Eri skrev:petersteindl skrev:paa skrev:Intressant, speciellt med aluminiumplåten, har du nån kopparplåt också?
Jag tror inte det spelar någon roll mellan aluminiumplåt och kopparplåt. Jag tror att det är kapacitansen genom lacken i tråden som kortsluter något vid varje ändvarv som ligger mot plåten. Då minskar induktansen. Egentligen borde det göras en impedansmätning som funktion av frekvens från 100 Hz till 100 kHz. Då kan man se hur högt i frekvens som spolen fungerar som spole och man kan också mäta resonansfrekvensen med dess q-värde.
Mvh
Peter
Tråden behöver inte ens ligga i kontakt med plåten för att det skall bli påverkan. Råkade ut för detta vid ett tillfälle då en 5 mH spole lindad på bobin fick värdet 4,3 mH när spolen låg på en Al- plåt. Om jag reste upp spolen och ställde den på högkant på plåten ökade värdet till 4,8 mH.
Gjorde i samband med detta en liten undersökning av fenomenet, jag citerar mig själv. Även den spolen var lindad på bobin.
Jag gjorde lite mätningar på en 0,56mH spole som när jag placerade den i hörnet på en 2mm Al-plåt fick värdet 0,43 mH. När jag placerade en 12 mm plywoodbit under den steg värdet till 0,53 mH. Jag fick lyfta spolen 7cm ovanför Al-plåten för att få normalt värde på spolen.
Virvelströmsförluster i det ledande materialet...fältet försvinner den vägen så att säga vilket ger en induktansminskning.
(ett magnetiskt material "förstärker" fältet, vilket ökar induktansen)
jmfr med "fringing losses" i transformatorer .
Koppar har högre konduktivitet än Alu, och rostfritt är svagt svagt magnetiskt (med låg remanens vilket gör att magneter inte fastnar så lätt) men samtidigt låg konduktivitet vilket påvkerar virvelströmsförlusterna gynsamt.
Därför man bladar järnplåtstrafos.