkna med ovanstående formel så måste du förstå vad de olika sakerna betyder och gör. Så innan du väljer L eller C så behöver du ha klart för dig ungefär vad den gör och hur det påverkar överföringsfunktionen (närmare bestämt hur det påverkar hur bred dippen du skapar blir). Högre värde på L (och lägre på C) ger bredare dipp.

- - -

Hur som helst:

Fenomenet du skall använda är alltså resonansen mellan L och C. Och då är det såhär:

Serieresonans mellan L och C kopplade i serie med ditt element ger en bandpassfunktion, och det är ju inte vad du vill ha.

Parallellresonans mellan ett C och ett L (en kondensator och en spole) kopplade i serie med elementet ger däremot en teoretiskt oändligt djup dipp. I praktiken är dock inte varken spolar eller kondensatorer helt ideala, så dippen blir inte oändligt djup, men ändå väldigt djup. Djupare än du vill ha på din dipp. Så vill du styra dippens (en dipp är motsatsen till en peak, inte att förväxla med en spik* som finns i tids- och inte i frekvensdomän) djup så kan du parallellkoppla de två reaktiva komponenterna med ett tredje, ett motstånd. Värdet på det motståndet avgör vilken spänningsdelarfunktion som kommer att uppstå smalbandigt vid resonans. Formeln för detta går enkelt att härleda via ohms lag, men den ser ut så här:

L = 20Log(R/(R+RLast)), där L är nivån i dB efter spänningsdelaren, R är motståndet du använder för att åstadkomma spänningsdelningen och RLast är en approximation av elementets resistans vid nämnd frekvens. Om du kompletterar elementet med en konjugatlänk så blir funktionen mera noggrannt beräkningsbar med de enkla formlerna du ser härovan. Å andra sidan - om elementet är ett rätt så litet bredbandselement och frekvensen inte är högre än några kHz är impedansen i varje fall dominerande resistiv (mera så än induktiv).


Vh, iö

- - - - -

*Det man normalt kallar för "spik" (spike på engelska) i elektriska/audiosammanhang är korta transienter, oftast är de störningar, alltså oönskade på signalen eller på en matningsspänning eller något liknande. Spiken ser man alltså när man tittar på signalen ifråga i tidsdomän (som med ett oscilloskop).

Det problem du talar om i tråden är inte en spik utan en peak (eller topp på svenska), och sådana ser man om man betraktar signalen, eller i det här fallet överföringsfunktionen, i frekvensdomän. Alltså tittar på en tonkurva. Motsatsen till en peak är en dipp (på både svenska och engelska) och det är alltså en sådan du kan åstadkomma med tre komponenter använda som jag beskriver det i det ovanstående.


PS. Allt det ovanstående är väldigt, väldigt förenklat, men för hoppningsvis inte värre än att du skall kunna använda det för att ta itu med ditt problem.

PPS. Jag är fortfarande nyfiken på vad du menar med att hur det mäter och hur det låter inte stämmer överens.

[Jazzdremel]

Nuså... Jag skall ta mig an detta, Excel är min ena hand och modellera. Tyvärr är jag ekonom och där fysik, log etc inte kom oss till del, men Fr = sqr(LC) / 2pi kan man ju gör något med, återkommer. Parallelkopplat LC och med ett motstånd, ja. Tyvärr kan man ju inte köpa på Clas Ohlson de trådlindade vridpottar på 0 - 20 ohm som fanns när jag var liten så det får väl bli att bygga med fasta motstånd och flytta sladdar. . Konjugatlänk, nja det är en liten 3" på max 0,2 mH och ca 6 Ohm resistivt så det kan nog hoppas över.


Visst kan det vara ofullständigheter i membran, uppbrytningar, men rimligen bör det gå att justera med detta.
Kommentaren "hur det mäter och hur det låter inte stämmer överens" - hjärnsläpp från mig - jag menar att det låter överbetonat i det övre mellanregistret. Tyvärr saknar jag mätutrustning så jag får lita på fabrikanters kurvor och lyssna.

Om någon vill lyssna och kommentera så finns jag i Vaxholm och är flyttbar.

Projektet är ett prov om man kan få något vettigt med ett papprör och ett överblivet 3" och det funkar men kan förbättras. Inte minst har ju dämpullens placering och mängd stor inverkan, inte bara på det lägre registret.


-J!

[rolfzetterberg]

Första gången jag hörde talas om LCR-filter i en högtalare för att dämpa toppar var på 60-talet och Baxandall himself låg bakom konstruktionen.
http://www.keith-snook.info/wireless-wo ... peaker.pdf
Jag har för mig att det också fanns tidiga amerikanska högtalare som var byggda på samma sätt.

[IngOehman]

Fint papper, och (med reservation för att jag bara snabbskummade) helt metriskt dessutom!


Vh, iö

[PerStromgren]

Fint papper, och (med reservation för att jag bara snabbskummade) helt metriskt dessutom!


Vh, iö

Vad menar du med "metriskt"? Eller var du ironisk?

[IngOehman]

Det metriska systemet är det vi har här i Sverige och i stora delar av Europa. Från början drevs det primärt av fransmännen.

Peter Baxandall var engelsman, och även om till och med England har börjat bli ordentligt metriskt det senaste årtiondet så var det inte så på 60-talet. Då var imperial förhärskande.

Så vitt jag vet finns det idag bara tre länder kvar på jorden som inte ännu adapterat det metriska systemet, USA, Liberia och Burma.


Vh, iö

[PerStromgren]

Ironi, alltså. Helt OK.

[IngOehman]

Nej ingen ironi. Jag förstår inte vad du menar med det. Jag bara konstaterar att Baxandall, såsom engelsman, var väldigt före sin tid och att det är imponerande. Var ser du någon ironi?

Han var för övrigt före sin tid på många sätt. En brilliant ingenjör helt enkelt.

- - -

PS. Man kan hävda att ett av de äldsta metriska försöker är svensk/norskt, närmare bestämt milen (som ju är 10 000 meter och som det går 1000 stycken av från pol till ekvator).

Men går man lite på djupet med det hela så finner man att bara den uppländska milen var så lång som vi är vana vid idag. Milstenarna på andra delar av vår gemensamma svensk-norska halvö står på andra avstånd från varandra, de flesta tror jag står tätare, men det var många år sedan jag sist studerade den frågan.

[PerStromgren]

Nej ingen ironi. Jag förstår inte vad du menar med det. Jag bara konstaterar att Baxandall, såsom engelsman, var väldigt före sin tid och att det är imponerande. Var ser du någon ironi?

Du skrev "helt metriskt" och jag ser en artikel full av tum-mått.

[IngOehman]

Det var inte ironi, jag såg inte tummåtten. Jag bara skummade igenom artikeln och observerade då idel metriska ekvationer. All fysik i ordets betydelse (som jag såg, jag kan ha missat massor) var metrisk, och det tyckte jag var fint. Det vara bara det jag ville säga.


Vh, iö

[Jazzdremel]

Jösses, tillbaks till gymnasiet! Tack; Baxandall hade jag glömt bort, han var ju i tidsandan lika med Jordan, den självsvängade Linesley-Hood etc!

Ser jag rätt, har tar 52 mH i L1!?

Det fanns vid denna tid en kille i Malmö, tror det var Ö Förstadsgatan. Han experimenterade bl a med att lägga rostskyddsmedel (tror Tectyl) för att dämpa membranuppbrytning -ett annat sätt att göra Eq..

-J!

etc.