Tänkte bygga mig ett par 2.5-vägare.

[Svante]

Min fundering var om du hade någon form av frekvensberoende riktningsverkan av kantreflexen beroende på avståndet från den primära ljudkällan och baffelkanten.

Nix. Det ska man inte ha heller, för den är inte frekvensberoende. Frekvensberoendet kommer från den globala geometrin pga interferens, inte från den lokala i varje kantsegment.

Det där låter inte rimligt i mina öron. Styrkan på reflexen beror väl delvis på hur stor del av ljudet som slinker runt hörnet och för ljud med hög frekvens långt ifrån den cirkulära ljudkällan så blir det väldigt liten del som slinker runt hörnet p g a dess höga riktverkan. Då borde reflexen från detta ljud bli mindre. Men strunt samma. Så länge det blir tillräckligt bra så duger det för mig.

Jomen det är det (rimligt alltså).

Tänk dig en liten lokal del av kanten. Tänk dig vidare att den är en "90-graderskant" med oändligt stora ytor åt båda hållen bort ifrån kanten. Vad är det som avgör om våglängden är kort eller lång? Vad är det som avgör om ljudet går runt kanten eller inte?

Jo, det är förhållandet till prylens globala storlek, eller hur? Men ljudet intill kanten vet ingenting om hur trycket råkar vara i övriga delar av rummet. Hur mycket som går runt måste bestämmas av de lokala förhållandena.

Frekvensberoendet ges som sagt av interferens mellan de olika delarna längs baffelkanten. Och vid höga frekvenser, på baksidan, så finns det alltid någon del av kantkällan som strålar i motfas till varje annan del, så därför strålar ingen energi bakåt (annat än vid en cirkulär baffel).

Eller, kanske missförstår jag dig. Menar du själva högtalarelementets riktverkan? Den modellerar jag genom att ha flera punktkällor som täcker membranets yta. Varje sådan källa ges sedan en uppsättning kantkällor. Många källor blir det.. Detta ger automagiskt den riktverkan som en styv kolv har, och därmed också en "bortkoppling" av kantkällan vid höga frekvenser. Det som inte finns med i modellen är om det blir uppbrytningar i konen, eller andra effekter av att utbredningshastigheten i membranet är ändlig.

Edit: Eller menar du att kantkällan behöver vara olika stark beroende på avståndet till källan? Det tar jag hand om genom att jag sprider ut punktkällor längs kanten (med samma styrkor) i sektorer runt varje ursprungskälla. Då hamnar de tätare om ursprungskällan sitter nära kanten.

[Naqref]

Jomen det är det (rimligt alltså).

Tänk dig en liten lokal del av kanten. Tänk dig vidare att den är en "90-graderskant" med oändligt stora ytor åt båda hållen bort ifrån kanten. Vad är det som avgör om våglängden är kort eller lång? Vad är det som avgör om ljudet går runt kanten eller inte?

Radiens storlek i förhållande till våglängden. Det är kanske helt kajko men det är vad jag har fått lära mig inom optiken (vågläreläran ).

Jo, det är förhållandet till prylens globala storlek, eller hur? Men ljudet intill kanten vet ingenting om hur trycket råkar vara i övriga delar av rummet. Hur mycket som går runt måste bestämmas av de lokala förhållandena.

Frekvensberoendet ges som sagt av interferens mellan de olika delarna längs baffelkanten. Och vid höga frekvenser, på baksidan, så finns det alltid någon del av kantkällan som strålar i motfas till varje annan del, så därför strålar ingen energi bakåt (annat än vid en cirkulär baffel).

Hmm detta borde gå att testa rätt lätt. Om man tänker sig en stor baffel och gör ett litet hål i den (4.25mm exempelvis) och mäter bakom hålet så borde man med din förklaring få en konstruktiv interferens av alla ljudkällorna som bildas i kanten på hålet. Då borde tonkurvan vara helt rak.

Eller, kanske missförstår jag dig. Menar du själva högtalarelementets riktverkan? Den modellerar jag genom att ha flera punktkällor som täcker membranets yta. Varje sådan källa ges sedan en uppsättning kantkällor. Många källor blir det.. Detta ger automagiskt den riktverkan som en styv kolv har, och därmed också en "bortkoppling" av kantkällan vid höga frekvenser. Det som inte finns med i modellen är om det blir uppbrytningar i konen, eller andra effekter av att utbredningshastigheten i membranet är ändlig.

