Moderator: Redaktörer
PerStromgren skrev:Jag läser ofta här att mäzzjazz är enkelt att återge, och det är därför man använder just sådan musik på mässor. Enligt flera källor är tät och intensiv musik svårare, men den får givetvis inte vara misshandlad på skivan för att kunna användas för utvärdering.
Har du ett tips på välinspelad tät och intensiv musik? Om det är musikaliskt uselt gör inget!
Nattlorden skrev:Jag brukar spela Mike Oldfield "Five miles out" då det är mycket som händer samtidigt och Vocoderpartierna inte är avsett som väldigt tydliga (det handlar trots allt om taskig kommunikation mellan tornet och ett flygplan i nödsituation - egenupplevd av Mike som jag förstår saken). Så ju mer "talförståelse" destu mer nöjd blir jag i huvudsak.
Johan_Lindroos skrev:Lyssna då på Aphex Twin låt 10 på skiva 1 "Mt Saint Michel + Saint Michaels Mount" från albumet Drukqs.
Lyssna extremt starkt.
Blir du inte golvad har du för dåligt ljud.
Med bra ljudåtergivning går det enkelt att urskilja varenda ljud.
Låter det mestadels gröt har du dålig ljudåtergivning.
Om låten inte ens GÅR att avlyssnas starkt är det ingen mening att lyssna, då har man också för dålig ljudåtergivning.
För att förklara för alla som inte har hört låten är det en låt med väldigt många olika ljud som spelas upp typ samtidigt. Men den är ett fint konstverk i sig själv tycker jag. En bra låt. Det händer intressanta saker i tiden också.
Bill50x skrev:Nattlorden skrev:Jag brukar spela Mike Oldfield "Five miles out" då det är mycket som händer samtidigt och Vocoderpartierna inte är avsett som väldigt tydliga (det handlar trots allt om taskig kommunikation mellan tornet och ett flygplan i nödsituation - egenupplevd av Mike som jag förstår saken). Så ju mer "talförståelse" destu mer nöjd blir jag i huvudsak.
ca 3:20 in på låten Orabidoo är det någon som säger "Men vänta nu på mig", vem kan det vara? meningen återkommer ett par gånger.
Bill50x skrev:Electric Light Orchestra kan vara mycket svåra att få låta bra, mycket komprimerad produktion och väldigt tätt.
/ B
PekkaJohansson skrev:En favorit som jag spelar regelbundet är Sagas andra album "Images at twilight" (1979) på tidig tysk cd-pressning.
Med vänlig hälsning
Pekka
PerStromgren skrev:Jag läser ofta här att mäzzjazz är enkelt att återge, och det är därför man använder just sådan musik på mässor. Enligt flera källor är tät och intensiv musik svårare, men den får givetvis inte vara misshandlad på skivan för att kunna användas för utvärdering.
Har du ett tips på välinspelad tät och intensiv musik? Om det är musikaliskt uselt gör inget!
Johan_Lindroos skrev:Lyssna då på Aphex Twin låt 10 på skiva 1 "Mt Saint Michel + Saint Michaels Mount" från albumet Drukqs.
Lyssna extremt starkt.
Blir du inte golvad har du för dåligt ljud.
Med bra ljudåtergivning går det enkelt att urskilja varenda ljud.
Låter det mestadels gröt har du dålig ljudåtergivning.
Om låten inte ens GÅR att avlyssnas starkt är det ingen mening att lyssna, då har man också för dålig ljudåtergivning.
För att förklara för alla som inte har hört låten är det en låt med väldigt många olika ljud som spelas upp typ samtidigt. Men den är ett fint konstverk i sig själv tycker jag. En bra låt. Det händer intressanta saker i tiden också.
Ted_B skrev:PekkaJohansson skrev:En favorit som jag spelar regelbundet är Sagas andra album "Images at twilight" (1979) på tidig tysk cd-pressning.
Med vänlig hälsning
Pekka
Men den skivan är inte speciellt bra, lyssna då hellre på "Silent Knight", den får mig att hamna i ett drömlandskap ute i universum någonstans.
Den skivan får mig att tänla på Asimovs stiftelsetrilogi som är bland det bästa som någonsin skrivits i bokväg.
