S.k. isobarikkoppling kopplar elementen via den mycket begränsade luftvolymen mellan konerna. Detta ger dubbla fjäderstyvheten, dubbla massan och konstant rörlig area relativt ett element och man kommer därför undan med halva kavitetsvolymen för en given frekvensgång. Priset man får betala är naturligtvis den dubbla effektåtgången för att driva två element istället för ett och att man kastar bort halva luftpumpningskapaciteten. Principen var vanligare förr när elementens linjäritet var betydligt sämre och ekvalisering inte var en självklarhet.
Numer används principen mycket sällan och skälet är att den leder till resursslöseri. Det är vettigare att montera elementen sida vid sida med en motor utåt om man vill släcka ut andratonsdistorsion och sedan ekvalisera och fylla på med klass D-effekt om man inte vill ha alltför stora lådor.