Själv räknar jag med fraunhoferdiffraktion. Lite klurigt i o f s för cirkulära källor så jag gör en förenkling till en rektangulär källa (rimligt anpassad till hur en cirkulär beter sig).

Edit: Eller menar du att kantkällan behöver vara olika stark beroende på avståndet till källan? Det tar jag hand om genom att jag sprider ut punktkällor längs kanten (med samma styrkor) i sektorer runt varje ursprungskälla. Då hamnar de tätare om ursprungskällan sitter nära kanten.

Mjo. Men täcker avståndet mellan kantpunktkällorna lika stora tårtbitar sett från centrum på huvudljudkällan. Man kan få den uppfattningen men helt säkert är jag inte. Är det så?

[Naqref]

Naqref,
Har du mätt något på diskanten? Kan du säga nåt om den jämfört med de andra diskanterna i excelserien (Millenium, Cresendo, Magnum) och kanske vs SS6600?

Näe. Har inte mätt ännu. Kom hem med den nyss. Har inte ens öppnat paketet. Kan dock inte säga något om den jämfört med de diskanter du anger för jag har inte kollat på dem. SS6600 ser misstänkt lik ut DX25.

[Naqref]

Här är lite pysselkomponenter till högtalarna. Några kg spolar, en drös kondingar, en bunke motstånd, 4st 3"-portar från Dls, 10m tätningslist samt två kullagrade snurrplattor.



Diskant:



Baksidan av diskanten (stabil gjuten bakkåpa ):

[Haakan_W]

ämtligen bilder! man blir så trött på allt mumbo jumbo !

[jonasz]

Hur kom det sig att du valde just den diskanten? Tycker att det ar riktigt kul att du gjorde det.

[paa]

Dom där gröna i ena påsen, vad är dom bra för?

[Naqref]

Hur kom det sig att du valde just den diskanten? Tycker att det ar riktigt kul att du gjorde det.

Tja det är ju en massa undermedvetna subjektiva val man gör men jag minns att jag gillade utseendet, tonkurvan on axis och avrullningen off axis, samt att det var lite kul med den lätta hornladdningen (wave guide).

[Naqref]

Dom där gröna i ena påsen, vad är dom bra för?

De är till för att blockera spänningar.

Kondingar i värden från 22uF-100uF (de mörkblå i samma påse är 220uF och 300uF). Blir nog bra om de behövs. Har ju redan lagt ut +4kkr för dessa delningsfilterkomponenter. Man kan ju köra med lite bättre kondingar i den färdiga högtalaren om det behövs så här stora värden.

[R1T]

Naqref,
Har du mätt något på diskanten? Kan du säga nåt om den jämfört med de andra diskanterna i excelserien (Millenium, Cresendo, Magnum) och kanske vs SS6600?

Näe. Har inte mätt ännu. Kom hem med den nyss. Har inte ens öppnat paketet. Kan dock inte säga något om den jämfört med de diskanter du anger för jag har inte kollat på dem. SS6600 ser misstänkt lik ut DX25.

Kanske inte har så mycket med tråden i övrigt att göra. Men jag blev lite nyfiken på vad du menar angående ss6600 och DX25, är det utseendemässigt du menar eller mätmässigt

R1 T

[Martin]

Hur kom det sig att du valde just den diskanten? Tycker att det ar riktigt kul att du gjorde det.

Tja det är ju en massa undermedvetna subjektiva val man gör men jag minns att jag gillade utseendet, tonkurvan on axis och avrullningen off axis, samt att det var lite kul med den lätta hornladdningen (wave guide).

Den går ju kanske att bygga vidare på?

[paa]

Diskant:

Den liknar en sån här diskant ganska mycket, undrar vad som är hönan och ägget?

[phon]

Den liknar en sån här diskant ganska mycket, undrar vad som är hönan och ägget?

Nä, nästan inte alls tycker jag. Det mest gemensamma är väl frekvensområdet, diskant.

[skrutten]

Baksidan av diskanten (stabil gjuten bakkåpa ):

zink about it

snygg kartong förresten.
intressant se hur den mäter , högtalaren alltså

[Svante]

Jomen det är det (rimligt alltså).

Tänk dig en liten lokal del av kanten. Tänk dig vidare att den är en "90-graderskant" med oändligt stora ytor åt båda hållen bort ifrån kanten. Vad är det som avgör om våglängden är kort eller lång? Vad är det som avgör om ljudet går runt kanten eller inte?

Radiens storlek i förhållande till våglängden. Det är kanske helt kajko men det är vad jag har fått lära mig inom optiken (vågläreläran ).