PekkaJohansson skrev:En favorit som jag spelar regelbundet är Sagas andra album "Images at twilight" (1979) på tidig tysk cd-pressning.
Med vänlig hälsning
Pekka
Morello skrev:PekkaJohansson skrev:En favorit som jag spelar regelbundet är Sagas andra album "Images at twilight" (1979) på tidig tysk cd-pressning.
Med vänlig hälsning
Pekka
Beställd!
JM skrev:Vad testar tät och intensiv musik egentligen?
Maskeringen torde vara betydande. Hör vi bara de starkaste partierna av musiken?
Kanske lite OT men i min värld klart intressant.
PerStromgren skrev:Anledningen till frågan är alltså att jag då och då här läser att gles musik är mycket lättare att återge, men tät och intensiv musik får ljudet att gröta ihop sig om anläggningen är dålig.
Johans exempel med Aphex Twin är häftig konstmusik, men kan knappast kallas "tät och intensiv". Och, som sagt, just här struntar jag fullständigt i hur bra musiken är!
Är det svårt att ge exempel, kanske? Men, givetvis, tack för de jag fått! Jag ska bläddra i mina arkiv i den riktning ni angivit.
Morello skrev:Väntar med spänning på att Supertramp - Crime Of The Century skall landa i brevlådan.
Den torde platsa hyggligt i denna tråd.
sprudel skrev:Morello skrev:Väntar med spänning på att Supertramp - Crime Of The Century skall landa i brevlådan.
Den torde platsa hyggligt i denna tråd.
Tror du har fått den i minst 5 versioner av mig. Leta i kartoteket.
Morello skrev:sprudel skrev:Morello skrev:Väntar med spänning på att Supertramp - Crime Of The Century skall landa i brevlådan.
Den torde platsa hyggligt i denna tråd.
Tror du har fått den i minst 5 versioner av mig. Leta i kartoteket.
Hittade en MFSL-utgåva på datorn.
data_foggen skrev:Dream Theater - Awake.
Morello skrev:data_foggen skrev:Dream Theater - Awake.
Det där är ett sönderkomprimerat album som knappast hör hemma i tråden.
JM skrev:Vad testar tät och intensiv musik egentligen?
Maskeringen torde vara betydande. Hör vi bara de starkaste partierna av musiken?
Kanske lite OT men i min värld klart intressant.
JM
juanth skrev:Kan du utveckla hur du menar med maskering och de starkaste partierna?
Maskering är ett viktigt begrepp vid förståelsen av hur vi uppfattar ljud, det vill säga inom psykoakustiken. Frekvensmaskering innebär att i en situation med två toner samtidigt så kan den ena tonen maskera den andra om ljudnivåskillnaden är tillräckligt stor. Man hör då inte två toner utan bara den med högst ljudstyrka. Denna effekt är starkare om den maskerande tonen är lägre än den maskerade. Det finns även temporär maskering, där det maskerande ljudet kommer före eller efter det maskerade ljudet.
Morello skrev:data_foggen skrev:Dream Theater - Awake.
Det där är ett sönderkomprimerat album som knappast hör hemma i tråden.
Hamster skrev:Per, här kommer ett förslag långt från mäss jazz, men inte helt obekant (gissar jag) i hifi grottorna: Red Rain på Peter Gabriels "So" platta. Ju högre volym, desto mer händer det, om nu "anläggningen" och rummet hänger med. Det finns ett par till intensiva låtar på denna, men denna är en som sticker ut.
Sen kan jag även tycka att en del alster från hans nästa platta "Us" skulle kunna rubriceras om intensiva, men på ett litet annat vis.
Inspelnings- och musikerprestationskvaliteterna på So kan enligt mitt förmenande bara idoiter klaga på. Mixningen då? Tja, smaken är som baken. Låten Big Time t.ex. gillar jag inte alls
Bör vara lätt att hitta o-remastrad.
/t
Conan skrev:Albumet "Dry" med PJ Harvey har ju varit uppe för diskussion tidigare. Jag tycker det låter befriande rått och tätt och musiken är bra. Ingen mässjazz i varje fall...
