Den graf jag alltid tittar först på i en MasVis är ”Histogrammet”. Den graf ger den allra tydligaste indikationen ifall en nivåhöjning har skett på ljudspåret i enda syfte att på bekostnad av slutmixens dynamik höja medelnivån, det är lätt att se då ”tältet” i grafen då får tydliga ”tältpinnar”, och ju högre dessa pinnar är desto mer har spåret höjts över det digitala nollvärdet.
Vad gäller de övriga graferna i MasVis som exempelvis ”Normalized average spectrum” och ”Allpassed crest factor” så kan de ge tydliga indikationer på att något har förändrats, men utan verifierande jämförande lyssning mellan de olika versionerna av samma ljudmix kan man omöjligen veta om de förändringar som skett i den nya versionen är antingen till det bättre eller till det sämre ur ett ljudmässigt perspektiv, det hela beror ju helt på hur klangbalansen var i den ursprungliga ”original”-versionen, och ifall det fanns klangmässiga brister som faktiskt lät bättre efter de åtgärder man tydligt kan se har gjorts när man tittar på dessa grafer.
Som sagt, en verifierande lyssning krävs helt enkelt mellan versionerna innan man kan fastställa om de åtgärder som gjorts var till det bättre eller till det sämre. Det räcker inte med att bara visuellt konstatera att stora förändringar har skett på spektrum-grafen eller Allpass-grafen på den nya versionen jämfört med det så kallade ”originalet”, för det kan lika gärna visa sig vid den verifierande lyssningen att det faktiskt var originalet som hade den skev klangbalans, och att de klangmässiga förändringarna som tydligt kan ses ha gjorts i MasVis faktiskt låter mer klangmässigt rätt.
En komplicerad ljudmix, ursprungligen bestående av ett tjugotal olika ljudspår, har inte per automatik en korrekt klangbalans, vilket många audiofiler verkar ta för givet. Original-utgåvan behöver nödvändigtvis inte vara särskilt välbalanserad från start även om den ser ”orörd” ut i ”Allpass”-grafen i jämförelse med en nyare master som nästan ofrånkomligen kommer visa på relativt stora avvikelser i samma graf, men det kan trots det likväl vara vad som behövdes göras för att åtgärda en skev klangbalans i original-utgåvan.
Risken finns naturligtvis att de åtgärder som ansetts ha behövts göras har medför nya ljudmässiga brister, men detta kan som sagt bara verifieras genom lyssning och jämförelse, och man kan tyvärr inte avgöra det endast genom att titta på dessa grafer.
Så summa sumarum…
Så länge ”tältet” i Histogrammet inte visar tydliga tecken på några ”tältpinnar” i någon av de versioner man jämför så säger egentligen inte Crest-faktorn särskilt mycket om den ena eller den andra versionen av samma ljudmix är bättre elker sämre. Det kan likväl vara så att den version med lägre Crest-faktor faktiskt visar på en mer sanningsenlig nivå för en klangmässigt mer korrekt utgåva.
Och bara för att ”Normalized average spectrum” visar förändringar på den nya versionen mot den första utgåvan, så kan vi inte utan verifierande lyssning fastställa hur detta spektrum egentligen bör se ut för det aktuella spåret då det är klangmässigt korrekt.
Någon annan här får gärna göra en djupdykning i hur man ska tolka ”Allpass crest factor”-grafen. Vad är det egentligen som gör att ett ljudspår följer de ”raka strecken”, och vilka faktorer i ljudspåret utgår MasVis ifrån när dessa streck inte blir raka? För om det bara är en indikation på att ljudspårets frekvensgång har manipulerats i sin helhet, då kan vi fortfarande inte fastställa att rakt är bättre än krokigt eftersom krokigheten kan ha behövts för att åtgärda en skev klangbalans på det orörda spåret.