Hmm, radien på den raka kanten? Den är ju oändlig. Om du gör tankeexperimentet att du tar två oändligt stora halvplan och sätter dem i 90 graders vinkel. Så sätter du en punktkälla långt bort ifrån kanten på det ena halvplanet.

Vilka frekvenser går runt hörnet?

Jo, det är förhållandet till prylens globala storlek, eller hur? Men ljudet intill kanten vet ingenting om hur trycket råkar vara i övriga delar av rummet. Hur mycket som går runt måste bestämmas av de lokala förhållandena.

Frekvensberoendet ges som sagt av interferens mellan de olika delarna längs baffelkanten. Och vid höga frekvenser, på baksidan, så finns det alltid någon del av kantkällan som strålar i motfas till varje annan del, så därför strålar ingen energi bakåt (annat än vid en cirkulär baffel).

Hmm detta borde gå att testa rätt lätt. Om man tänker sig en stor baffel och gör ett litet hål i den (4.25mm exempelvis) och mäter bakom hålet så borde man med din förklaring få en konstruktiv interferens av alla ljudkällorna som bildas i kanten på hålet. Då borde tonkurvan vara helt rak.

Ja eller en cirkulär baffel med någon meters diameter och en liten källa i dess mitt. Rakt bakom baffeln blir det ett maximum. Ett liknande fenomen syns i ELAK-kompendiet



Detta gäller diffraktionen kring en sfär. Titta på 180-graderskurvan.

Edit: Eller menar du att kantkällan behöver vara olika stark beroende på avståndet till källan? Det tar jag hand om genom att jag sprider ut punktkällor längs kanten (med samma styrkor) i sektorer runt varje ursprungskälla. Då hamnar de tätare om ursprungskällan sitter nära kanten.

Mjo. Men täcker avståndet mellan kantpunktkällorna lika stora tårtbitar sett från centrum på huvudljudkällan. Man kan få den uppfattningen men helt säkert är jag inte. Är det så?

Ja, så är det.

[Naqref]

Naqref,
Har du mätt något på diskanten? Kan du säga nåt om den jämfört med de andra diskanterna i excelserien (Millenium, Cresendo, Magnum) och kanske vs SS6600?

Näe. Har inte mätt ännu. Kom hem med den nyss. Har inte ens öppnat paketet. Kan dock inte säga något om den jämfört med de diskanter du anger för jag har inte kollat på dem. SS6600 ser misstänkt lik ut DX25.

Kanske inte har så mycket med tråden i övrigt att göra. Men jag blev lite nyfiken på vad du menar angående ss6600 och DX25, är det utseendemässigt du menar eller mätmässigt

Båda delar (med reservation för att jag minns lite kasst om hur Dx25 egentligen mäter.

[Naqref]

Jomen det är det (rimligt alltså).

Tänk dig en liten lokal del av kanten. Tänk dig vidare att den är en "90-graderskant" med oändligt stora ytor åt båda hållen bort ifrån kanten. Vad är det som avgör om våglängden är kort eller lång? Vad är det som avgör om ljudet går runt kanten eller inte?

Radiens storlek i förhållande till våglängden. Det är kanske helt kajko men det är vad jag har fått lära mig inom optiken (vågläreläran ).

Hmm, radien på den raka kanten? Den är ju oändlig.

Nej radien på vågfronten.

Om du gör tankeexperimentet att du tar två oändligt stora halvplan och sätter dem i 90 graders vinkel. Så sätter du en punktkälla långt bort ifrån kanten på det ena halvplanet.

Vilka frekvenser går runt hörnet?

Det kan man inte säga entydigt. Vi har ju två delar här. Dels den rena vågbörjningen runt kanten och dels det interferensmönster som är summan av allt ljud som rundar kanten. Vi kan gissa att vi får en större förekomst av lågfrekvent ljud bakom kanten men beror det på det ena eller det andra eller en kombination?

För att kunna renodla vågböjningseffekten runt kanten så får vi göra en tvådimensionell modell istället. Vi har två oändligt långa linjer som möts i en 90-gradersvinkel. På den ena linjen(s utsida) en bit ifrån vinkeln så har vi en sant cirkulär ljudkälla. Vilka frekvenser kommer runda vinkeln?

Ja eller en cirkulär baffel med någon meters diameter och en liten källa i dess mitt. Rakt bakom baffeln blir det ett maximum. Ett liknande fenomen syns i ELAK-kompendiet



Detta gäller diffraktionen kring en sfär. Titta på 180-graderskurvan.