En av mina absoluta favoritskivor är "Life´s Too Good" (eller Life´s To(o) Go(o)d" som jag tror det står nånstans) med The Sugarcubes, Bra fart och bra musicerande med fantastiska låtar. I slutet på låten "Blue Eyed Pop" tar t.ex. Björk några helt sjuka toner... Ljudet är väl inte högsta möjliga och ganska "pop-ljust" men det låter inte tokkomprimerat i mina öron, så man kan dra på om man vill.
PerStromgren skrev:juanth skrev:Kan du utveckla hur du menar med maskering och de starkaste partierna?
Detta är nog maskering JM syftar på. Citar från wickan:Maskering är ett viktigt begrepp vid förståelsen av hur vi uppfattar ljud, det vill säga inom psykoakustiken. Frekvensmaskering innebär att i en situation med två toner samtidigt så kan den ena tonen maskera den andra om ljudnivåskillnaden är tillräckligt stor. Man hör då inte två toner utan bara den med högst ljudstyrka. Denna effekt är starkare om den maskerande tonen är lägre än den maskerade. Det finns även temporär maskering, där det maskerande ljudet kommer före eller efter det maskerade ljudet.
Dartman skrev:Jag har just lyssnat på Donald Fagens Morph the cat. Det lät väldigt bra. Borde dessutom passa Per?
//Jonas
Bill50x skrev:Nattlorden skrev:Jag brukar spela Mike Oldfield "Five miles out" då det är mycket som händer samtidigt och Vocoderpartierna inte är avsett som väldigt tydliga (det handlar trots allt om taskig kommunikation mellan tornet och ett flygplan i nödsituation - egenupplevd av Mike som jag förstår saken). Så ju mer "talförståelse" destu mer nöjd blir jag i huvudsak.
ca 3:20 in på låten Orabidoo är det någon som säger "Men vänta nu på mig", vem kan det vara? meningen återkommer ett par gånger.
/ B
DorreN skrev:Inte lyssnat, men är det en man kan det vara George Wadenius. Han spelade in en skiva med bla Mike och Sally Oldfield runt samma tid. 1981
Bill50x skrev:DorreN skrev:Inte lyssnat, men är det en man kan det vara George Wadenius. Han spelade in en skiva med bla Mike och Sally Oldfield runt samma tid. 1981
Ahha, så kan det vara. Hade för mig att Magnus Uggla var i samma studio vid den tiden och det kunde vara han men Jojje låter troligare.
Max_Headroom skrev:Yes tidiga, kanske? Vet inte hur välinselade dom är. Komplext så det räcker.
juanth skrev:Lyssna på den här, den har helt klart täta partier även om många nog skulle klassa den som rätt lugn.
https://tidal.com/track/22110479
Still water runs deep/ Carolin No
sprudel skrev:Morello skrev:sprudel skrev:Crime of the century de Luxe edition som Jansson hittade är nog den bästa.
MichaelG skrev:sprudel skrev:Morello skrev:
+1 Brukar sky remixer som pesten, men denna är riktigt bra. Man har till och med lyckats fixa till ett par ställen med hörbar överstyningsdist på originalskivan.
I-or skrev:Någon gång kanske jag släpper sanna audiofilutgåvor som superhemliga bootlegs. Originaldynamik, total frånvaro av olinjär processning och bästa möjliga klangbalans garanteras.
Almen skrev:I-or skrev:Någon gång kanske jag släpper sanna audiofilutgåvor som superhemliga bootlegs. Originaldynamik, total frånvaro av olinjär processning och bästa möjliga klangbalans garanteras.
Chalk me up for one!
Zeeall skrev:Jag brukar dema med Kyuss - Green Machine från albumet Blues for the Red Sun.
Tät som satan. Men med en bra anläggning så hörs allt ändå.
Välinspelat? Mja, " good enough for rock n roll! ".
Zeeall skrev:Inte att förglömma är den helt fantastiska remastringen av Rage Against The Machine debutalbum som Audio Fidelity gjorde 2015. DÄR har du energi och ljudkvalitet på audiofilnivå.
Återgå till Skivrekommendationer
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 2 gäster