Hur låter dom original.
Jag har mina fristående ca en meter ut från vägg och dom har ett par vanliga men minst sagt påtagliga brister.
Det finns en "fet" färgning av mörka mansröster.
Basen är för högt avstämt och slår an rumsnoder i mitt rum så dom blir praktiskt taget olyssningsbara.
Det finns en färgning högre upp kring där män läspar och kvinnor tar sina högsta toner.
Diskanten är påträngande och cymbaler och strängljud låter platta och hamnar för långt fram i ljudbilden.
Det finns en rad amerikanska modifikationer (mods and tweaks) men på det stora verkar det som man skjuter från höften och hittar på istället för att metodiskt angripa problemet. Exempel på detta är att epoxyförstärka lådans insida.
Så här går jag tillväga.
Impedansmätningarna är gjorda för att se så att förändringarna stämmer överens med de simulerade förändringarna. Så jag uppnår det jag vill uppnå. Det är inte superviktiga men det kan vara bra för att se i vilket område de olika modifikationerna verkar. Som referens finns alltid mätningen på original lådan med. Mätningarna är gjorda i Limp som följer med arta paketet.
Gullfiber isolering för att sänka resonanstoppen på basen och tunna ut midbasen. Nu är mansrösterna neutrala i sin nedre klang.
Basen är dock fortfarande för stark men mer isolering orsakar andra färgningar på rösten. Då väjer jag att ta ned nivån på basen genom att sätta in 2 cm vit högtalar isolering i basreflexrören och förvandla dessa till en form av apriodiska portar. Jag mäter för att kontrollera om det blir turbulens eller missljud vid 105 dB men det finns ingen tillstymmelse till det.
Fluffet kan försiktigt skjutas in i röret så att det inte längre syns.
Nu åter står färgningen av de höga mansrösterna. Genom att lyssna och jämföra med bilden nedan så för står jag att färgningen ligger på knappt 1000 Hz. Denna frekvens förstärks av baffeln och orginalfiltret kompenserar inte för detta. Senare framgår det i från mätningar att det även finns ett rippel här som jag mistänker har med konuppbrytnigen att göra. Olyckligt vald låta i kombination med elementet. Här är det bara att suga bort energi från detta område med ett sugfilter. Ett sugfilter består av en spole och ett motstånd och en kondensator som kopplas parallellt. Detta kopplas sedan traditionellt i serie med basen men jag väljer att koppla det på terminalen i stället så att det suger både från basen och diskanten. På detta sätt tror jag mig även att man får bättre fas integration.
Nu är rumsanpassningen och färgnigen av rösterna klara. Vi har tappat lite känslighet i mellanregistret och klangbalansen i högtalaren är vid det här laget övervägande mot diskanten.
Det sitter redan ett motstånd över diskanten för att ta ner känsligheten och förändra dess energiutstrålning. Det passar då utmärkt att sätta ett motstånd i serie med diskanten för att sänka hela paketet. Värdet på diskanten anpassas så att högtalaren får en god klangbalans mellan mellanregister och diskant.
Klart och betalt!
Det fin med dessa modifikationer är att dom är i fyra olika frekvensområden och att det är mycket lätt även för dem som inte kan simulera att anpassa högtalaren till sitt tycke och rum.
De parametrarna som förändras är mängden fluff i rören. Från en strimma på några millimeter till att man stoppar den full med ett ogenomsläppligt material så att lådan blir sluten. Jag använder 2 cm.
Om man vill dämpa det mörka i röster mer än vad jag gjort kan man använda området mellan basreflexportarna. Jag använder 100 g på golv och väggar men inte baksida för att hålla polstycket fritt.
Sugfiltret har värdena 0,39 mH, 6,4 Ohm och 71 uF. Genom att öka respektive minska värdet på motståndet kan du öka respektive öka eller minska hur artikulerade högtalarna skall vara.
Sist ut är seriekondensatorn på diskanten För min lösning gav 1,8 Ohm en klangbalans. Även denna kan ökas och minskas till balans uppstår.