Intressant. Dock vore det mycket intressantare om man kunde få lite info om vad som händer ett par oktaver högre upp. Vi har ju precis kommit till området där baffelverkan blir maximal rakt fram (där den börjar plana ut). Frågan är hur det hade sett ut bakåt vid motsvarande frekvenser.

Men nu har jag inte tid med detta just nu. Lilltroll har dumpat en massa jobb i mitt knä och flytt fältet.

[Svante]

Jomen det är det (rimligt alltså).

Tänk dig en liten lokal del av kanten. Tänk dig vidare att den är en "90-graderskant" med oändligt stora ytor åt båda hållen bort ifrån kanten. Vad är det som avgör om våglängden är kort eller lång? Vad är det som avgör om ljudet går runt kanten eller inte?

Radiens storlek i förhållande till våglängden. Det är kanske helt kajko men det är vad jag har fått lära mig inom optiken (vågläreläran ).

Hmm, radien på den raka kanten? Den är ju oändlig.

Nej radien på vågfronten.

Den är ju också oändlig. Källan var ju långt bort. Men det ligger nåt i det, sett globalt. Om radien är liten så kommer kantkällorna att hamna ur fas och deras summa blir noll. Men lokalt går det runt hörnet likafullt.

För att kunna renodla vågböjningseffekten runt kanten så får vi göra en tvådimensionell modell istället. Vi har två oändligt långa linjer som möts i en 90-gradersvinkel. På den ena linjen(s utsida) en bit ifrån vinkeln så har vi en sant cirkulär ljudkälla. Vilka frekvenser kommer runda vinkeln?

Alla. Detta är ju den "lokala" delen av det tredimensionella problemet jag talar om.

[Svante]

Knepigt att rita det där men i två dimensioner blir det ju ungefär så här:

[Naqref]

Jaha. Om jag ändå sitter och snörvlar, hostar och fryser och inte kan göra en massa andra saker så kan jag ju åtminstone försöka ta tag i detta igen. Jag känner att jag har rimligt bra valt vilka beräkningsgrunder som ska användas. Nu är det bara välja vilka parametrar jag önskar och välja gränserna för dessa. Samt hur jag ska bedöma om det blir bra eller inte. Det senaste är i själva verket många gånger det klurigaste. Därför så gör jag det så enkelt för mig som möjligt och säger att den kombination av parametrar som ger den lägsta standardavvikelsen för frekvenskurvan mellan 20 och 5000Hz (den senare gränsen kan kanske justeras ner senare beroende på vad körninganra visar) är den som gäller. Visst får man hålla koll på andra saker oxå om det börjar bli snett. Som grupplöptiden. Den måste hålla sig under IÖs gränser mellan 20-200Hz. Tonkurvan får gärna hålla sig inom några dB dessutom. Om det går. Det vet jag ju inte ännu. Det är ju därför jag gör detta projekt.

Nu när det 'enkla' målet är satt så finns det två saker till att kontemplera innan kodningen kan inledas.
1. Vilka variabler, vilken upplösning på variablerna och vilka gränser för dessa ska användas? Och minst lika viktigt - vad ska inte vara variabelt.
2. Vilken metod ska användas för att hitta rätt lösning?

När det gäller ettan så blir det mycket intuition som kommer att användas. Tyvärr när det gäller så här komplexa modeller så kanske intuitionen inte alltid stämmer. Men det blir ett senare spörsmål (det kommer i avdelningen - analysen om allting skiter sig ).

Nåväl. Beroende på metod så kan upplösningen (d v s med hur stort steg man kan tillåta en variabel variera med) vara en begränsande faktor för hur snabbt man kan räkna fram en vettig lösning men det behöver inte vara så. Kör man med traditionell brute force (där man räknar igenom alla tillgängliga kombinationer) så bör man hålla upplösningen exakt så stor som man behöver och inte ett dugg mer (speciellt när man har så många variabler). En ökad upplösning med en faktor på en 10 för endast en variabel gör att beräkningen kommer ta 10ggr längre tid. Spelar inte så stor roll om hela beräkningen tar 10 sekunder kanske men känns destu jevvligare om den ligger på flera timmar...

I vilket fall så tror jag inte det kommer att bli så problematiskt.

Dags att äntligen rabla upp variablerna (och deras gränser samt upplösning (steg)).

Vb från 20 liter till 45 liter. Steg = 1 liter. (lådvolymen)
fb från 15Hz till 35Hz. Steg 1 Hz. (avstämningen för lådan)
Lbb från 0.0mH till 15mH. Steg 0.5mH (spole för lp-filtret för bakre basen)
Cbb från 0uF till 200uF. Steg 10uF (konding för lp-filtret för bakre basen)
Rbb från 0 ohm till 20 ohm. Steg 1 ohm (motstånd i serie med Cb)
Hbb från 10 cm till 90 cm. Steg 10cm (höjden på bakre basen från golvet)
Avbb från 0 cm till 80 cm. Steg 10cm (avståndet från bakre basen till högtalarväggen)

(En snabb uträkning ger för handen att om man skulle köra med brute force så skulle beräkningen behöva tugga igenom 486 miljoner kombinationer. Kan ta en stund....)

Fixa parametrar:
Bb = 23cm (baffelbredd)
Bh = 89cm (baffelhöjd)
Hfb = 70cm (främre basens höjd över golvet)
AVfb = 85cm (främre basens avstånd till högtalarväggen)
hl = 85cm (lyssnarensörons höjd över golvet)
Avl = 385cm (lyssnarens avstånd från högtalarväggen)

Både fram och bakbas sitter centrerad på baffeln.

Har jag glömt något nu förutom elementparametrarna?

Jo, Rg = 0.5 ohm (generatorimpedansen för båda basarna (om spolen till bakbasen blir 15mH så kan ju i o f s det innebära en smärre konflikt ).

Det var det hele. Bara att börja koda lite. Återkommer. Metoden? Tja det blir lite hederliga genetiska algoritmer.

[Martin]

Tänk på miljön, inte slösa så mycket datakapacitet på sånt man snabbt kan optimera mha neurala nätverk.

[Naqref]

Tror du det blir så avsevärd skillnad? Jag har kört lite uträkningar där antalet kombinationer ligger på ca 10^90 och rimligt bra lösningar brukar hittas efter 4 timmar. Här ligger vi bara på 10^9. Borde gå ofantligt mycket snabbare... Gissar att kodningen kommer ta den mesta av tiden oavsett.

[Lazyworm]

Den liknar en sån här diskant ganska mycket, undrar vad som är hönan och ägget?

Nä, nästan inte alls tycker jag. Det mest gemensamma är väl frekvensområdet, diskant.

jodå, om jag inte minns fel så är väl Pi60 diskanten ägget som senare blev en höna hos Seas (i första utförandet hette den T25C003) men denna guideform ser ju ungefär likadan ut

Jag har gjort lite mätningar på Crescendon vs Millenium vs T25C003
Samtliga diskanter har bra prestanda framförallt i jmf med mycket från basicserien som faktiskt gjort mig besviken flera gånger nu med hänsyn på THD.

[phon]

jodå, om jag inte minns fel så är väl Pi60 diskanten ägget som senare blev en höna hos Seas (i första utförandet hette den T25C003) men denna guideform ser ju ungefär likadan ut

Om T11 blev till en Seas senare, har ingen aning faktiskt.

Jag tycker inte att wg ser särskilt lika ut, inte ens i närheten.

Jag skulle nog, utan att veta exakt, säga att resten är rätt olika också förutom själva domens utseende och material.

Tre resp fyra skruv för fronten (plast? resp eloxerad alu också), helt annat fäste till domen inuti(annat material, form, fastsättning) , helt andra polstycken (annat utseende, tillverkningsmetod), annan dämpning inuti (andra material, placering, utförande) , hmm ja vad är det som är lika egentligen? Därmed inte sagt att T25C003 skulle vara dålig.

Men vad vet jag, IÖ vet nog mycket mer.





.

[Naqref]

Det finns inte en enda del som är lika mellan T11m och Seasdiskanten som jag använder.

[phon]

Nej, jag tyckte väl inte det heller, men jag har bara sett isärskruvade Seas på bilder. T11 har jag själv, den sitter i mina nya trevägare, så den vet jag hur den ser ut.

[Naqref]

T11h är dock en annan sak.

Men den har ju inte du.

[phon]

Nej, jag har T11mp, det är också en annan sak.

[skrutten]

Nej, jag har T11mp, det är också en annan sak.

Jaha var det den sorten som mp använde i sina silver ring , fick en keps av hans grabb förövrigt

Nu vill vi se vfc på de där elementen naqref.
Förresten har du köpt på dig basarna också, jag tyckte mina ex var lite väl raggiga i frekvensgången.

[Nusse]

Är det "risk " för att högtalaren kan se ut så så här från sidan (två olika varianter) beroende på optimalt avstånd från bakre basen till vägg?
Eller löser du det på annat sätt?